No description available.

No description available.

Bakgrund: Postpartumdepression [PPD] drabbar årligen cirka 8–15 % av alla mödrar och 6,3 % av alla fäder i Sverige. Till följd av föräldrars PPD kan barn ta skada både fysiskt och psykiskt samt att depressionen även kan innebära en fara för föräldrarnas liv. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i samband med PPD. Metod: Metoden som tillämpades var Noblit och Hare’s (1988) metaetnografi där 18 artiklar med kvalitativ design analyserades och syntetiserades. Resultat: Föräldrars upplevelser i samband med PPD kunde beskrivas i följande fyra teman: Överväldigad av känslor, Tvivel på sig själv, Avståndstagande samt Behov av stöd och hjälp. Resultatet indikerar att föräldrar upplever ett stort lidande i samband med PPD, då de upplever främmande tankar bland annat på att skada sig själv eller barnet. Vidare visar resultatet en stark vilja av att få hjälp och komma tillbaka till livet. Efter att temana framkommit skapades en övergripande metafor: Att vilja leva, inte bara överleva, som likt ett paraply kunde spänna över alla fyra teman. Slutsats: Föräldrar upplevde ett stort lidande i samband med PPD samt förlust av identitet och kontroll över sitt liv. Tankar på att skada barnet och avsluta sitt eget liv kan leda till en kamp för överlevnad. Bristfällig tillit och kommunikation samt otillräcklig information ansågs vara ett hinder för en god kontakt med BHV-sjuksköterskan.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på äldreboende ska främja äldre personers livskvalitet och självbestämmande. För att kunna göra det är det nödvändigt att skapa en relation med den äldre personen. Denna relation ger möjlighet att ta del av den äldre personens livshistoria vilket är centralt för personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vårdvetenskaplig forskning om sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende. Metod: Examensarbetet utgörs av en litteraturstudie i form av en metasyntes. Resultatet bygger på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserats med hjälp av systematisk textkondensering. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors inre och yttre resurser påverkar möjligheterna till personcentrerad vård på äldreboende. Att sjuksköterskor skapar vårdande relationer med den äldre personen, att sjuksköterskor har professionellt förhållningssätt och arbetar i team mot gemensamt mål är faktorer som är av betydelse. Slutsats: Examensarbetet visar att sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende är beroende av sjuksköterskors inre resurser och yttre resurser. Sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende stärker den äldre personens självbestämmande och delaktighet.

Titel: Patienters perioperativa erfarenheter vid regional anestesi - En metasyntes   Bakgrund: Idag genomförs många operationer i regional anestesi. Detta innebär att patienter är vakna under operationen vilket kan skapa olika känslor hos patienten samt innebära ett ökat behov av stöd för patienterna. Genom att patienten är vaken under en operation möjliggörs även en dialog mellan patient och personal. Patienter har olika behov vid en operation i regional anestesi, som delvis präglas av deras tidigare erfarenheter. Tillsammans med personal på operationssalen, är anestesisjuksköterskan ansvarig för de vårdhandlingar som utförs. En balans mellan anestesisjuksköterskans kunskap om teknisk utrustning och patientens behov, kan bidra till en positiv erfarenhet för patienten.   Syfte: Syftet är att belysa patienters perioperativa erfarenheter vid regional anestesi genom att utforska och syntetisera tidigare forskning inom området.   Metod: Studien är genomförd med metasyntes som metod. Resultatet från sju kvalitativa artiklar har sammanställts och syntetiserats i enlighet med Noblit och Hare (1988). Resultat: Patienters upplevelse av att opereras i regional anestesi är individuell. Den bedövade kroppsdelen kan upplevas oigenkännlig och svår att relatera till. Patienter upplever det betydelsefullt att erhålla kontinuerlig information under hela det perioperativa förloppet. Patienter kan även uppleva trygghet när de känner sig omhändertagna av vårdpersonal. Tidigare positiva erfarenheter av att opereras i regional anestesi medför att patienter troligen kommer önska denna anestesimetod i framtiden.   Slutsats: Vårdpersonal bör vara medvetna om patienters perioperativa erfarenheter. Föreliggande studies resultat kan bidra till ökad kunskap samt en djupare förståelse för patienters behov. Detta kan öka vårdpersonalens förmåga att vårda patienter som är vakna under operation i regional anestesi.

Bakgrund: Uttrycket obstetric violence, enkelt översatt till obstetriskt våld, används för att beskrivadet våld som kvinnor kan utsättas för av vårdpersonal under förlossning. Obstetriskt våld delas in itvå kategorier; våld som vårdgivare utövar med avsikt och det strukturella våld som orsakas av blandannat samhällsnormer. De båda kategorierna innefattar tillsammans upplevelser av psykiskt våldsom exempelvis diskriminering och upplevelser av hård bestraffning som fysiskt våld.Syftet: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av obstetriskt våld under förlossningen. Metod:Designen är kvalitativ metasyntes som baseras på 15 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat:Resultatet består av två huvudteman och åtta subteman; Psykisk våld med följande subteman; bristpå information och kommunikation, känslor av att vara övergiven och bli ignorerad, kränkningaroch ett respektlös bemötande, diskriminering och orättvisa samt hot. Fysiskt våld med subteman;misshandel, interventioner utan samtycke samt övergrepp. Slutsats: Obstetriskt våld kan yttra sig påmånga olika sätt, exempelvis genom psykiskt och fysiskt våld. Att drabbas av obstetriskt våldinnefattar upplevelser av förlust av autonomi och integritet. Kvinnor som har mött andra kvinnormed negativa erfarenheter av förlossningsvården eller som själva haft negativa erfarenheter av detöverväger oftast att föda hemma. Dessa kvinnor vågar inte att söka vård och kan riskera att sätta sigsjälva eller det kommande barnet i fara. Barnmorskor behöver få förståelse för vad kvinnor uppleversom ett obstetriskt våld. Att barnmorskor arbetar hälsofrämjande och förebyggande av obstetrisktvåld är av stor betydelse för en positiv förlossningsupplevelse hos kvinnorna. Klinisktillämpbarhet: Studiens resultat kan bidra till en ökad förståelse av begreppet obstetriskt våld förbarnmorskor. Genom att barnmorskan ges ökad kunskap och medvetenhet om hur kvinnor uppleverobstetriskt våld kan det resultera i en bättre förlossningsupplevelse för kvinnorna. Genom studiensresultat kan därmed kvaliteten på förlossningsvården förbättras.

Abstrakt  Samsjuklighet avseende psykiatrisk sjukdom och substansbrukssyndrom är ett utbrett folkhälsoproblem som de senaste åren har varit i fokus nationellt. Det finns en pågående utredning i Sverige som syftar till att kartlägga och förbättra samordnade vård- och behandlingsinsatser för denna patientgrupp. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses denna patientgrupp som vårdkrävande och att det finns komplicerande omständigheter i vården av dessa patienter. Ur ett omvårdnadsperspektiv ses relationen mellan sjuksköterska och patient som avgörande för personcentrerad vård som leder till upplevelsen av vård på lika villkor. Syfte: Att sammanställa kunskap om patienters upplevelser av psykiatrisk vård vid samsjuklighet avseende psykiatrisk sjukdom och substansbrukssyndrom.  Metod: Studien genomfördes som en metasyntes med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades i litteraturstudien.  Resultat: Resultatet i studien utgörs av fem teman: Att känna behovet av en trygg vårdrelation, att känna sig övergiven men samtidigt vara hjälpsökande, att uppleva hinder till att söka vård, att känna sig sedd som människa och vikten av att känna sig bemött med kunskap och förståelse.  Slutsats: Specialistsjuksköterskor har en viktig roll för att minimera stigmatisering och främja likabehandling för denna patientgrupp. Genom ett holistiskt synsätt, anpassade insatser, ökad kunskap och samverkan mellan enheter kan upplevelsen av den psykiatriska vården förbättras

Bakgrund: Det är sen tidigare känt hur återhämtning från psykisk ohälsa yttrar sig. Återhämtning och vägen dit anses vara högst individuell, om än med vissa gemensamma faktorer. Mindre omskrivet är återhämtning från psykossjukdom. Det är av värde att ytterligare litteraturstudier görs för att förtydliga och stärka eller identifiera nya gemensamma drag inom återhämtning vid psykossjukdom. Syfte: Sammanställa individers upplevelse av återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av 11 studier med kvalitativ ansats. Analysförfarandet genom metasyntes i enlighet med Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Metasyntesen resulterade i tre tredje nivåns tema: Att individen förändras och utvecklas under återhämtningen, Att omgivningen bidrar till återhämtning och Att återhämtningsprocessen har hinder. Diskussion: Jämförelser med tidigare reviewstudiers resultat görs. Vissa skillnader återfinns, främst att återhämtning innebär att vara symtomfri. Likheter som framkommer är att återhämtning är en subjektivt upplevd process. Slutsats: Vetenskapligt stöd för litteraturstudiens resultat finns. Stark indikation för klinisk implikation då studiens resultat kan vara användbart för sjuksköterskor i motivationsarbete med patient. / Background: It is previously known what recovery from mental illness is. The recovery journey is a subjective process, even if some factors are recurrent. Less known is recovery from psychotic disorders. It is of great value that further systematic reviews cover the topic to clarify or strengthening already known results, or to find unknown facts about recovery from psychotic disorders. Aim: To compile the experiences of individuals recovering from psychotic disorders. Method: A systematic review including 11 studies with a qualitative approach, analyzed through meta-synthesis as described by Howell Major and Savin-Baden. Findings: The meta-synthesis resulted in three third-level themes: The individual changes and evolves during the recovery, The environment contributes to reco-very and The recovery process has obstacles. Discussion: Comparison with pre-vious reviews are made. Some differences are found, mainly that recovery means being symptom free. Similarities that emerge are that recovery is a subjectively experienced process. Conclusion: Scientific support for the systematic review is presented. Strong indication for clinical implication as the study's results may be useful for nurses in motivational work with a patient.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för många av dagens stora folksjukdomar och beräknas stå för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan internationellt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har i större utsträckning sämre levnadsvanor än övrig befolkning. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser vilken typ av stöd som personer med psykisk funktionsnedsättning önskar erhålla för att förändra sina levnadsvanor.   Metod: En metasyntes baserad på tio vetenskapliga artiklar som syntetiserades och tolkades med hjälp av Noblit & Hare`s (1988) meta-etnografi. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: socialt stöd, praktiskt och strukturellt stöd och stödjande miljö. Slutsats: Personer med psykiska funktionsnedsättningar önskar stöd och stöttning med regelbundenhet samt fysisk närvaro för att öka möjligheterna att lyckas med livsstilsförändringar.

Bakgrund: Den basala processen för nyblivna föräldrar är att ta kontroll över sin situation vilket innebär hårt arbete för att organisera sina behov och ta till sig råd och stöd för att kunna tillgodese barnets behov. Föräldrars upplevda behov är relaterade till osäkerhet i föräldraskapet och stöd behövs för att stärka dem i föräldrarollen. Effekterna av stöd kan vara att föräldrars mentala hälsa förbättras och barnens behov blir tillgodosedda. Sjuksköterskan på BVC har till uppgift att stödja föräldrar, men hur stödet ser ut finns inte klart beskrivet i tidigare forskning. Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse för betydelsen av sjuksköterskans stöd till nyblivna föräldrar för att stödja dem i föräldrarollen. Metod: Metasyntes valdes till metod med en hermeneutisk ansats i analysen. Resultat: Resultatet visade att föräldrar behövde vägledning på föräldraskapets hinderbana för att öka självförtroendet och självtilliten med underrubrikerna: ser sjuksköterskans om en symbol för stöd, att ha ett gemensamt perspektiv på föräldraskapet, att tillit skapas – en förutsättning för att kunna ta emot stöd och att växa i självtillit i sitt föräldraskap. Föräldrarnas vandring på föräldraskapets hinderbana var vägen fram till ökad självtillit i föräldraskapet.  Konklusion: Den ömsesidiga tilliten var essentiell för att föräldrarna skulle kunna ta till sig sjusköterskans stöd och kunna växa i självtillit i föräldraskapet. Implikationer för praxis är att sjuksköterskan ger föräldrarna det utrymme de behöver för att de ska kunna bedöma om hon/han har tillit till dem. / Background: Parents with a newborn baby need to take control over their new situation, which means hard work to organize their needs and to assimilate advice and support. Parents’ needs are related to insecurity in parenthood and support is needed to strengthen them. Support can improve parents’ mental health and the child’s needs be fulfilled. The nurse at the child health clinic role is to support parents with small children, but has not been clearly described in earlier research. Aim: The aim of the study was to get a wider comprehension of the meaning of the nurse’s support to parents with a newborn baby to strengthen them in parenting. Method: Qualitative meta-synthesis was chosen with a hermeneutic approach in the analysis. Results: The result revealed that the parents needed guidance on the parenting trail to enhance their self confidence and trust to themself with the categories: see the nurse as a symbol of support, a mutual perspective of parenthood, creating trust – a condition to be able to receive support and growth in self confidence in parenthood. Parents walk on the parenting trail was the path to an enhanced trust in themselves in their parenthood.  Conclusion Mutual trust was essential for the parents to be able to assimilate the support from the nurse and grow in their parenthood. The walk on the parenting trail was the path to improvement in confidence in parenthood. Implications are that the nurses have to give parents space to judge if the nurses have trust in them.