I Januari 2019 så verkställdes lagen för Webbtillgänglighetsdirektivet. Detta innebär att samtliga webbplatser som inkluderas inom den offentliga sektorn ska anpassas efter särskilda riktlinjer. Webbtillgänglighetsdirektivet är en effekt av en lagstiftning från Europeiska Unionen som vill skapa en harmoniserad tillgänglighetsstandard bland dess medlemsstater. Många företag som arbetar med webbutveckling omfattas av detta direktiv men brister i deras arbetssätt på hur de ska täcka de punkter som direktivet vill att deras webbplatser ska uppnå. Därför är högst lägligt att undersöka hur företag kan få in de krav direktivet ställer i sin arbetsprocess. Att göra detta skulle gynna företag ekonomiskt men även öka tillgängligheten för alla olika typer av användare. Målet med detta arbete är att se över hur företag som är omfattade av direktivet arbetar med tillgänglighet i dagsläget samt hur direktivet kommer förändra hur de arbetar i framtiden. Utöver detta så ska arbetet undersöka hur anställda på företagen ser på tillgänglighet och om det finns en medvetenhet kring direktivet hos de personer som arbetar med webbutveckling. Arbetet ska även se över ifall det finns något verktyg som kan hjälpa företag uppfylla de krav som direktivet ställer innan en webbplats publiceras. För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en litteraturstudie på Webbtillgänglighetsdirektivet. Efter att ha identifierat kärnan i direktivet och de riktlinjer så lades en grund att genomföra intervjuer med anställda på företag som arbetar inom webbutveckling och tillgänglighet på webb för att kunna få ta del av deras syn på tillgänglighet samt medvetenhet kring direktivet. För att sedan identifiera hur direktivet kommer påverka framtida arbeten genomfördes analyser av två webbplatser som är utvecklade efter en tidigare upplaga av de riktlinjer som ska följas enligt direktivet. Verktyget som företag ska använda resulterade i en checklista där samtliga krav som direktivet ställer finns listade. Utifrån denna checklista kan företag undvika missar av de krav direktivet ställer och därmed dra en ekonomisk vinst men även tidigare se till att alla användare kan använda webbplatsen på samma villkor.

I takt med ökad digitalisering blir digital tillgänglighet alltmer aktuellt då många vardagsaktiviteter idag måste utföras online. Behovet av yrkesverksamma personer som har kunskap om digital tillgänglighet är stort men trots detta är det få universitet i Europa som erbjuder utbildning inom ämnet. På uppdrag av Karlstads universitet har underlag till en ny kurs om digital tillgänglighet tagits fram. Främst fokuserar studien på en modul i kursen som handlar om tillgänglighet i dokument. Undersökningen är tänkt att svara på frågor om vilket kursinnehåll bör ingå i en kurs om digital tillgänglighet samt vad bör ingå i en kursmodul om tillgänglighet i dokument. Det kursunderlag som tagits fram har pilottestats genom applicering på kursen Framtida webbstandarder som gick under vårterminen 2021. Kursen pilottestades för att identifiera förbättringsmöjligheter innan kursen officiellt blir en del av Karlstads universitets kursutbud. Undersökningens metod har bestått av två delmoment: design och utvärdering av kursen. Designen av kursen har baserats på en litteraturstudie där lagar, standarder, riktlinjer, certifieringar och andra publikationer satte ramarna för kursinnehållet. Utvärderingen av kursens upplägg och innehåll har grundats på observationer, enkätundersökning och intervjuer. Observationer av föreläsningar och workshops har utförts för att kunna se hur materialet blev bemött av studenter och lärare. En enkätundersökning har genomförts för att samla in studenternas upplevelser och åsikter om kursen. En intervju har hållits med en av kursens undervisande lärare för att samla in dennes åsikter om kursupplägget. Ytterligare en intervju har hållits med två grafiker som arbetar med att tillgänglighetsanpassa dokument för att verifiera upplägget för kursmodulen om tillgänglighet i dokument. Resultatet av undersökningen visar att en kurs om digital tillgänglighet bör lära ut grunderna om begreppet tillgänglighet och även ta upp lagar, standarder och direktiv såsom webbtillgänglighetsdirektivet. Vidare bör kursinnehållet vara fokuserat på hemsidor, mobilapplikationer och dokument vilka är de tre delarna som täcks in av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Som kompletterande innehåll kan även hjälpmedel, användbarhet och design för alla omfattas av kursen. En kursmodul om tillgänglighet i dokument bör innehålla både teoretiska och praktiska moment där studenterna får granska, korrigera och validera dokument. Innehållet i kursmodulen bör kopplas till standarden EN 301 549 som ställer krav på tillgänglighet i dokument. Minst två dokumenttyper bör behandlas, lämpligen PDF och Word.

I takt med införandet av webbtillgänglighetsdirektivet har fenomenet webb­tillgänglighet aktualiserats. Begreppet tillgänglighet används inom webbutveckling för att be­skriva i vilken mån en produkt, en service eller en miljö är användbar och navigerbar för per­soner med särskilda behov eller funktionsnedsättningar. Webbtillgänglighet innebär strävanden efter att göra det enklare för sådana personer att uppfatta, navigera, förstå och bidra till webben (Kulkarni 2019). Den här uppsatsen undersöker vad arbetsverksamma inom webbutveckling anser krävs för att införa tillgänglighet på webben. Syftet är att nå en ökad förståelse av vad arbetsverksamma anser krävs för att införa tillgänglighet på webben samt vilka hinder och vil­ken problematik de stöter på i processen. Forskningsfrågan är ”vad tycker webbutvecklare och interaktionsdesigners krävs för att skapa tillgäng­lighet på webben?”. Undersökningen är utformad som en kvalitativ, deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen utförs genom semistruktu­rerade intervjuer med konsulter hos IT-bolaget XLENT. Datan har tematiserats med hjälp av kodning och analyserats utifrån det teoretiska ramverket som används, nämligen aktivitetsteori (AT). Problem är bland annat att webtillgänglighet ofta prioriteras lågt hos beställare, svårig­heter att förklara fördelar och vikt av webbtillgänglighet samt begränsade resurser. Slutsatsen är att det som anses krävas är ökad kunskap och medvetenhet om webbtillgänglighet hos be­ställare och arbetsverksamma, fler incitament för att införa tillgänglighet, pragmatisk lagstift­ning, prioritering av tillgänglighet från början av ett projekt, mer samarbete med testpersoner samt fler färdigt inbyggda lösningar i webbläsare. / The web accessibility directive has made web accessibility as a phenomenon a current issue. The concept of accessibility is used in web development to describe to what extent a product, a service or an environment is usable and navigable for people with certain needs or disabilities. Web accessibility involves the goal of making it easier for such persons to perceive, navigate, understand and contribute to the web (Kulkarni 2019). This study examines what practitioners in web development think is required to initiate accessibility on the web. The pur­pose is to reach a greater insight into what practitioners think is required to initiate web acces­sibility and what obstacles and problems they encounter during the process. The research ques­tion is: “what do web developers and interaction designers think is required to initiate web accessibil­ity?”. The study is a qualitative, descriptive case study. The data collection is made through semi-structured interviews with consultants at the IT-company XLENT. The data has been the­matized through coding and has been analyzed based on the theoretical framework, namely activity theory (AT). Problems observed are, among others, that web accessibility often is a low priority among clients, difficulties in explaining advantages and the importance of web acces­sibility and limited resources. The conclusion is that what is considered required is increased knowledge and awareness among clients and practitioners, more incentives to initiating web accessibility, pragmatic legislation, that web accessibility is prioritized from the very beginning of a project, more cooperation with people with disabilities during the process and more ready-made solutions in browsers.

I denna rapport presenteras en undersökning av de sex största aktörerna på den svenska apoteksbranschen (sett till marknadsandelar) och hur de förhåller sig till de krav på tillgänglighet som återfinns i Webbtillgänglighetsdirektivet. Kraven är framtagna av organisationen W3C och benämns WCAG - Web Content Accessibility Guidelines och undersökningen genomförs på det sätt som organisationen själva rekommenderar: genom en manuell granskning samt genom ett automatiserat test. Undersökningen visar att det finns ett antal brister hos samtliga aktörer och som slutsats dras att den svenska apoteksbranschen inte kan klassas som tillgänglig på webben i enlighet med Webbtillgänglighetsdirektivet. / This paper presents an analysis of the six largest parties in the swedish pharmacy industries and how they comply with the criterias given in the Web Accessibility Directive (EU 2016/2102). The criterias are formulated by the organisation W3C and go by the name WCAG - Web Content Accessibility Guidelines and the analysis is performed given the recommendations of the organisation: one manuell inspection and one automated test. The analysis shows that all of the parties have a number of issues on their web pages and the conclusion is drawn that the swedish pharmacy industrie does not comply with the Web Accessibility Directive.