Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers upplevelser av arbete-familj konflikten i en mellanstor kommun i Sverige, med fokus på eventuella könsrelaterade skillnader. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med 9 enhetschefer i en mellanstor kommun i Sverige. Genom kriteriestyrt urval valdes respondenter med barn i åldrarna 0–12 år ut att medverka i studien. Respondenterna kontaktades via mail och bokades in till en fysisk eller digital intervju. Det insamlade materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. I den tematiska analysen framkom emotionellt ansvar, socialt stöd, egen tid och känslan av otillräcklighet som återkommande teman. Respondenterna upplevde sig sammantaget vara ganska nöjda och ansåg sig leva i jämställda parrelationer. Trots den upplevda tillfredställelsen påvisade resultatet i studien vissa könsrelaterade skillnader, främst gällande emotionellt ansvar. De kvinnliga respondenterna uttryckte i större uträckning att de tog ett större emotionellt ansvar, vilket kan tolkas vara en orsak till upplevd obalans och bidra till högre nivåer av arbete-familj konflikt. Hos de manliga respondenterna var avsaknad av socialt stöd och låg energi två anledningarna till upplevd obalans och högre nivåer av arbetefamilj konflikt.

Genom en kvalitativ metod och med en induktiv ansats undersöker denna studie uppfattningar av flexibelt arbetssätt hos fastighetsmäklare. Studien avser att uppnå förståelse för hur gränsdragningen mellan arbete och fritid hanteras inom det flexibla arbetssättet. Studiens empiriska material består av individuella intervjuer av fastighetsmäklare, detta för att få tillgång till personliga reflektioner kring flexibilitet och gränsdragning. Sammantaget resulterar studien i att ett flexibelt arbetssätt kan leda till stora fördelar för medarbetare och arbetsgivare i form av hög produktivitet och stimulans men också för balansen mellan fritid och arbete. Dock finner studien indikationer på att det flexibla arbetssättet även för med sig ökade krav i form av ständig tillgänglighet, vilket kan leda till ohälsa hos medarbetarna. Studien visar även att gränsstrategin för att upprätthålla balans mellan fritid och arbete beror på individuella preferenser.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplevde effekterna av införandet av arbetstidsförkortning utifrån hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet. Fyra socialsekreterare inom Individ- och familjeomsorg i en svensk kommun intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att samma arbetsbelastning på kortare tid hade ett positivt utfall i form av minskad stress, ökad kontroll och bättre balans mellan arbete och fritid. Resultatet motsade viss tidigare forskning genom att upplevelserna beskrevs som positiva trots att arbetsbelastningen inte minskats. Generellt sett upplevde socialsekreterarna en positiv effekt i fråga om återhämtning, hälsa samt tid för familjen. Olikheter i socialarbetarnas svar analyserades och diskuterades, bland annat i fråga om återhämtning i förhållande till psykiskt jobbiga händelser på jobbet samt tillgänglighet.

The work environment has vastly become more demanding and organizational practises have required have needed to be cognisant of methods to keep employees engaged. The topic of flexible working arrangements (FWA) has grown in popularity by research scholars and business practitioners. Considerable research has been conducted on the various dynamics of FWA and the influence of employee engagement. This research however aims to explore emerging themes in perceived organizational support (POS) and employee engagement in the context of flexible work arrangements, to gain in-depth understanding of the relationship between POS and employee engagement, in addition to what has been contributed to literature. The research study was conducted through qualitative methodology of exploratory obtained by the researcher. 14 semi-structured interviews were largely conducted through virtual communication platform, Zoom; and where possible interviews were conducted face-to-face, through open-ended questions. Respondents consisted of 7 Managers and 7 Employees from different organisations across three different industries. The analysis of the interviews was conducted through the six-stage thematic analysis. The research found four emerging themes FWA associated with flexible working schedules, enabling infrastructure, work life balance and adapting to a new way of working. The research also found a positive relationship between employee engagement and POS through common themes such as trust between managers and employees, decision making and dedication to work tasks. The perspectives and views from the participants were commonly affected by the outbreak of the COVID-19 pandemic and therefore the researcher made every attempt to gain perspectives prior the pandemic and during the pandemic from the participants. The research was limited to medium to large sized organisations operating in South Africa. / Mini Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2021. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / MBA / Unrestricted

This diploma thesis deals with flexible and innovative forms of employment and the form of cooperation in a selected company. Flexibility is becoming more and more important, as employees are less willing to spend their entire day of work and prefer more personal life. The thesis is divided into three parts - the theoretical, the analytical and the part dealing with own solutions. The theoretical part is based on a comprehensive overview of flexible forms of employment that make it possible to reconcile work and personal life. The analytical part examines and evaluates the current state of the selected company with best practices of similar companies in the Czech Republic and abroad and in the final part proposes the optimal solution of flexible forms of employment or cooperation in the context of possible changes in the provision of legal services for selected organization.

Sedan december 2019 sprids ett nytt virus i världen, sjukdomen som viruset orsakar har fått namnet Covid-19 och effekterna av viruset har varit dramatiska för organisationer och anställda över hela världen. I och med det nya viruset har många organisationer tvingas till förändring för att försöka förhindra ytterligare spridning, vilket har lett till att många idag arbetar hemifrån. Vi har därför valt att göra en kvalitativ studie i ett företag där de anställda tvingas arbeta på distans sedan våren 2020. I studien har vi undersökt hur de anställdas work-life balance upplevs i det tvingande distansarbetet, som uppstått på grund av Covid-19. Hittills är det oklart om distansarbete underlättar eller snarare komplicerar kombinationen av arbete och hem. Distansarbete kan bidra till positiva effekter som flexibilitet och självstyre men de kan även medföra negativa aspekter som stress och obalans i livet. Tillsammans med informationen från empirin som kommer från semistrukturerade intervjuer där sex personer medverkat samt tidigare forskning har vi analyserat och sett över hur det tvingade distansarbetet påverkar denna organisations work-life balance. Studiens resultat visar på att medarbetarna arbetar längre arbetsdagar, gränsen mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut och den sociala kontakten med kollegor har minskat. Vår slutsats från studien är att de anställda upplever en sämre balans mellan privatliv och arbetsliv när de arbetar på distans. / Since December 2019, a new virus has spread around the world, the disease caused by the virus has been named Covid-19 and the effects of the virus have been dramatic for organizations and employees around the world. Due to the new virus, a lot of organizations have been forced to change to try to prevent further spread, which has led to compulsory teleworking. We have therefore chosen to conduct a qualitative study in a company where employees are forced to work at home since the spring of 2020. In the study, we examined how the employees' work-life balance is experienced in the mandatory telework, which has arisen due to Covid-19. So far, it is unclear whether teleworking facilitates or rather complicates the combination of work and home. Teleworking can contribute to positive effects such as flexibility and self-control, but they can also lead to negative aspects such as stress and imbalance in life. Together with the information from the empirical data that comes from semi-structured interviews in which six people participated and previous research, we have analyzed and reviewed how the forced telework affects this organization's work-life balance. The results of our study shows that employees work longer working days, the boundary between work and private life has been blurred and social contact with colleagues has decreased since they started working from home. Our conclusion from the study is that employees experience a poorer balance between private life and working life when they work remotely.

The diploma thesis deals with the issue of work-life balance of employees and especially managers in a chosen company. The theoretical part is about issues of gender, factors influencing managers’ careers and possibilities of work-life balance. In the practical part, there is an analysis of a present situation in a company. On the basis of theoretical findings, analysis of company’s documents, a questionnaire and interviews with chosen employees, there will be made some suggestions for improving a present situation in a company. There will be also a financial evaluation of new steps as a part of final suggestion.

The purpose of this thesis was to contribute with new information within the research area, due to the low amount of secondary research regarding it. This thesis was conducted with a desire to gather primary data contributing to deeper knowledge and understanding of the gap between virtual meetings and technostress in relation to work-life balance, psychological well-being, and effectiveness. In order to conduct this research, a research design was developed in accordance with the field of research chosen to further investigate. A descriptive design with a deductive quantitative approach and the usage of an online survey sent out to a sample, with 107 valid responses, has enabled the completion of this thesis. For the analysis of the primary data collected for this study, the tool SPSS was used in order to investigate the correlations. This research concludes that a majority of the hypotheses are accurate and that technostress, in these hypotheses, does impact employees through virtual meetings in a negative way. The respondents felt that virtual meetings do in fact decrease their ability to obtain a healthy work-life balance, psychological well-being, and an effective standard. Therefore, the conclusion becomes highly recognizable as it contributes to fulfilling the distinguished gap.

Syftet med denna studie var att bidra till fördjupad kunskap om och förståelse för hur smartmobiler används i arbetssammanhang. Studien var av kvalitativ ansats där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 15 respondenter (N=15), 8 män och 7 kvinnor. Deras ålder varierade mellan 20–56 år där heltidsarbete på kontor samt en daglig användning av en smartmobil var de kriterier som fanns för att deltaga i studien. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i 6 övergripande teman och tillhörande underteman. Studiens resultat visade att samtliga respondenter upplevde smartmobilen som ett verktyg i arbetet med många fördelar, dock fanns även tecken på att den kunde distrahera och stressa användarna. Analysresultatet visade även att upplevelserna skiljer sig i arbets- och privatliv, där smartmobilerna används i en större utsträckning och till mer nöjesrelaterade funktioner på fritiden.

Flexible working hours is a work regulation which both creates opportunity for an increased flexibility but on the other hand demands the same from the employee. An increase in availability for the employees has contributed to a more blurred line between work and free time. This study has examined how flexible working hours affects the employees stress levels, workload and work life balance. Previous research has shown that stress, workload and work- life balance continuously interact and correlate with each other. Results both show that flexible working hours has positive and negative effects on all the subject matters. Using a qualitative method six interviews has been completed and from the collected data it can be concluded that all the interviewed work more than their contracted hours. Furthermore, it can also be shown that the constant availability complicates work-life balance. Finally, the data also presents a form of acceptance and normalizations around the demands and what is expected from an employee with flexible working hours. / Förtroendearbetstid är en arbetstidsreglering som både möjliggör en ökad flexibilitet men samtidigt kräver detsamma från den anställda. En ökad tillgänglighet för de anställda har bidragit till att gränsen mellan arbete och fritid inte är lika tydlig. I den här studien undersöks det hur förtroendearbetstid påverkar den anställdas stress, arbetsbelastning och gränsdragningen mellan arbete och fritid. Tidigare forskning visar att stress, arbetsbelastning och gränsdragning är sammankopplade till varandra och att det sker en ständig växelverkan. Det finns resultat som både visar på positiva och negativa effekter på samtliga forskningsområden till följd av förtroendearbetstiden. Med hjälp av kvalitativ metod genomfördes sex intervjuer och utifrån det insamlade materialet dras slutsatsen att samtliga respondenter arbetar mer än avtalad tid. Vidare visar resultatet att den ständiga tillgängligheten försvårar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultatet leder även fram till att det finns en acceptans och normalisering kring vad som krävs och förväntas från den anställda med förtroendearbetstid.