No description available.

<p>Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ”Unga mammor och pappor”. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen. Frågeställningarna har behandlat processen; från graviditeten till idag, vilka förändringar i livssituationen faderskapet medfört, viktiga funktioner i papparollen och hur omgivning och samhälle påverkat dem som pappor. För att analysera resultatet av studien används Eriksons psykosociala utvecklingsteori, The Scripting and Life Course Perspective samt teorier om kön och genus. Resultatet i studien visar bland annat på att alla respondenterna såg positivt på sitt faderskap och de hade anammat detta till fullo. De kände alla att de hade ett stort ansvar och var delaktiga i det som rörde hem och barn. Dock ansågs det finnas en skillnad mellan pappa- och mammarollen gällande ansvarsfördelningen när barnen var små. Främst handlade detta då om att papporna var den primära familjeförsörjaren. Den största livsomställningen som framkom var att mindre tid spenderades på fritidsintressen och vänner till förmån för familjen. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av krav från omgivning och samhälle tycks öka med barnens ålder.</p> / <p>The study aims to examine how young fathers experience and handle their role as fathers. As source to find suitable respondents, the program ”Unga mammor och pappor” was used. The study has a qualitative attempt and is based on five narrative interviews. A guide for the interviews was made with different themes and these themes later follows both in the result and in the analyse. The questionnaire in the study involves the process; from pregnancy until today, what kind of changes in their life situation did the fatherhood bring, important functions in the role as father and how the surrounding environment and society has effected them as fathers. To analyse the result of the study we used Eriksons psychosocial developmental theory, The Scripting and Life Course Perspective and theories about sex and gender. The result of the study shows, among other things, that the respondents were all positive to their fatherhood and they had fully adopted it. They all felt a great responsibility and participation considering home and child. However they all believed there to be a difference between the father- and the mother role concerning how to distribute the responsibility when the children are small. Mainly meaning, that the fathers were the primary family providers. The greatest change in their life situation appeared to be that less time was spent on hobbies and friends to the benefit of the family. The result also showed that their experience of the environmental and societal demands seems to grow with the ageing of the children.</p>

Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ”Unga mammor och pappor”. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen. Frågeställningarna har behandlat processen; från graviditeten till idag, vilka förändringar i livssituationen faderskapet medfört, viktiga funktioner i papparollen och hur omgivning och samhälle påverkat dem som pappor. För att analysera resultatet av studien används Eriksons psykosociala utvecklingsteori, The Scripting and Life Course Perspective samt teorier om kön och genus. Resultatet i studien visar bland annat på att alla respondenterna såg positivt på sitt faderskap och de hade anammat detta till fullo. De kände alla att de hade ett stort ansvar och var delaktiga i det som rörde hem och barn. Dock ansågs det finnas en skillnad mellan pappa- och mammarollen gällande ansvarsfördelningen när barnen var små. Främst handlade detta då om att papporna var den primära familjeförsörjaren. Den största livsomställningen som framkom var att mindre tid spenderades på fritidsintressen och vänner till förmån för familjen. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av krav från omgivning och samhälle tycks öka med barnens ålder. / The study aims to examine how young fathers experience and handle their role as fathers. As source to find suitable respondents, the program ”Unga mammor och pappor” was used. The study has a qualitative attempt and is based on five narrative interviews. A guide for the interviews was made with different themes and these themes later follows both in the result and in the analyse. The questionnaire in the study involves the process; from pregnancy until today, what kind of changes in their life situation did the fatherhood bring, important functions in the role as father and how the surrounding environment and society has effected them as fathers. To analyse the result of the study we used Eriksons psychosocial developmental theory, The Scripting and Life Course Perspective and theories about sex and gender. The result of the study shows, among other things, that the respondents were all positive to their fatherhood and they had fully adopted it. They all felt a great responsibility and participation considering home and child. However they all believed there to be a difference between the father- and the mother role concerning how to distribute the responsibility when the children are small. Mainly meaning, that the fathers were the primary family providers. The greatest change in their life situation appeared to be that less time was spent on hobbies and friends to the benefit of the family. The result also showed that their experience of the environmental and societal demands seems to grow with the ageing of the children.

No description available.

No description available.

La presente investigación buscó describir desde un marco teórico psicoanalítico, la construcción de las representaciones mentales de la figura paterna en un grupo de padres jóvenes limeños. Se realizó a partir del método cualitativo y diseño fenomenológico. Los participantes fueron 5 varones limeños con edades entre 23 y 27 años, pertenecientes al nivel socioeconómico C. Los datos se recolectaron a partir de un instrumento: una entrevista semi-estructurada a profundidad. Los resultados se organizaron desde un análisis temático inductivo con sub temas emergentes y permitieron hallar que sus representaciones mentales de la figura paterna presentan 3 temas principales. El primer tema es “Mi padre: amor y deuda”, en el cual se observan los sentimientos ambivalentes hacia sus padres traducidos en idealización y reclamos; el segundo tema es “La figura paterna como autoridad y ley”, donde se aprecia la dificultad de definir el rol de un padre que pone límites a sus hijos; y el tercer tema es “Mi propia experiencia de paternidad”, que muestra el deseo de los participantes por ser buenos padres tomando de referencia a sus propios padres y a la vez querer ser mejores que ellos. El hallazgo central del estudio permitió observar que las representaciones mentales de la figura paterna se sostienen en la ambivalencia de los participantes respecto al vínculo con sus padres, asimismo, necesitaron idealizar al padre en la necesidad de tener un referente para ellos poder ejercer una paternidad deseada. / The present research sought to describe from a psychoanalytic theoretical framework, the construction of the mental representations of the father figure in a group of young Lima parents. It was carried out from the qualitative method and phenomenological design. The participants were 5 men from Lima with ages between 23 and 27 years old, belonging to socioeconomic level C. Data were collected from an instrument: a semi-structured in-depth interview. The results were organized from an inductive thematic analysis with emerging sub-themes and allowed to find that their mental representations of the father figure present 3 main themes. The first theme is "My father: love and debt", in which ambivalent feelings towards his parents are observed, translated into idealization and claims; the second topic is “The father figure as authority and law”, where the difficulty of defining the role of a father who sets limits on his children is appreciated; and the third theme is “My own parenting experience”, which shows the participants' desire to be good parents by referring to their own parents and once they want to be better than them. The central finding of the study is to observe that the mental representations of the father figure are sustained by the ambivalence of the participants regarding the bond with their parents, also, they needed to idealize the father in the need to have a reference for them to be able to exercise a desired paternity. / Tesis

No description available.