Bakgrund: Bevarad 'privacy’ under förlossningen kan underlätta den fysiologiska födselns process och minska känslor av stress och otrygghet. Detta ger ökade förutsättningar att hantera smärta och minska lidande och leder även till minskat behov av interventioner. Rätten till ‘privacy’ i samband med födslar betonas i globala standarder för födslovården men upplevelser av ‘privacy’ vid födslar är lite studerat. Syfte: Att identifiera och syntetisera kvalitativ forskning om kvinnors och barnmorskors upplevelser av ‘privacy’ i samband med vaginala födslar. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Resultatet baserades på 20 vetenskapliga artiklar framsökta i PubMed, Cinahl och Web of Science, granskade med JBIQARI. Resultat: Huvudtemat ‘Privacy’ som tillgången till resurser innefattar upplevelser av den fysiska miljön, mänskliga och personliga resurser samt av hur kultur och religion påverkar. Bevarandet av ‘privacy’ har en relationell komponent som påverkas av kvinnans och barnmorskans personliga resurser. Huvudtemat ‘Privacy’ som kontroll över tillgången till ens jag beskriver upplevelser av att ha eller förlora kontrollen samt av antalet personer i födslorummet. ‘Privacy’ innebär mer än den fysiska miljön, som känslan av att rummet är den födandes plats, vara huvudpersonen, känna trygghet och ha kontroll över vad som sker. Slutsats: Metasyntesen belyser att bevarad ‘privacy’ är betydelsefullt för välmående vid födslar. Globalt är bevarandet av ‘privacy’ otillräckligt. Miljön som kvinnorna önskar för bevarad ‘privacy’ har stora likheter den som krävs för att främja födselns fysiologi. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesen bidrar med konkreta åtgärder för att bevara kvinnans 'privacy' och kan vara till stöd i den enskilda barnmorskans arbete med att främja födselns fysiologi samt till barnmorskor och beslutsfattare vid utformning av arbetsrutiner och förlossningsenheter. / Background: Preserved privacy during childbirth may facilitate the process of physiological birth and reduce feelings of stress and insecurity. This gives better preconditions to handle pain and reduce suffering, it also leads to a reduced need for medical interventions. The right to privacy in birth is emphasized in global standards for maternity care but experiences of privacy in childbirth is sparingly researched. Aim: To identify and synthesize qualitative research about women's and midwives' experiences of privacy in vaginal childbirth. Method: A qualitative meta-synthesis with meta-ethnographic analysis. The result was based on 20 scientific articles searched in PubMed, Cinahl and Web of Science reviewed with JBIQARI. Results: The main theme Privacy as the access to resources includes experiences of the physical environment, of human and personal resources and of the impact of religion and culture. The preservation of 'privacy' has a relational component which is influenced by the personal resources of the woman and the midwife. The main theme privacy as control of access to the self describes experiences of having or losing control and about the amount of people in the birth room. Privacy includes more than the physical environment, such as the feeling that the room is the birthing womans place, being the protagonist, feeling safe and having control of what is happening. Conclusion: The meta-synthesis highlights that preserved 'privacy' is important for well-being during births. Globally, the preservation of privacy is insufficient. The environment that the women desire for preserved 'privacy' has great similarities to the one required to promote the physiology of birth. Clinical applicability: The meta-sythesis contributes with concrete measures to preserve the woman's 'privacy' and can therefore support the individual midwife's work in promoting the physiology of birth as well as to midwives and decision-makers when designing work routines and delivery units.

Trots lagstiftning kring patienters delaktighet i vården ses en tydlig brist på delaktighet vid vårdplanering hos patienter inom psykiatrisk vård. Syftet med det här arbetet var att sammanställa kunskap genom en metasyntes för att nå en djupare förståelse av patienters upplevelser av delaktighet vid vårdplanering i den psykiatriska vården. Detta genom frågeställningarna vad beskriver patienter främjar respektive hindrar delaktighet vid vårdplanering i den psykiatriska vården. Tio artiklar svarade mot vårt syfte och inkluderades. Analysen av dessa resulterade i att tre teman identifierades: 1.“Det yttre lagret: Vårdplanen som ett värdefullt stödverktyg eller en meningslös upprepning” 2. Det mellersta lagret: “Att navigera oenigheter för en känsla av att äga innehållet”, och 3. Det inre lagret: “En vilja att ses som expert men en samtidigt upplevd maktlöshet”. De tre identifierade lagren syntetiserades i syfte att få en djupare förståelse och ny kunskap av patienters upplevelser av delaktighet i vårdplaneringsprocessen. Syntesen visar på tre lager som har en bestämd ordning där kärnan i syntesen och de tre identifierade lagren utgår från individen, som är expert.

The ability to speak with one another is important for all people, but this ability can not be taken for granted when dealing with communicative disabilities. The aim of this systematic literature review was to highlight user and caregiver views and experiences of aided augmentative and alternative communication (aided AAC). The study included 15 articles that were examined by quality and analysed through a meta synthesis. Data was categorized into six main categories; (1) conversational patterns using aided AAC, (2) expectations and concerns, (3) environment, (4) the communication aid, (5) use: when and where, in what situations, (6) learning the communication and manage the communication aid . The result indicated that conversations with aided AAC were predictable and limited. The importance of communication beyond basic needs was discussed. The communication of users was depending on the support and competence from the environment and users were influenced by the treatment of others. Communication was dependent on availability and individual accommodation. Different strategies were used by users to adapt the conversations to people and situations. Beside communication, aided AAC could be used for other purposes, e.g., in daily routines. Different views were seen discussing high and low technology communication aids. Using aided AAC improved the users’ communication. The importance of including caregivers and users in the choice of communications aids was mentioned. In summary, there were many factors that needed to work together for an optimal use of aided AAC. Key words: communication, aided augmentative and alternative communication (aided AAC), caregivers, users, experiences, high technological aided AAC, low technological aided AAC / Det är viktigt för alla människor att kunna prata men inte lika självklart för personer med en kommunikativ funktionsnedsättning. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att belysa brukare och vårdnadshavares upplevelse och erfarenhet av grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK). Studien innefattades av 15 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades genom en metasyntes. Data kategoriserades till sex huvudkategorier; (1) konversationsmönster vid användning av GAKK, (2) förväntningar och farhågor, (3) omgivningen, (4) hjälpmedlet, (5) användning: när och var, i vilka situationer, (6) att lära sig kommunikationen och hantera hjälpmedlet. Resultatet visade att samtal med GAKK ofta var begränsade och förutsägbara. Synpunkter framkom på vikten av att kunna kommunicera mer än basala behov. Brukarens kommunikation är beroende av stöd och kompetens från omgivningen, och brukaren påverkas av omgivningens bemötande. Hjälpmedlets tillgänglighet och individanpassning var avgörande för kommunikationen. Brukare anpassade sin kommunikation till olika situationer och personer genom olika strategier. GAKK kunde användas till mer än bara kommunikation, så som till stöd i dagliga rutiner. Delade synpunkter rådde gällande hög- och lågteknologiska hjälpmedel. Förbättrad kommunikation hos brukaren beskrevs vid användning av GAKK. Det var viktigt att inkludera både brukare och vårdnadshavare vid val av hjälpmedel. Sammanfattningsvis var det många faktorer som behövde samverka väl för att användningen av GAKK skulle bli optimal. Nyckelord: kommunikation, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK), vårdnadshavare, brukare, upplevelser, högteknologisk GAKK, lågteknologisk GAKK

Bakgrund: Att genomgå en förlossning kan vara skrämmande och outforskat för den födande kvinnan. För att erhålla en positiv förlossningsupplevelse krävs det att kvinnan känner säkerhet och besitter kontroll under förlossningsprocessen. Ett alternativ som visat sig ha medicinska fördelar för kvinna och barn under förlossning är när kvinnan ligger nedsjunken i vatten under förlossningsarbetet. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att befinna sig nedsjunken i vatten i samband med förlossningsarbete. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Datainsamling har genom sökning i relevanta databaser genererat i 15 artiklar som ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet identifierades fyra huvudteman: En tro på det naturliga som innefattade en önskan om naturlig förlossning och en medicinsk misstro. En tilltalande förlossning som berörde vattnets välgörande effekter, stärkande flytkraft, hemlik miljö och ett effektivt förlopp. I En stärkande upplevelse framgick att metoden innebar en känsla av kontroll och tillfredsställelse och att stödet från andra ansågs viktigt. Försvårande omständigheter beskrev olika hinder för en god förlossningsupplevelse, det handlade om poolen, negativa inställningar hos vårdpersonal och anhöriga men också en oro eller rädsla hos kvinnan. Slutsats: Förlossningsarbete i vatten innebär möjligheter för kvinnan till positiv förlossningsupplevelse där hon erhåller kontroll och tillfredsställelse. Ökad kunskap behövs hos barnmorskan och annan relevant vårdpersonal för att kunna stödja och erbjuda kvinnan vård efter hennes önskemål och behov. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesens resultat kan användas av barnmorskor och annan vårdpersonal som möter gravida kvinnor. Dels för att informera och stödja kvinnan, dels för vidare implementering av vattenförlossning på kliniker. / Background: Giving birth can be an intimidating and unexplored experience for women. In order to obtain a positive birth experience, it is required that women feel safe and in control during the birthing process. Water immersion has been shown to have medical benefits during labor and childbirth.Aim: The aim was to investigate women’s experiences of immersion in water in connection with labor and birth.Method: A qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis was used. Searching the relevant databases generated in 15 articles and results are based on this data.Results: In the results, four main themes were identified: A belief in the natural that included desire for a natural childbirth and a medical mistrust. An appealing birth that included the beneficial effects of the water as strengthening buoyancy, homely environment and an efficient process. A strengthening experience showed that the method entailed a feeling of control and satisfaction and that the support from others was considered as important. Aggravating circumstances described obstacles for a good experience. It was about the pool, negative attitudes among care staff and relatives but also a worry or fear for the woman.Conclusion: Water immersion during childbirth means a possibility for the women to have a positive childbirth experience where she can feel in control and satisfaction. Increased knowledge is needed for the midwife and other relevant health care professionals to be able to support and offer the woman care according to her wishes and needs.Clinical applicability: The results of metasynthesis can be used by midwives and other healthcare professionals who meet pregnant women. Partly to inform the woman, to be able to support the woman but also for further implementation of waterbirths in clinics.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland befolkningen har ökat under de senaste decennierna och medellivslängden i Sverige ökar kontinuerligt. Risken att drabbas av depression var vanligare hos personer över 65 år. Depression påverkar personens känslor, tankar och beteende negativt. Det är av vikt att upptäcka, diagnostisera och behandla depression för att minska personens lidande samt minska samhällskostnader som depression medför. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt och syftar till att involvera den enskilda personen, samt anpassa vården efter dennes behov. Sjuksköterskor arbetar ofta självständigt i vården av den äldre personen med depression. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda den äldre personen med depression. Metod: En metasyntes (Noblit och Hare, 1988) med kvalitativ design. Resultat: Metasyntesen resulterade i fyra huvudteman; organisationens betydelse, vikten av hög kompetens, vikten av att ge tid, betydelsen av ett holistiskt förhållningssätt. Teamarbete och resurser var grundläggande för att kunna stötta den äldre personen med depression. Kunskap, erfarenhet samt normmedvetenhet underlättade identifiering av depression och bidrog till god omvårdnad. Skapandet av en relation med den äldre personen tog tid och byggdes på tillit samt kontinuitet. Att se till hela personen och relationens betydelse påverkade omvårdnaden positivt. Slutsats: Stöttning från organisationen behöver finnas, mer utbildning behöver erbjudas samt möjlighet att få tid i mötet och vården av den äldre personen med depression för att kunna förbättra omvårdnaden. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att sjuksköterskan får resurser som ger möjligheter att skapa en personcentrerad vård. / Background: Mental illness among the population has increased in recent decades and life expectancy in Sweden is continuously increasing. The risk of suffering from depression was generally more common for people over 65 years of age. Depression negatively affects the person's feelings, thoughts and behaviour. It is important to detect, diagnose and treat depression in order to reduce the person's suffering and reduce the societal costs that depression entails. Person-centered care is an ethical approach and aims to involve the individual, as well as adapt care to his or her needs. Nurses often work independently in the care of the elderly person with depression.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of meeting and caring for the elderly person with depression. Method: The study is a metasynthesis (Noblit and Hare, 1988) with a qualitative design. Results: The metasynthesis resulted in four main themes; the importance of the organization, the importance of high competence, the importance of giving time, the significanceof a holistic approach. Teamwork and resources were essential in order to be able to support the elderly person. Knowledge, experience and norm awareness facilitated the identification of depression and contributed to good nursing. The creating of a relationship with the older person took time and was built on trust and continuity. Looking at the whole person and the importance of the relationship had a positive impact on nursing. Conclusion: Support from the organization needs to be available, more education needs to be offered as well as the opportunity to have time in the meeting and care of the elderly person with depression in order to improve care. It cannot be emphasized enough how important it is for the nurse to receive resources that provide opportunities to create a person-centered care.

Bakgrund: ​Förlossningsdepression är ett tillstånd som drabbar upp till 15 procent av kvinnor i              Sverige efter förlossning. Obehandlat kan tillståndet medföra negativa konsekvenser för både           kvinnans och barnets hälsa. Barnmorskan har en viktig roll i att tidigt fånga upp kvinnor som                utvecklat eller är i risk för att utveckla en förlossningsdepression. ​Syfte: ​Att beskriva kvinnors              upplevelser av att genomgå en förlossningsdepression. ​Metod: ​Kvalitativ metasyntes med en           metaetnografiskanalysmetod.Datainsamlinghargenomförtsitredatabaser;PubMed,CINAHLoch           PsycInfo. Totalt ingår 17 artiklar i metasyntesens resultat, där samtliga genomgått en            kvalitetsgranskning. ​Resultat:​Fyra teman identifierades;​En identitet i förändring, En ny roll som             moder, En förhindrad anknytning och En känslomässig storm. ​Slutsats: ​Under en           förlossningsdepression upplever kvinnor känslor av identitetsförlust, svårigheter att anpassa sig till           modersrollen, problem i anknytning med barnet samt en känslomässig berg- och dalbana.            Barnmorskan har en betydande roll i förebyggandet och tidig upptäckt av förlossningsdepression.            Klinisk tillämpbarhet:​Metasyntesen kan användas av barnmorskor inommödrahälsovården,som          utgångspunkt och stöd i förbättringsarbete av vård för kvinnor som utvecklat eller är i risk för att                 utveckla en förlossningsdepression. / Background: Postpartum depression is a condition that affects up to 15 percent of women in               Sweden after childbirth. Untreated, this condition can have a negative effect on the health of both                the woman and the child. Midwives have an important role in identifying women who have               developed or are at risk of developing postpartum depression. ​Aim: ​To describe women's             experiences of postpartum depression. ​Method: ​Qualitative metasynthesis with metaethnographic         analysis method. Data was collected through three databases; PubMed, CINAHL and PsycInfo. A             total of 17 articles are included in the result of this metasynthesis, of which all of them passed a                   thorough quality critique.​Results: Four themes were identified;Achangingidentity,Anewroleas               a mother, A hindered bondingandAnemotionalstorm.​Conclusion:​Duringpostpartumdepression             women experience feelingsoflosingtheiridentity,difficultiesadaptingtomotherhood,problemsin             bonding with the child as well as a rollercoaster of emotions.Themidwifehasanimportantrolein                  prevention and early identification of postpartum depression. ​Clinical implications: This          metasynthesis can be used by midwives working in maternity care, as atooltoimprovethequality                 of care for women who have developed or are at risk of developing postpartum depression.

Bakgrund: Polycystisk ovarialsyndrom (PCOS) är den vanligaste hormonella rubbningen hos fertila kvinnor, ändå är den okänd för många. Det finns ett flertal symtom där dessa varierar från kvinna till kvinna. Okunskap kring PCOSförekommer både i vården liksom i samhället och diagnosen kan därför vara svåratt upptäcka. Att leva med symtomen från PCOS kan påverka negativt både kroppsligt och psykiskt. Hur kvinnor med diagnosen upplever PCOS behöverlyftas fram och förståelsen för dem behöver ökas både inom vården liksom förkvinnorna med PCOS. Med ökad förståelse kan ett bättre bemötande och vård ges.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskovarialsyndrom. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod.16 kvalitativa artiklar är inkluderade i resultatet och samtliga artiklar hargenomgått en kvalitetsgranskning. Tre databaser användes vid insamling av data; Cinahl, Medline och PubMed. Resultat: Resultatet lyfter fram att flertalet kvinnorfick diagnos efter en lång tid och där kvinnorna ibland behövde vara påstridiga,medan i andra fall diagnosticerades PCOS som bifynd. Vissa kvinnor kände inte till att deras symtom kunde vara något avvikande och sökte sig därför inte till vården. Information om PCOS från vården mötte inte alltid patienternas behov.Fertilitetsaspekten ansågs vara det som fokuserades mest på från vårdens sida ochatt de psykologiska aspekterna glömdes bort. Symtom som övervikt och hirsutism påverkade det sociala livet negativt och psykisk ohälsa är vanligt förekommande.Slutsats: PCOS behöver uppmärksammas mer och normaliseras. En mer holistiskvård där fokus inte enbart ligger på det medicinska aspekterna, utan även ser till individens behov av stöd och information hade gynnat bemötandet och vårdandet till kvinnor med PCOS. / Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is the most common hormonal condition amongst fertile women, yet it is still unknown for many. There are several symptoms that may vary from woman to woman. Ignorance of polycystic ovary syndrome occurs in healthcare and in society and can be difficult to detect.Living with the symptoms of PCOS can have a negative effect both physically andmentally. How women with the diagnosis experience PCOS needs to be highlighted and the understanding of them needs to be increased, both inhealthcare and for the women with PCOS. With increased understanding, bettertreatment and care can be provided. Aim: The purpose was to describe women’sexperiences of living with Polycystic ovary syndrome. Method: Qualitative meta synthesis with meta ethnographic analysis method. A total of 16 articles wereincluded and all passed through a quality critique checklist. The articles werecollected from three databases: Cinahl, Medline and PubMed. Findings: It couldtake a long time for a diagnosis to be made and sometimes the women had to be persistent, while others could be diagnoses as an incidental finding. Some womendid not know that their symptoms were not normal and therefore did not seekmedical care. Information about PCOS from the health care did not always meetthe patient’s needs. The fertility aspect was thought to be the main focus from the health care providers and that the phycological aspects were forgotten. Symptoms like overweight and hirsutism affected the social life in a negative way and mental illness was common. Conclusion: Polycystic ovary syndrome needs to be brought more attention to and to be normalized. A more holistic care where not only the main focus is on the medical aspects of PCOS, but instead also sees that the individuals need for support and information can be met.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat stadigt det senaste decenniet i Sveriges befolkning. Efter 65 års ålder är depression den vanligaste psykiska sjukdomen. Symtomen för depression hos äldre ser oftast annorlunda ut jämfört med hos yngre och kan därför vara svåra att upptäcka. Majoriteten av de som får vård av den kommunala hälso- och sjukvården är 65 år och äldre, vilket medför att sjuk­sköterskorna har ett stort ansvar när det gäller att identifiera tecken på depression hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och förutsättningar för att identifiera symtom på depression hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.  Metod: En systematisk litteraturstudie enligt SBU:s (2017) beskrivning av en systematisk litteratursökning. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Howell Major och Savin-Badens (2010) innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Metasyntesen resulterade i följande tre teman; tid, holistiskt perspektiv samt kunskap och erfarenhet. Tid och kontinuitet var väsentligt för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Det holistiska perspektivet underlättade upptäckten av symtom på depression hos äldre och möjliggjorde personcentrerade omvårdnadsinsatser. Sjuksköterskorna upplevde att både de själva och de äldre hade bristfälliga kunskaper om depression. Sjuksköterskorna önskade få ökad kunskap i ämnet. Slutsats: Tidvattenmodellen kan genom sitt holistiska perspektiv och sin syn på tid, ge stöd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kring att identifiera symtom på depression hos äldre. Vidare kan en psykiatrisjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård bidra med att kunskapen om depression ökas både hos sjuksköterskor, annan vårdpersonal och hos patienter. / Background: Mental ill-health has steadily increased over the past decade in Sweden's population. After the age of 65, depression is the most common mental illness. The symptoms of depression in the elderly usually look different compared to the younger ones and can therefore be difficult to identify. The majority of those receiving municipal health care are 65 years and older, which means that the nurses have a great responsibility when it comes to identifying signs of depression in these patients. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of and prerequisites for identifying symptoms of depression in elderly patients in municipal health care. Method: A systematic literature according to SBU’s (2017) description of a systematic literature search. Ten articles were synthesized in a meta-synthesis inspired by Howell Major and Savin-Badens (2010) content analysis for qualitative studies. Result: The meta-synthesis resulted in the following three themes; time, holistic perspective and knowledge and experience. Time and continuity were essential to creating a safe and trusting care relationship. The holistic perspective facilitated the detection of symptoms of depression in the elderly and enabled person-centered nursing care. The nurses felt that both themselves and the elderly had insufficient knowledge of depression. The nurses wanted to gain increased knowledge in the subject. Conclusion: The Tidal model can, through its holistic- and time perspective, provide support in the nursing work when it comes to identifying symptoms of depression in the elderly. Furthermore, a psychiatric nurse in municipal health care can help to increase the knowledge of depression in nurses, other healthcare professionals and in patients.