Software Architectures is an area that started to develop in the beginning of the 1990's. Through Software Architectures, software engineering developers have new improved opportunities for reusing, understanding, communication, analysis etc. To describe Software Architectures, Architecture Description Languages (ADLs) were proposed in the middle of the 1990's. There is not yet any common well-accepted definition of what an ADL really is. There are two tracks however; the first consider that an ADL's primary role is to provide formal syntax and a lower level of semantics; the second approach means that communication and understanding is the most important part for an ADL to play. Because of the lack of a common definition, numerous ADLs have been developed, each with their own strengths and weaknesses and all reflecting their developers' view on what an ADL is. The problem with these ADLs is that they work in a standalone fashion and can not use the facilities of the other ADLs. ACME has been developed to solve this problem. ACME is an Architecture Description Interchange Language, which means that it can serve as a bridge between different ADLs, i.e. that one ADL can use the features of another ADL. There are some software engineering researchers that consider ACME not to be an ADL, since ACME is the least common denominator of the present ADLs and is according to the researchers therefore not an ADL in itself. Therefore, in this report we will first compare ACME with other ADLs, and then present what features ACME needs to add to its environment to become an ADL.

Vid bedömning av allmän daglig livsföring (ADL) försöker man analysera hur en människa med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning kan utföra olika aktiviteter i det dagliga livet, såsom personlig hygien, matlagning och städning. Arbetsterapeuter utför den subjektiva bedömningen med hjälp av standardiserade checklistor. I vissa fall ger inte det en tillräckligt nyanserad bild av en persons förmåga och det finns behov av bättre ett system som kan användas vid ADL-bedömningar av personer med olika typer av funktionsnedsättning. Målet med detta projekt har varit att ta fram ett mobilt system för aktivitetsbedömning anpassat för hemmiljö. Systemet är uppdelat i två delsystem. Delsystem 1 består av en mobiltelefonapplikation anpassad för Android som tillsammans med en rörelsesensor registrerar aktiviteten hos en person. Delsystem 2 är en PC-mjukvara för Windows som dels lagrar insamlat data i en databas dels visar mätresultaten i form av grafer. Systemet har testats och utvärderats i hemmiljö vid några olika typer av enklare aktiviteter. / The assessment of Activities of Daily Living (ADL) seeks to analyze how well a person with physical and/or mental disabilities can perform various tasks in the daily life, such as personal hygiene, cooking and cleaning. Occupational therapists perform the subjective assessment using standardized checklists. These do not provide a sufficiently detailed picture of a person’s ability, so there is a need for an improved system that can be used for ADL assessment of people with different types of disabilities. The aim of this project has been to develop a mobile system for ADL assessment adapted for a home environment. The system is divided into two subsystems. Subsystem 1 consists of a mobile phone application for Android which, together with a motion sensor, records a person’s activity. Subsystem 2 is a Windows application that stores collected data in a database and displays the measurement results in the form of a graph. The system has been tested and evaluated in a home environment with some different types of simple activities.

<p>Software Architectures is an area that started to develop in the beginning of the 1990's. Through Software Architectures, software engineering developers have new improved opportunities for reusing, understanding, communication, analysis etc. To describe Software Architectures, Architecture Description Languages (ADLs) were proposed in the middle of the 1990's. There is not yet any common well-accepted definition of what an ADL really is. There are two tracks however; the first consider that an ADL's primary role is to provide formal syntax and a lower level of semantics; the second approach means that communication and understanding is the most important part for an ADL to play.</p><p>Because of the lack of a common definition, numerous ADLs have been developed, each with their own strengths and weaknesses and all reflecting their developers' view on what an ADL is. The problem with these ADLs is that they work in a standalone fashion and can not use the facilities of the other ADLs. ACME has been developed to solve this problem. ACME is an Architecture Description Interchange Language, which means that it can serve as a bridge between different ADLs, i.e. that one ADL can use the features of another ADL.</p><p>There are some software engineering researchers that consider ACME not to be an ADL, since ACME is the least common denominator of the present ADLs and is according to the researchers therefore not an ADL in itself. Therefore, in this report we will first compare ACME with other ADLs, and then present what features ACME needs to add to its environment to become an ADL.</p>

The healthcare systems are experiencing heavy workload and high cost caused by ageing population. The assisted monitoring systems for the elderly persons, and persons with chronic diseases, promises great potential to provide them with care and comfort at the privacy of their own homes and as a result help reduce healthcare costs. This requires a monitoring system capable of detecting daily human activities in living spaces. In this work we discuss different challenges to design such a system, present an activity data visualization tool designed to study human activities in a living space and propose a two stage, supervised statistical model for detecting the activities of daily living (ADL) from non-visual sensor data streams. A novel data segmentation is proposed for accurate prediction at the first stage. We present a novel error correction structure for the second stage to boost the accuracy by correcting the misclassification from the first stage.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

<p> The field of Architecture Description Languages (ADL) is in rapid and constant evolution. Change and experimentation with different language features is the norm. Additionally, it is unlikely that one ADL will ever satisfy the needs of every architect. On the other hand, ADL experimentation and usage require the use of easy-to-use tools that will help with the research into different characteristics of ADLs. This leads us to the need for highly extensible tools that will make it easy to work with and evolve ADLs. This thesis presents the design of a new tool developed to work with the CoMMUNITY Architecture Description Language with the goal of being a highly extensible platform for future experimentation with the language. </p> / Thesis / Master of Science (MSc)

Bakgrund: Glaukom är en sjukdom i synnerven som orsakar skador i synfältet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar livet hos vuxna personer med glaukom. Metod: Detta arbete utfördes som en litteraturöversikt innehållande 11 vetenskapliga artiklar, varav 2 kvalitativa och 9 kvantitativa. I analysen identifierades meningsbärande enheter som resulterade i 3 rubriker och 8 underrubriker. Resultat: Glaukom medförde svåra känslor, rädsla för blindhet och depression såväl vid diagnos som under sjukdomen. Glaukomdrabbade hade svårare att utföra dagliga synkrävande aktiviteter och problemen ökade med sjukdomens allvarlighetsgrad. De försökte anpassa sig till sjukdomen och acceptera förändringar känslomässigt. Personerna upplevde bristande förståelse från såväl omgivning som sjukvårdspersonal. Diskussion: Livet för personer som lever med glaukom påverkades på olika sätt, bland annat negativa känslor vid diagnos, depression och svårigheter att utföra synkrävande dagliga aktiviteter. Förståelsen för personer med synnedsättning kunde vara bristfällig, både från omgivning och sjukvårdspersonal. Slutsats: Forskningen var huvudsakligen inriktad på personernas praktiska förmåga och knapphändig vad gällde personernas egen uppfattning om hur det är att leva med glaukom. Ytterligare forskning för att öka förståelsen för hur det är att leva med glaukom är viktigt för att kunna förbättra omvårdnaden, stödet och bemötandet av personer som lever med glaukom.

SAMMANFATTNING I Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL. Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och sökorden var: cardiac-heart-arrest, heart arrest, cardiac arrest, cognitive disorders, cognitive dysfunction, quality of life, daily life och activities of daily living. Resultatet visade att de flesta patienter fick någon form av kognitiv funktionsnedsättning, framför allt minnesnedsättning och sämre förmåga att planera samt att lösa problem. Många patienter klarade sig självständigt vad gällde personlig ADL, men flera var beroende av andras hjälp då det kom till instrumentell ADL. Livskvaliteten skiljde sig i stort sett inte från normalbefolkningen, men vissa studier pekade på ett lägre deltagande i det sociala livet och andra uppgav minskad vitalitet och brist på energi. Slutsatsen var att patienter som drabbats av hjärtstopp får en påverkan på den kognitiva förmågan vilket får effekter i det dagliga livet. Med viss distans till hjärtstoppet upplever de flesta trots detta god livskvalitet som inte skiljer sig nämnvärt från övriga befolkningen. Det är viktigt att informera patienten och dennes anhöriga hur deras dagliga liv kan påverkas efter hjärtstoppet för att ge bättre förutsättningar inför hemgång och återgång till en vardag. Nyckelord: Hjärtstopp, livskvalitet, kognitiv funktion, ADL

OF DIPLOMA THESIS Title of diploma thesis: Clinical Utility of Rivermead Behavioural Memory Test in Patients after Brain Damage Objective: The main goal of this diploma thesis was to monitor the relationship between memory functions measured by the Rivermead Behavioral Memory Test (RBMT-3) and their subsequent influence on occupational performance in ADL (pADL) in patients after brain damage. The partial objective was to determine whether self-sufficiency in ADL can be predicted from RBMT-3 results. The last partial goal was to create a working version of the RBMT-3 and translate it from the original English version. Methods: The research group consisted of 40 probands (22 males and 18 females) after brain damage. For data collection, the Rivermead Behavioral Memory Test (RBMT-3) for assessing the memory function level was used. FIM (version 5.2) was used for evaluating the level of occupational performance in ADL (pADL). Hypothesis verification was performed by correlation analysis and corrected Spearman's correlation coefficient and p-values. For this pre- research, the level of significance α1 < 0.05 and α2 < 0.01 was chosen. Results: The pre-research did not confirm the dependence between the RBMT-3 memory level and the level of self-sufficiency measured by FIM. The P value (p = 0.526) from the...

OF DIPLOMA THESIS Title of diploma thesis: Clinical Utility of Rivermead Behavioural Memory Test in Patients after Brain Damage Objective: The main goal of this diploma thesis was to monitor the relationship between memory functions measured by the Rivermead Behavioral Memory Test (RBMT-3) and their subsequent influence on occupational performance in ADL (pADL) in patients after brain damage. The partial objective was to determine whether self-sufficiency in ADL can be predicted from RBMT-3 results. The last partial goal was to create a working version of the RBMT-3 and translate it from the original English version. Methods: The research group consisted of 40 probands (22 males and 18 females) after brain damage. For data collection, the Rivermead Behavioral Memory Test (RBMT-3) for assessing the memory function level was used. FIM (version 5.2) was used for evaluating the level of occupational performance in ADL (pADL). Hypothesis verification was performed by correlation analysis and corrected Spearman's correlation coefficient and p-values. For this pre- research, the level of significance α1 < 0.05 and α2 < 0.01 was chosen. Results: The pre-research did not confirm the dependence between the RBMT-3 memory level and the level of self-sufficiency measured by FIM. The P value (p = 0.526) from the...