Bakgrunden visar att den prehospitala sjukvården kan vara hektisk med många olika faktorer som sjuksöterskan måste hantera. Att omhänderta barn i ambulansen kan vara utmanande, då antalet uppdrag med akut sjuka barn är få och det kan fortlöpa lång tid mellan dessa jobb. Statistiken visar att endast cirka 10 procent av uppdragen i ambulansen är med barn och ännu färre är akut sjuka barn. För att underlätta omhändertagandet av denna patientegruppen är det därför viktigt att undersöka vilka barriärer och möjligheter som finns. Syftet var att belysa barriärer och möjligheter i det prehospitala omhändertagandet av akut sjuka barn. Som metod användes litterarturöversikt med systematisk metod där totalt 17 artiklar av kvalitativa, kvantitativa och mixed-method design ingick. Resultatet delades in i två teman; Upplevelser hos ambulanspersonalen samt Organsiatoriska förutsättningar, med tillhörande subteman. Slutsatsen var att omhändertagnadet av akut sjuka barn är komplext och måste ske mångfacetterat. Det finns en rad barriärer som kan påverka ett patientsäkert omhändertagande men även en mängd möjligheter till förbättring. Även om ambulanspersonalen har utbildning och erfarenhet kan kombinationen av stress och utmaningarna i omhändertagandet leda till en ökad risk i patientsäkerheten, eftersom stressen kan hindra dem från att agera snabbt och korrekt. Genom att organisationer och arbetsgivare vidareutbildar ambulanspersonalen i pediatriskt omhändertagande kan omhändretagandet av akut sjuka barn optimeras. Eftersom uppdraget med akut sjuka barn skapar stress behövs det även strategier för att ambulanspersonalen ska kunna hantera det efteråt. Detta för att få en hållbar personalhälsa och långvariga anställningar. / Prehospital care can be hectic, with many factors that the nurse needs to consider. Caring for children in the ambulance can be challenging, mostly because these types of calls are few and far between. Statistics show that about 10 percent of all calls are with children, and fewer are calls with acutely ill children. It is therefore necessary to understand what barriers and enablers that exist to better take care of these patients. The aim of this study was to highlight barriers and enablers in the prehospital care of acutely ill children. The method chosen was an integrated literature review; 17 articles were included in the result; they were of qualitative, quantitative, and mixed-method design. The results were divided into two themes: Experiences of ambulance staff and Organizational prerequisites, with associated subthemes. The conclusion was that the care of the acutely ill child is complex and has to be conducted multifaceted. There are several barriers that can affect patient-safety but also a number of enablers to improve the care. The combination of stress and the challenges the ambulance staff face when caring for the acute ill child could lead to a risk of the patient-safety even if they had education and work experience. Stress could be a hindrance in swift and accurate care. The organization and employer of the ambulance staff could help optimize the care of these patients by giving the ambulance staff further education in the care of the acutely ill child. There also needs to be strategies in place for the ambulance staff on how to handle the sometimes traumatizing events that these types of jobs can lead to. This to ensure that the staff remain healthy, and a good sustainability can be achieved within the personal group.

Background: Newly graduate nurses experience the transition into working as a nurse as overwhelming due to a lack of work experience. Working with acutely ill patients requires readiness to act where not only adequate treatment and interventions are important but also where every second matters. Aim: The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of caring for acutely ill patients. Method: A literature review was carried out using Friberg’s four-step model where data from a total of nine studies with quantitative and qualitative research studies were analyzed. Results: The result emerged in two categories and five sub-categories that indicated that newly graduated nurses feel unprepared and insecure in handling and treating acutely ill patients. They question their ability to care for their patients and are afraid of making mistakes which may cause harm to the patient. Newly graduated nurses also felt an urge to take control of the acute situation. The five sub-categories are as followed: fear of making mistakes, feeling unprepared, take control, feelings of inadequacy and lastly questioning one’s ability. Conclusion: Collegial support and having a preceptor were crucial factors that facilitated newly graduated nurses to adequately care for acutely ill patients. By giving the right support to newly graduate nurses they feel less afraid, stressed and less overwhelmed. Readiness to act was found to be something that a nurse developed over time and by experiencing acute situations. / Populärvetenskaplig sammanfattning Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan vara utmanande, särskilt vid vård av akut sjuka patienter som kan bli försämrade väldigt hastigt. Akuta situationer kräver snabba åtgärder vilket kan upplevas extra påfrestande för den nya sjuksköterskan. Akut sjuka patienter kan påträffas oavsett vilken typ av arbetsplats som sjuksköterskan är verksam inom, och snabbt insättande åtgärder och en tillgänglig vård kan minska miljontals dödsfall och funktionsnedsättningar världen över. Den här litteraturöversikten utgick från ett sjuksköterskeperspektiv och hade som syfte att beskriva hur nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att vårda akut sjuka patienter. Studiens resultat bestod av nio vetenskapliga artiklar och påvisade chockartade upplevelser där de nyexaminerade sjuksköterskorna var oförberedda och var rädda för att göra misstag. De strävade också efter att skapa kontroll i den akuta situationen, vilket kunde uppnås genom stöd från kollegor och erfarenhet av akuta situationer. Resultatet beskrev också upplevelser av att inte kunna möta kraven i det nya yrket med känslor där den nyexaminerade sjuksköterskan ifrågasatte sin egen förmåga och kände sig otillräcklig. I bakgrunden beskrevs sjuksköterskeprofessionen och dess kärnkompetenser, vidare beskrevs akutsjukvård och de vårdvetenskapliga begreppen “vårdande” och “handlingsberedskap” som kan relateras till akutsjukvård. I metoden användes totalt nio vetenskapliga artiklar, varav sex kvalitativa, två kvantitativa och en med både kvalitativ och kvantitativ metod. I diskussionen diskuterades nyexaminerade sjuksköterskors reaktioner på akuta situationer och olika typer av påverkan som kollegor kan ha. Stöd från kollegor och en tilldelad handledare var faktorer som möjliggjorde för den nyexaminerade sjuksköterskan att vårda akut sjuka patienter. Rätt stöd minskade rädsla, stress och gjorde sjuksköterskan mindre överväldigad.

Introduktion: Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården är ofta de första i vårdkedjan som kommer i kontakt med patienten vid akut sjukdom eller skada. I de fall patienten är ett barn ställs större krav på sjuksköterskan då anatomin och sjukdomstillståndet skiljer sig beroende på vilken ålder barnet är i. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda akut sjuka barn prehospitalt. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Nio sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor inkluderas till studien och de arbetade på glesbygd samt i stad. Resultat: I resultatet framkom känslor av osäkerhet och saknad av tillräcklig kunskap oavsett antal verksamma år. Sjuksköterskorna upplevde det positivt att inkludera föräldrarna i omhändertagandet medan distans till sjukhus och brist på resurser gav en känsla av utsatthet. Deltagarna var överens om att kompetens inom teamet påverkar känslan vid larm på akut sjuka barn och att kommunikation blir viktigare i stressiga situationer. Slutsats: Om det endast är brist på kunskap som ligger till grund för rädslan gällande att ha långt till sjukhus framgår inte i studien. Ökad kunskap skulle kunna tänkas bidra till ökad trygghet och minskad osäkerhet hos prehospital personal vid omhändertagande av akut sjuka barn. Fortsatt forskning inom området anser författarna krävs då det tydligt finns delar inom att vårda akut sjuka barn som behöver utvecklas.