Adolescence is a time of rapid and sometimes widely varying changes in the voice (Cooksey & Welch, 1998; Gebhardt, 2016; Harries et al., 1998; Killian, 1999; Sweet, 2015). As such, content and pedagogical knowledge of the voice is particularly important for educators when supporting adolescent singers. Shulman’s (1986) framework, Pedagogical Content Knowledge (PCK), is a tool to examine the ways in which educators integrate their content and pedagogical knowledge with their knowledge of individual learners to best support student learning outcomes. The purpose of this study was to explore the preparation of secondary choral educator candidates in Wisconsin with specific regard to supporting adolescent voices. This study was completed using qualitative methods through a collective case study design to gather personal knowledge and experiences of student teacher candidates serving in two separate educational settings and attending different teacher preparation programs in Wisconsin. Methods of data collection included interviews with student teacher candidates and their cooperating teachers, syllabi from choral methods courses, and a video teaching sample from each student teacher. This study found that student teachers felt confident in their abilities to teach in several topics related to the adolescent voice, however there were also areas that they identified as emerging skills in need of additional support. State licensure boards and teacher preparation programs may use these findings to guide future curriculum and licensure requirements in ways that may better support the identified areas for growth.

Efter min praktik år 2021 på det gymnasium jag själv studerade vid väcktes det intresse för rösthälsa jag alltid haft, men inte fördjupat mig i. Under praktikperioden träffade jag på ett flertal tjejer med mer eller mindre allvarliga röstproblem och det berörde mig att det fortfarande såg ut så, då jag under gymnasietiden också hade klasskompisar med röstproblem som förhindrade dem att delta i undervisningen. Studiens forskningsfråga formulerades på följande sätt för att söka förståelse angående vad som orsakar unga kvinnors röstproblem: Vilka biologiska och rösttekniska faktorer till röstproblem hos en ung kvinnlig sångerska framträder i forskning som väsentliga att beakta i sång- och musikundervisning? För att besvara forskningsfrågan utförde jag en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes från två databaser, JSTOR och EBSCO, vilket slutligen genererade totalt 12 vetenskapliga artiklar. Dokumenten analyserades och kodades först inom två huvudsakliga kategorier och sedan inom tio underkategorier. Resultatet visade att faktorerna är av komplex karaktär och att det oftast är en ansamling av faktorer som orsakar att en ung kvinnlig sångerska får röstproblem, men att konsekvenser av målbrottet och överansträngning var de, i litteraturen, oftast förekommande. Studien är utformad att ge en generell överblick över de biologiska och rösttekniska faktorer som tas upp i den utvalda litteraturen då tidigare forskning ofta är fördjupad i en eller några av faktorerna. En sammanställning, som jag försökt göra här, kan vara mer lättillgänglig och användbar i en musikpedagogs yrkesliv när denne möter en elev med röstproblem och inte har tid eller möjlighet att ge sig in i litteraturen för att börja hjälpa till.