Introduktion: Tidigare forskning tyder på att hjärntrötthet är ett komplext tillstånd som negativt påverkar individens livssituation och kan skapa obalans i vardagliga aktiviteter. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för individer med hjärntrötthet. Metod: En kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte. Avsiktligt urval användes för att utse tio arbetsterapeuter med erfarenhet inom området. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna intervjufrågor. Innehållsanalys genomfördes på de transkriberade intervjuerna, vilket resulterade i ett tema, tre kategorier samt sju underkategorier. Resultat: Resultatet sammanfattades i temat ”Arbetsterapeuten som coach med individen i fokus”. Kategorierna som framkom var; Information och rådgivning: vikten av att informera patienter och anhöriga om innebörden av hjärntrötthet samt nyttan med interaktion där arbetsterapeuten agerade coach och patienten gavs möjlighet att reflektera. Strategier: genom exempelvis identifiering, planering och struktur av aktivitetsmönster erbjöds patienten hantering av hjärntröttheten och kunde därmed bättre klara sin vardag. Hjälpmedel: individanpassade hjälpmedel av olika slag kunde underlätta i patientens vardag. Slutsatser: Det fanns inte några färdiga interventioner för patienter med hjärntrötthet utan åtgärderna behövde anpassas för varje specifik individ. Genom coachning, strategier och hjälpmedel kunde patienterna lära sig att hantera sin hjärntrötthet och få vardagen att fungera. / Introduction: Previous researches indicate that mental fatigue is a complex condition that adversely affects the individual's life situation and can cause imbalance in everyday activities. Aim: To describe occupational therapists' experiences of interventions for individuals with mental fatigue. Method: A qualitative design was chosen to answer the purpose of this study. Target selection was used to elect ten occupational therapists with experience in the field. Data was collected using semi-structured interviews with open interview questions. Content analysis was conducted on the transcribed interviews, resulting in one theme, three categories and seven subcategories. Result: The result was summarized in a theme: Occupational therapist as a coach with focus on the individual. The categories were; Information and counseling: the importance of informing patients and relatives about mental fatigue as well as the benefit of interaction. Strategies: further interventions were enabled through patients identifying and acquiring insight of his or her own situation. Assistive devices: individualized assistive devices could support the patient's everyday life. Conclusions: Results showed that there were no ready-made interventions for patients with mental fatigue and that the interventions had to be individualized for each specific individual. The purpose of the interventions was to teach patients to deal with their mental fatigue and

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av stöd och hinder i den fysiska miljön i deras arbete inom kommunal hälso- och sjukvård. Som metod användes en kvalitativ ansats för att få en samlad bild av upplevelser hos arbetsterapeuter. Intervjuform var semistrukturerad och det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.. I resultatet framkom fyra kategorier: Geografiska avstånd kan bidra till aktivitetsbalans, Den fysiska miljön kan underlätta och stimulera arbetet, Avstånd över geografiska områden kräver tid och planering och Den fysiska miljön kan komplicera arbetsuppgifter. Dessa kategorier tydde på att fysiska dimensioner i form av avstånd, rum, föremål och digitala miljöer verkade både stödjande och hindrande i arbetsterapeuternas dagliga arbete. Slutsats: Resultatet ansågs bidra till ökad förståelse och fördjupad kunskap om arbetsterapeuters upplevelser av stöd och hinder inom den fysiska miljön i arbetet inom kommunal hälso- och sjukvård. / The aim of this study was to describe occupational therapists experiences of enablers and barriers within the physical environment in their work in municipal healthcare. A qualitative interview study was chosen as method in the pursuit of gathering a comprehensive understanding of the experiences of occupational therapists. The form of interview was semi-structured. Of the results emerged four categories; Geographic distance can support activity balance, facilitating and stimulating factors of the physical environment, distance over geographical areas is time consuming and challenges planning and the physical environment can complicate work tasks. These categories indicated that the physical dimensions of distances, rooms, objects and digital environments can act both as enablers and barriers in different contexts. Conclusion: The results were considered to contribute to the increasing knowledge of occupational therapists experiences in the field of municipal healthcare.

Background: Shift work is performed in different times, often in evenings and during weekends. Shift worker’s physical health is affected in a negative way. Shift work contributes to reduced participation in everyday activities which in turn affects the quality of life and family life. Purpose: To describe the occupational performance and experience of participation in everyday activities among shift workers. Method: A questionnaire study was made at an industrial workplace where 30 shift workers participated. The questionnaire used was "Occupational Gap Questionnaire" (OGQ). The aim of the instrument is to study participation in everyday activities by measuring what people do and to what extent they want to do it. Shift workers were divided into each shift in order to study variations in occupational performance. Collected and processed data is presented using descriptive statistics. Results: Shift workers performed all activities included in the instrument, but on different levels. The types of activities that had most occupational gaps were in the category IADL. Conclusion: Shift workers in the study have good participation in their everyday activities despite shift work / Bakgrund: Skiftarbete är arbete som utförs på rullande schema, ofta under kväll och helger. Den fysiska hälsan påverkas negativt vid denna typ av arbete. Skiftarbete bidrar även till nedsatt delaktighet i vardagliga aktiviteter som därmed påverkar bland annat livskvalitet och familjeliv. Syfte: Att beskriva aktivitetsutförande och upplevelse av delaktighet i vardagliga aktiviteter bland skiftarbetare. Metod: En enkätstudie gjordes på en industriarbetsplats i Jönköping där 30 skiftarbetare deltog. Enkäten var konstruerad från det arbetsterapeutiska instrumentet ”GAP i vardagens aktiviteter” (GAP). Instrumentet avser att studera delaktighet i vardagliga aktiviteter genom att mäta vad en person gör samt i vilken grad personen vill utföra aktiviteten. Skiftarbetare delades in i respektive skift för att se variationer i aktivitetsutförande. Insamlad och bearbetad data presenterades via deskriptiv statistik. Resultat: Skiftarbetarna utförde alla aktiviteter som ingick i instrumentet men upplevde olika nivåer av delaktighet. Flest aktivitetsgap fanns inom aktivitetskategorin I-ADL. Slutsats: Skiftarbetarna i studien upplever god delaktighet i sina vardagliga aktiviteter trots skiftarbete.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserar på att besvara hur smärta påverkar vardags­aktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos vuxna personer med RA. Metod: Metoden scoping review har använts för att besvara syftet genom att kartlägga och sammanfatta aktuella artiklar inom området. Resultat: Resultatet av studien är att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som att vardags­aktiviteter påverkar smärta. Smärta påverkar olika typer av vardagsaktiviteter, men i störst grad sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Aktiviteter kunde leda till ökad smärta. Personer med RA använde aktiviteter som distraktion från smärta. Olika strategier kunde användas för utfö­rande av aktiviteter trots smärta.  Slutsats: Smärta påverkar mängden och typen av aktiviteter som finns i aktivitetsmönstret hos personer med RA på ett negativt sätt, vilket kan leda till dålig aktivitetsbalans, som i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Aktiviteter kunde också påverkar smärta negativt, exempelvis utfördes ofta för stor mäng av aktiviteter under symptomfria perioder, vilket ledde till ökad smärta, men även försämrad aktivitetsbalans. Strategier som personerna med RA använde var att utföra aktiviteter som distraktion från och/eller trots smärta. Dessa aktiviteter hade ett personligt värde enligt ValMOs värdedimensioner. / Aim: The aim of the study is to describe the relationship between pain and everyday activities in adults with RA. The two issues focus on answering how pain affect everyday activities and how everyday activities affect pain in adults with RA. Method: The method scoping review, was applied to answer the aim and the issues through charting and summarizing current articles within the subject. Result: The result of the study was that pain affect everyday activities as well as everyday activi­ties affect pain. Pain affect different types of activities, but above all social activities and leisure activities. Activities could lead to increased pain. Different strategies were used to perform activities despite pain. Conslusion: Pain affect the amount and type of activities in the activity pattern in adults with RA in a negative way, which can lead to poor activity balance, which in turn leads to worsened health and wellbeing. Activities could affect pain negatively as well, for example a big amount of activities were performed during symptom free periods, which in turn could lead to both increased pain but also poor activity balance. Strategies that were used were to perform activi­ties as a distraction to and/or despite pain. These activities had a personal value and had a personal value according to the value dimensions of ValMO.

This paper deals with the problem of monitoring the occurrence of the minority events in thermodynamic systems by using thermodynamic sensors based on the principle of balance equilibrium. The basis of this work is to find new sensor arrangement of thermodynamic sensors that allows work in a wide range of workloads of monitored system while maintaining the required sensitivity. Newly designed balance circuit for the sensor arrangement with four active sensors allows active setup of the default balance equilibrium and power matching of the sensor to its immediate surroundings in the system. By designing and optimization of balance circuit was achieved measuring the output response and its conversion to digital format. This enabled numerical analysis of output signal, algorithmic processing of the results and generate a feedback control signal to adjust the equilibrium conditions.

Bakgrund: Aktivitetsbalans har en central roll inom arbetsterapi och demens är en sjukdom som ökar hos äldre personer och dessutom leder till att fler närstående blir påverkade. Det finns begränsad kunskap om det interpersonella perspektivet kopplat till närståendes upplevda aktivitetsbalans. Syfte: Syftet med arbetet var att kartlägga aktivitetsbalans hos närstående till personer med demens. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod, en tvärsnittsstudie med en enkät innehållande åtta bakgrundsfrågor och självskattningsinstrumentet OBQ11. Ett bekvämlighetsurval användes och analys av insamlad data från 45 deltagare gjordes med SPSS. Resultat: Närstående till personer med demens har generellt skattat sin aktivitetsbalans som låg. Kvinnor har skattat lägre aktivitetsbalans än män. Gruppen pensionär eller arbetslösa har skattat sin aktivitetsbalans högre än gruppen arbetar eller studerar. Slutsats: De låga skattningarna av aktivitetsbalans kan medföra aktivitetsobalans och risk för upplevd ohälsa i vardagen medan de höga skattningarna kan leda till hälsa och aktivitetsbalans. Implikationer: Det är viktigt för arbetsterapeuter att tillföra det interpersonella perspektivet till aktivitetsbalans. Det är dessutom viktigt att kunna stödja med verktyg som kan underlätta vardagen för både den närstående och den demensdrabbade. / Background: Occupational balance plays a central role in occupational therapy and dementia is a disease that is increasing in older people and also leads to more relatives being affected. There is limited knowledge about the interpersonal perspective linked to relatives' perceived occupational balance. Aim: The aim of this study was to map the occupational balance in relatives of people with dementia. Method: The study was conducted with a quantitative method, a cross-sectional study with a questionnaire containing eight background questions and the self-assessment instrument OBQ11. A convenience sample was used and analysis of collected data from 45 participants was done with SPSS. Results: Relatives of people with dementia have generally estimated their occupational balance as low. Women have estimated lower occupational balance than men. The group of pensioners or unemployed people has estimated their occupational balance higher than the group working or studying. Conclusions: The low estimates of occupational balance can lead to occupational imbalance and risk of perceived ill health in everyday life, while the high estimates can lead to health and occupational balance. Implications: It is important for occupational therapists to bring the interpersonal perspective to occupational balance. It is also important to be able to provide support with tools that can make everyday life easier for both the relatives and the person with dementia.