This thesis aims to research the art of Swedish painter Stina Forssell (1906-1970) with a special focus on her paintings of interiors from the early half of the 20th century. The theoretical starting point is the interior as an expression of self-definition as proposed by the cultural critic Walter Benjamin in The Arcades Project. The method used is an in-depth analysis of the selected paintings adopted from Tamar Garbs contextual and in-depth analysis in Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France combined with archival research. The thesis show that the artist’s interior paintings can be understood as expressions relating to the new objectivity, but also that her motives are deeply rooted in the art history. The analysis further shows that Forssells representations of her home and studio paintings can be understood as ”a room of one’s own” in line with Virginia Woolf, and as manifestations of her professional identity. / Den här uppsatsen undersöker den svenska konstnären Stina Forssell (1906–1970) med ett särskilt fokus på hennes interiörer från 1930- och 40-talen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Walter Benjamins teorier om interiören som en skådeplats för individens självdefiniering som den kommer till uttryck i hans bok Passagearbetet. Metoden för studien är djupgående bildanalyser med inspiration från Tamar Garbs metod i Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France kombinerat med arkivforskning. Resultatet visar att Forssells detaljerade och omsorgsfulla gestaltningar dels kan relateras till strömningen den nya sakligheten men också att hennes gestaltningar är djupt rotade i en konsthistorisk tradition. I arbetet visar jag att konstnärens interiörer från hemmet och ateljén kan förstås som bilden av ett eget rum och som manifestationer av konstnärens professionella identitet. På grund av att konstnären är knapphändigt hanterad i konsthistorieskrivningen finns i uppsatsen också en biografi, som även är tänkt att underlätta för framtida forskning.

L’objet de cette thèse porte sur les liens artistiques qui unissent la France et Venise au début du XVIIIe siècle. Sont interrogés tout d’abord les voyages d’artiste et d’amateurs dans une perspective historique et sociale. Nous analyserons ainsi leur réciprocité inhérente, tout en montrant l’importance de l’apprentissage dans la transmission de modèles. La deuxième partie propose un regard sur certaines expériences artistiques en les replaçant dans leur contexte de création et le lieu qui les accueille. Enfin, nous nous intéressons aux transferts de modèles et de techniques qui bouleversent les pratiques et engendrent un nouveau discours sur l’art. Dans une approche historique, iconographique et théorique, cette thèse propose d’assister à la rencontre de deux nations artistiques, de leurs moments d’éclat communs à la prise de conscience de leurs divergences. / The purpose of this thesis focuses on the artistic links between France and Venice in the early eighteenth century. Questioned first travel of artists and amateurs in historical and social method. We analyze their inherent reciprocity, while showing the importance of learning in the transmission pattern. The second section provides a look at some artistic experiences by placing them in context of creation and the place that welcomes them. Finally, we focus on the transfer of patterns and technics that disrupt the pratices and create a new discourse on art. In a historical, iconographic and theoretical, this thesis proposes to attend the meeting of two artistic nations, their moments of brilliance to theirs differences.