<p>De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig från majoriteten i det land de är adopterade i. De internationellt adopterade har två uppsättningar föräldrar, de biologiska föräldrarna och adoptivföräldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en människas identitet utvecklas i samspel med andra människor som är viktiga för individen. Studiens syfte är att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. Då studien har sin grundläggande utgångspunkt från den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling. Studien är induktiv utförd utifrån en kvalitativ metod genom halvstrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att de adopterade ser sig själva som svenskar och att deras etniska självidentifikation till stor del influeras av den externa identifikationen. Studien visar att upplevelsen av särbehandling (på grund av utseendet) är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är att de samtliga betraktar sig som svenskar och att tonåren var den perioden i deras liv som de som mest hade funderingar kring sitt ursprung och sin identitet. Det framgår tydligt i det empiriska materialet att samspel med andra människor och kontext påverkar de adopterades identitetsutveckling. Såsom kultur, personlighet samt den samhälleliga kontexten de lever i. Empirin har en hög överensstämmelse med vad tidigare forskning kommit fram till på området.</p>

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig från majoriteten i det land de är adopterade i. De internationellt adopterade har två uppsättningar föräldrar, de biologiska föräldrarna och adoptivföräldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en människas identitet utvecklas i samspel med andra människor som är viktiga för individen. Studiens syfte är att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. Då studien har sin grundläggande utgångspunkt från den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling. Studien är induktiv utförd utifrån en kvalitativ metod genom halvstrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att de adopterade ser sig själva som svenskar och att deras etniska självidentifikation till stor del influeras av den externa identifikationen. Studien visar att upplevelsen av särbehandling (på grund av utseendet) är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är att de samtliga betraktar sig som svenskar och att tonåren var den perioden i deras liv som de som mest hade funderingar kring sitt ursprung och sin identitet. Det framgår tydligt i det empiriska materialet att samspel med andra människor och kontext påverkar de adopterades identitetsutveckling. Såsom kultur, personlighet samt den samhälleliga kontexten de lever i. Empirin har en hög överensstämmelse med vad tidigare forskning kommit fram till på området.

<p><p>The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed. The results showed that the consent investigations were characterized by the social workers double advocacy regarding the prospective parents and the adopted children, usually to the parents’ advantage. The formulation in which the family courts constructed the applicants was almost unilaterally positive. The personality descriptions were one-sided and described the applicants as ideal prospective parents. At the same time the documents tended to describe the single prospective parents as deviations from the norm of the nuclear family. The documents were distinguished by great linguistic range with both detailed politically and morally correct descriptions, as well as vague, value-charged and affective formulations.</p></p>

Den här uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som går igenom det. Uppsatsen är grundad på kvalitativa metoder och är skriven utifrån de svaren som våra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats är att få reda på hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhället. Vi har använt oss av två teorier och två begrepp. De teorier som vi har använt oss av är etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen. Två begrepp som har passat väldigt bra till vår analys del är rasifiering och den transrasiala identifikationen. Med hjälp av dessa teorier så kom vi fram till att anknytningsprocessen är olika beroende på vilken individ som genomgår den. Majoriteten av våra respondenter har upplevt det som en ansträngande process medan det finns en del av våra respondenter som inte har upplevt att processen har varit försvårande för deras tillvaro. Vi har lyssnat på våra respondenter och tagit deras önskemål till hjärtat och har gjort vårt bästa, för att få fram hur viktigt det är att diskutera barnens upplevelser med dem när de börjar bli tillräckligt gamla. Deras känslor, erfarenheter och upplevelser är riktiga och det ska ni få ta del av.

The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed. The results showed that the consent investigations were characterized by the social workers double advocacy regarding the prospective parents and the adopted children, usually to the parents’ advantage. The formulation in which the family courts constructed the applicants was almost unilaterally positive. The personality descriptions were one-sided and described the applicants as ideal prospective parents. At the same time the documents tended to describe the single prospective parents as deviations from the norm of the nuclear family. The documents were distinguished by great linguistic range with both detailed politically and morally correct descriptions, as well as vague, value-charged and affective formulations.

<p>Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet. Metoden utgjordes av forskningsgenomgång och kvalitativa intervjuer. Resultatet pekar på att adoptionerna mellan Chile och Sverige minskat till följd av att de nationella adoptionerna i Chile ökat, och detta tycks ha möjliggjorts av att diktaturen föll, att landet ratificerat Haagkonventionen samt att det skett en ekonomisk utveckling i landet. Vad det gäller verksamheterna kan man möjligtvis konstatera att de inte bara finns för att de fyller en funktion för samhället som helhet, utan att de uppstått utifrån personliga avsikter och genom tillfälligheter. En del frågor kan resas kring samarbeten mellan dessa olika myndigheter och organisationer. Att följa upp medgivandeutredningar av blivande adoptivföräldrar tycks angeläget liksom att problematisera begreppet svenskhet.</p>

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet. Metoden utgjordes av forskningsgenomgång och kvalitativa intervjuer. Resultatet pekar på att adoptionerna mellan Chile och Sverige minskat till följd av att de nationella adoptionerna i Chile ökat, och detta tycks ha möjliggjorts av att diktaturen föll, att landet ratificerat Haagkonventionen samt att det skett en ekonomisk utveckling i landet. Vad det gäller verksamheterna kan man möjligtvis konstatera att de inte bara finns för att de fyller en funktion för samhället som helhet, utan att de uppstått utifrån personliga avsikter och genom tillfälligheter. En del frågor kan resas kring samarbeten mellan dessa olika myndigheter och organisationer. Att följa upp medgivandeutredningar av blivande adoptivföräldrar tycks angeläget liksom att problematisera begreppet svenskhet.

This study is about the group of transnational adoptees, which means adoptions that includes a transfer of children to families who racially and culturally different from them. The Swedish research regarding to this group of adoptees is relatively limited. Especially in relation to the phenomenon like race, whiteness and racism. There is a need for more knowledge about what it means to be Swedish and non-white, something that the group adoptees has experience of.                      The purpose of this study is to examine if, and in that case how, it is possible to discern a pattern of Swedishness boundaries using the adoptees experience, and to find out how notions of race interacts with these experiences. The study is based on a qualitative approach and the empirical material consists of interviews with four adoptees. To understand my empirical data I have chosen to work with several different theoretical perspectives to illustrate the phenomenon as can be seen as border guards of Swedishness concerning to the adoptees. These phenomenon’s are: race and whiteness, and racialization and (everyday) racism. I am also inspired by the American research field of critical race and whiteness studies, but from a Swedish context.                       The results show that the main limit for Swedishness goes at the adoptees non-white bodies. It is also by their non-white bodies as they get their belonging in Sweden questioned and can be considered as almost Swedes. It is also their non-Swedish appearance that allows them to be exposed to racialization and racism in everyday life. Thus, it is possible to argue, on the basis of the adoptees stories, that race as construction exists and that we must speak of it to be able to understand how it, as adopted (Swedish), is to live in a non-white body in Sweden today.

<p> </p><p>Becoming an adoptive parent is not always easy. There are positive and negative factors affecting the parent’s experience. The aim of this study is to examine being an adoptive parent to an internationally adopted child based on association, parenthood and ethnic belonging. Frame of interpretation consists of attachment and separations, parenthood and family and ethnic origin and belonging. In order to fulfil the purpose of the study qualitative interviews were made. The selection consisted of six adoptive families that were separately interviewed, one occasion each. The result indicated that some families did not experience any specific difficulties in their parenting whereas other families did. The experiences differed between those who had adopted an older child and those who had adopted a younger child. Association was considered a long and time consuming process. The parents did not consider it to be anything special about being and adoptive parent but they mentioned that the child at the homecoming displayed symptoms from having gone through an adoption. The reaction from the surroundings had not affected the families to any extent worth mentioning but they still expressed that the child’s appearance was important as they wished the child to be similar looking. The conclusion is therefore that it is something special about being an adoptive parent.</p><p> </p>

Becoming an adoptive parent is not always easy. There are positive and negative factors affecting the parent’s experience. The aim of this study is to examine being an adoptive parent to an internationally adopted child based on association, parenthood and ethnic belonging. Frame of interpretation consists of attachment and separations, parenthood and family and ethnic origin and belonging. In order to fulfil the purpose of the study qualitative interviews were made. The selection consisted of six adoptive families that were separately interviewed, one occasion each. The result indicated that some families did not experience any specific difficulties in their parenting whereas other families did. The experiences differed between those who had adopted an older child and those who had adopted a younger child. Association was considered a long and time consuming process. The parents did not consider it to be anything special about being and adoptive parent but they mentioned that the child at the homecoming displayed symptoms from having gone through an adoption. The reaction from the surroundings had not affected the families to any extent worth mentioning but they still expressed that the child’s appearance was important as they wished the child to be similar looking. The conclusion is therefore that it is something special about being an adoptive parent.