The aim of this study was to evaluate the prevalence of accommodative dysfunction inuniversity student at Linneaus university in Kalmar.In this study 30 subjects were recruited (24 women and 6 men) and they were all studentsat Linneaus university. The average age was 22.5±2.2 years. The oldest participant were28 years old and the youngest was 19 years old. First they had to answer a symptomsquestionnaire called CISS, then they underwent a refraction followed by a fullaccommodative examination including amplitude of accommodation, fused crosscylinder, relative accommodation and accommodative facility. The results of theaccommodative tests were compared to normal values for each test to diagnose theparticipants with accommodative dysfunction.Of the 30 participants, 11 had symptoms related to much nearwork from the CISSquestionnaire. However, only 3 participants had both symptoms and at least two abnormaltest results which gave a result of 10% with accommodative dysfunction where all 3 hadaccommodative insufficiens.The result of 10% with accommodative dysfunction is lower than what previous studieshave shown in both university students and the general population. This study does notshow that university students has more accommodative problems than the generalpopulation. All examinations in this study were done with the participants currentrefractions while the participants answered the symptoms questionnaire based on theircurrent spectacles. This could be a factor why there were more symptomatic participantsthan the number of participants with an accommodative dysfunction.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om BKC-tavlans ackommodativa stimulus ändras av att tillsätta optotyper av olika form, storlek och placering till den klassiska BKCtavlan. Metod: Fem olika tavlor tillverkades och jämfördes dels subjektivt med ett högneutralt BKC-test och dels objektivt med en vågfrontssensor av märket Complete Ophtalmic Analysis System (COAS HD VR™). En av tavlorna var den traditionella BKC-tavlan, de andra hade optotyper med varierande storlek, form och placering. Mätningarna utfördes på 40 cm. Mätningarna gjordes på 30 personer mellan 18 och 40 år. Resultat: De fem tavlorna visade ingen statistiskt signifikant skillnad i ackommodativ respons, vare sig med BKC eller COAS™. En tavla med små och runda centralt placerade optotyper visade en ackommodativ respons närmst det ackommodativa stimulit, mätt med COAS™ (2,31 D). Samma tavla visade en ackommodativ respons längst ifrån stimulit med BKC (2,17 D). Ingen korrelaton fanns mellan resultaten av samma tavla med de två mätmetoderna. Slutsats: Det klassiska BKC-korset ger ett lika bra ackommodativt stimulus som tavlor med tillsatta optotyper. Resultatet av en BKC-mätning med en tavla med optotyper blir inte närmre det ackommodativa stimulit, än vad ett test med den vanliga BKC-tavlan blir. Metoderna BKC och COAS™ kan inte användas ombytligen eftersom de inte var korrelerade med varandra.

Syfte: Syftet med studien var att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på i vilken utsträckning samsynstester utförs i den kliniska vardagen hos legitimerade optiker i Sverige. Metod: En enkät som riktades till legitimerade optiker skickades ut till Optikerförbundets medlemmar och publicerades även i gruppen Optikforum på Facebook. Enkäten bestod av 14 frågor och handlade om samsynstesters utförande i den kliniska vardagen. Resultat: Det var 273 deltagare som deltog i enkäten. Resultatet visar att det finns skillnad på hur ofta preliminära mätningar, ackommodativa- och vergensmätningar utförs. Preliminäramätningar utförs i större utsträckning jämfört med resterande mätningar. Bland deltagarna svarade 38% att de inte utför samsynstester på grund av tidsbrist, 26% svarade osäkerhet och 18% att det beror på kunskapsbrist. Slutsats: Studien visade att preliminära mätningar utförs i stor utsträckning, men attackommodativa- och vergensmätningar utförs i mindre utsträckning. Studien visar också att huvudanledningen till varför vissa mätningar utesluts är på grund av tidsbrist och kunskapsbrist/osäkerhet. / Purpose: The aim of this study was to find out in which extent measurements of binocular visual function are performed by optometrists in Sweden. Method: An anonymous online survey was sent to the members of Optikerförbundet and published in the Facebook group Optikforum. The survey consisted of 14 questions. Result: The result shows that there is a difference in how often preliminary-, accommodative- and vergence measurements are performed. Preliminary measurements are performed to a greater extent than other measurements. Among the participants, 38% answered that they do not perform all tests due to “lack of time”, 26% answered “uncertainty” and 18% because of “lack of knowledge”.  Conclusion: This study showed that the main reasons to why some measurements are excluded is due to lack of time, or lack of knowledge/uncertainty. The study also showed that preliminary measurements are performed more frequently than accommodative and vergence measurements.