This study concerns the terms liberalism, the political, democracy, and liberal democracy focusing on the application of the terms in the discourse of two distinct political theorists: Carl Schmitt and Sheldon S. Wolin. I address the question of whether similarities exist between Schmitt and Wolin's theories? Specifically, are there similarities in their use of the terms listed above? Although both emphasize different aspects of the terms, I suggest they simultaneously share similar perspectives on them. In particular, I suggest that Schmitt and Wolin share in common attributes in their views on the purported problematic of liberal democracy. Furthermore, I suggest both theorists speak to the general concern that if the political cannot be realized, then democracy cannot be practice. / Master of Arts

This paper grapples with the differences between genuine and ordinary democracy within the political thought of Jacques Rancière, Sheldon Wolin, and Hannah Arendt. Each discusses the problems of ordinary democracy and offer solutions in terms of what I call genuine democracy. Ordinary democracy is the established norm of liberal democracy celebrated as the stable and a desired “end” of political action. It is what happens when politics as usual becomes the norm and shuts the people from the halls of power. Genuine politics exist within the structure ordinary democracy and seeks to achieve the continuous re-establishment of democratic processes while in the process speeding up and disrupting “politics as usual”.

No description available.

<p>I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, <em>at Jómi </em>och <em>Jómsborg</em>, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen <em>at Jómi</em> sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet <em>*Jǫma</em> (˂ <em>jǫma</em> f. ’grop; dike’) som betecknade Stora bukten, en del av Szczecinbukten. Sammansättningen <em>Jómsborg</em> är en sekundär form som bildats från <em>at Jómi</em> enligt standardmodellen: dat. (<em>at</em>)<em> Jómi</em> > gen. <em>Jóms</em> + efterleden <em>-borg</em>. Alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin i primära källor är relaterade till varandra: vissa av dem är etymologiskt besläktade, vissa endast ”referentiellt”, dvs. de betecknar ett och samma ställe. Uppkomsten av ett så stort antal Wolin-ortnamnsformer kan i första hand förklaras genom att formerna i fråga har olika ursprung, att det fanns olika namnbrukarkretsar som använde olika former för att hänvisa till samma stad och att det uppstod olika stavningsvarianter och sammansatta namn under de primära formernas senare utveckling.</p>

I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet *Jǫma (˂ jǫma f. ’grop; dike’) som betecknade Stora bukten, en del av Szczecinbukten. Sammansättningen Jómsborg är en sekundär form som bildats från at Jómi enligt standardmodellen: dat. (at) Jómi &gt; gen. Jóms + efterleden -borg. Alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin i primära källor är relaterade till varandra: vissa av dem är etymologiskt besläktade, vissa endast ”referentiellt”, dvs. de betecknar ett och samma ställe. Uppkomsten av ett så stort antal Wolin-ortnamnsformer kan i första hand förklaras genom att formerna i fråga har olika ursprung, att det fanns olika namnbrukarkretsar som använde olika former för att hänvisa till samma stad och att det uppstod olika stavningsvarianter och sammansatta namn under de primära formernas senare utveckling.

This Master's thesis reflects the theory of American political philosopher S. Wolin. The work introduces the reader to interpretations of S. Wolin's term inverted totalitarianism and confronts it with the common and mainstream approaches to totalitarianism. It is concerned about S. Wolin's reflection on contemporary western liberal democracy as managed democracy. The text pays attention to work of G. Agamben who takes a similar critique on the form of Euro-Atlantic democracy; for instance the thesis deals with his view of state of exception in which the author sees connections on inverted totalitarianism. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

No description available.

This dissertation offers a genealogy of political theory as a subfield of American political science. Over five chapters, it traces the subfield’s development from late nineteenth-century America until the 1970s and asks how leading practitioners responded to a series of political conjunctions. The first chapter asks how political theory emerged from the progressive movement and was characterized by a racist, “Teutonist” intellectual framework that lasted until the First World War. The war led to the demise of this initial framework, leaving political theory without an anchor. The second chapter asks how a leading political theorist, Charles Merriam, sought to resuscitate political theory by making it more “scientific,” focusing on analyzing political behavior. This chapter demonstrates how interaction with the city of Chicago forced Merriam’s thought into more egalitarian directions. The third chapter charts political theory in “the age of fear.” It shows how Merriam and his student Harold Lasswell sought to thicken liberalism and conceptualize its totalitarian alternatives. The fourth chapter asks how leading behavioralists—including Gabriel Almond, Robert Dahl, and David Truman, as well as Louis Hartz—deployed political theory to characterize, congratulate, and criticize the tenets of American liberalism in the context of the Cold War. In the project’s final chapter, I ask how political theory went its own way as a subfield. Amidst the tumult of the 1960s, its leading practitioners—including Sheldon Wolin and Leo Strauss—found themselves politically at odds with behavioralism. Their opposition to the practice of political science led them to associate humanism with radical political critique. By offering a history of political theory that puts behavioralism at its center, the dissertation unsettles conventional narratives within political science that characterize political theory as the other of “empirical social science.” Second, by highlighting a tradition of thought that married systematic empiricism and normative intent, the dissertation critically recaptures a realistic mode of political theorizing. Raymond Geuss has called for political theory to engage more with the facts of the political world. My dissertation offers a way forward. It reminds readers that empiricism can be a normative venture and highlights the close affinity between political science and theory. Many political scientists, I argue, were engaged in a project we can term “operational political theory.” They took theoretic concepts—such as democracy—and furnished them with empirical evidence. They asked how political theory worked in practice and then evaluated extant practices according to political theoretic norms.