Bakgrund  Missfall är en vanlig händelse och kan påverka en kvinnas liv markant. Den vanligaste definitionen av missfall är en graviditet som spontant avbryts av kroppen själv innan graviditetsvecka 22. Vid missfall kommer kvinnor i kontakt med vården och omvårdnadsansvarig vårdpersonal är sjuksköterskan.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnors syn på omvårdnad i samband med missfall.  Metod  Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Public Medline, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och Psychological Information Database. Urval och kvalitetsgranskning genomfördes vartefter 15 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Kristenssons integrerade analys.  Resultat  Resultatet består av två kategorier vilka beskrivit kvinnans syn på omvårdnad vid missfall. Dessa övergripande kategorier blev ‘stöd ’och ‘kommunikation’. Avsaknaden av emotionellt stöd, uppföljning och negativt språkbruk påverkade kvinnornas syn på omvårdnaden i samband med missfall negativt.  Slutsats  Att genomgå ett missfall kan vara en emotionellt svårhanterad händelse för en kvinna, och kan leda till depression, ångest eller posttraumatisk stress. Kvinnors syn på och upplevelse av omvårdnaden de fick i samband med deras missfall hade en betydande roll för deras emotionella återhämtning efter förlusten. Resultatet visade på att majoriteten av kvinnorna som deltog i de olika studierna upplevde omvårdnaden som bristande, då den hade kunnat fokusera mer på personcentrerad omvårdnad. Kvinnors syn på god omvårdnad är att få emotionellt stöd genom att bli bekräftade, lyssnade till, informerade, tillfrågade om vad de behöver samt att vårdpersonal inte ska använda emotionellt laddade ord eller svår medicinsk terminologi. Kvinnor vill även få uppföljning samt att deras partners ska bli mer inkluderade. / Background  Miscarriage is a common occurrence and is most commonly defined as a pregnancy that spontaneously is terminated by the body itself within 22 weeks. A miscarriage can significantly affect a woman's life. In the event of a miscarriage, women come into contact with health care and the main responsible care provider is the nurse.  Aim  The aim was to illustrate women’s view on nursing care in conjunction with miscarriage.  Method  The chosen method was a literature review. Data collection was performed through the databases Public Medline, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and Psychological Information Database. Selection and quality review were implemented. Fifteen scientific articles were analyzed according to Kristensson's integrated analysis.  Results  The result consists of two categories which describe woman's view of nursing care in the event of a miscarriage. These overarching categories became 'support' and 'communication'. The lack of emotional support, follow-up and care with choice of words negatively affected the women's view of nursing care in connection with miscarriage.  Conclusions  Going through a miscarriage can be an emotionally difficult event for a woman, that can lead to depression, anxiety or post-traumatic stress. Women's views on and experience of the care they receive by health care personnel in connection with their miscarriage has a significant role in their emotional recovery after the loss. The majority of the women who participated in the studies experienced health care as inadequate. Women's view of good care was to receive emotional support by being confirmed, listened to, informed, asked about their needs and that caregivers should not use emotionally charged words or difficult medical terminology. Women also wanted follow-up and that their partners should be more included.

Paramos šeimai politika – tai vyriausybinių institucijų veiksmai ir socialinių ekonominių priemonių kompleksas, skirtas šeimos struktūros ir gyvenimo kokybės modeliavimui. Šeimos politika pastaruoju metu sugrįžta į Europos valstybių socialinės politikos centrą. Vis daugiau šalių pripažįsta poreikį imtis aktyvių šeimos politikos veiksmų. Lietuvoje pakanka strateginių dokumentų, kurie tiksliai ir aiškiai pristato šeimos raidos ir šeimos gyvenimo sąlygų situaciją. Dauguma šiuose dokumentuose numatytų tikslų ir veiksmų krypčių yra orientuotos į dabartines Lietuvos šeimos problemas, derina šiuolaikinį požiūrį į šeimos politiką. Tačiau kita vertus, opia problema išlieka šių tikslų, uždavinių realizavimas. Todėl dabartinė paramos šeimai politika Lietuvoje dažniausiai suprantama siaurąja prasme, orientuota į pininigės paramos šeimoms, augančioms vaikus, vystymą. Siekiant užtikrinti šeimos gerovę Lietuvoje yra taikomos šios pagrindinės paramos šeimai priemonės: nėštumo, motinystės/tėvystės atostogos ir mokamos pašalpos, vienkartinė išmoka gimus kūdikiu, išmokos šeimoms su vaikais bei piniginė socialinė parama nepasiturinčioms šeimoms. Papildomai socialinė parama gali būti teikiama mokiniams iš mažas pajamas gaunančių šeimų. Tuo tarpu aprūpinimas būstu, lankstesnių užimtumo formų, vaikų priežiūros paslaugų plėtojimas, nepaisant tam tikrų pokyčių, vis dėlto išlieka problema. Darbe pristatomas kiekybinis tyrimas, skirtas nustatyti moterų požiūriui į valstybės teikiamą paramą šeimai... [toliau žr. visą tekstą] / Family support politics is the complex of governmental institution actions and social economical measures. These measures are intended to shape the structure and good quality life of family. Lately many European countries started paying more attention to the politics of the family. More and more countries recognize the importance and need of taking an active part in it. There are enough delegated legislations which accurately and clearly define family development and situation of family life in Lithuania. Most of the objectives of those documents are oriented towards current family problems and deals with contemporary world view and politics of the family. On the other hand, realization of those objectives is still a problem in Lithuania. That is why contemporary family politics is understood in narrow meaning: that it is oriented only towards development of financial support to families that have children. Seeking to ensure welfare of the families in Lithuania, government provides the following support: pregnancy, motherhood/ fatherhood vocations, benefits are paid, onetime payments are paid after the birth of the child, payments for families that have many children, payments and social support for needy families. Additional social support might be given to school children who are from families with lower income. In spite of all the changes some support forms are still problematic. For instance, provision of accommodation, child care services, more flexile work schedules... [to full text]