Denna studie kartlägger om det är möjligt att med hjälp av svenska insynspersoners värde-pappershandel prognostisera den svenska aktiemarknaden. Individuella insynspersoner har tidigare visats ha mer information kring enskilda företag än övriga aktörer på en aktiemarknad och har vistats skapa överavkastning gentemot marknaden. Aggregerad insynshandel har tidi-gare visat sig ha ett positivt samband med framtida avkastning på aktiemarknader. För att undersöka sambandet mellan svensk insynshandel och den svenska aktiemarknaden använder vi finansinspektionens insynslista som innefattar över 209 000 transaktioner av svensk insynshandel för perioden 1991-2013. Detta material undersöks tillsammans med hi-storiska indexvärden över tidsperioden och sambandet kartläggs med hjälp av OLS-regressioner. Vi undersöker även vad som driver sambandet mellan insynshandel och framtida avkastning, och vilket ekonomiskt värde det finns i insynshandel som prognosinstrument. Resultaten visar på att det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan insynshan-del och framtida avkastning på den svenska aktiemarknaden. Detta samband blir starkare på lång sikt. Vi ser även att köptransaktioner är en starkare indikator för framtida marknadsrörel-ser än säljtransaktioner. Detta bekräftar tidigare studier där de menar att insynspersoner ofta säljer innehav på grund av andra anledningar än vinstsyfte. Vi finner även att sambandet drivs av ett informationsövertag men även av en Contrarian-strategi samt en genomlysningseffekt. Slutligen skapar vi prognosmodeller grundade i historisk insynshandel och genomför backtest på dessa under 22 år. Resultaten pekar på att insynshandel fungerar bra för att prognostisera framtida uppgångar på den svenska aktiemarknaden och är användbara för att skapa invester-ingsstrategier. / This study investigates if it possible to forecast the Swedish stock market using insider trading data. Individual insiders have been shown to have more information concerning a company than other investors. Additionally, insiders have been shown to be able to outperform the market in earnings from trading in company stock. Aggregate insider trading has, in previous studies, been shown to have a positive relationship with future returns on stock markets. To map the relationship between Swedish insider trading and the Swedish stock market we use the insider trading records from Finansinspektionen containing over 209 000 transactions over the course of 22 years. These records are examined together with a historic stock price index from the same time period. The relationship between the two is examined using OLS-regressions. We examine what factors drive the predictive power of insider trading and what economic value insider trading has as a forecasting instrument. Our results show that there is a statistically significant positive relationship between insider trading and future returns on the Swedish stock market, the significance increases with time. We also find indications that insider purchases have a stronger relationship with future index movements than insider sales have. This is consistent with earlier studies that find that insid-ers sell stock for many other reasons than profit. We conclude that the predictive power of insider trading derive from an information advantage, although our results indicates that some of the predictive power can be explained by a contrarian-strategy and a transparency effect. Finally we construct forecast-models based on historical insider trading and back-test these on the 22 year period. Results from these tests indicate that aggregate insider trading is effective in predicting future rises in the stock market and can function as a basis for successful invest-ment strategies.

A résumé of the individual, the institutional and the contextual perspective regarding research on electoral participation finds population size and population density having only to a limited extent been subjected to empirical tests in international studies, and Sweden not being observed in this matter at all. The research question How do population size and population density correlate with electoral participation on an aggregated level? is therefore formulated, together with a threefold purpose comprised of i) subjecting hypotheses on population factors to a theory-testing study, ii) contributing to research about aggregated election statistics, and iii) investigating and analyzing electoral participation in Swedish municipalities. Hypotheses propound by Blais and Dobrzynska (1998) and Geys (2006) are employed. H1 presuppose a negative correlation between population size and electoral participation. Concerning population density, H2 anticipate a positive association, while H3  on the contrary suggests a negative such. Quantitative method is used as statistical analysis is executed via regression models, which examines the electoral participation on the municipality level in the general elections to the Swedish Riksdag between 1991 to 2022. Results support H1 and H3 with statistical significance achieved for negative correlations, signifying that turnout is estimated to decrease as population size and population density increases. However, analysis of the outcomes underlines uncertainty as levels of confidence varies. Furthermore, with regression coefficients being nearly flat, conclusions point to small implications of these results. Closing discussions advocate how population factors could be adopted as contextual determinants in the research on electoral participation, per suggestions on qualitative approaches moving forward.

Studien presenterar hur Södra Wood kan applicera diskret händelsestyrd simulering (DES) genom modeller på sågverk för att bland annat öka produktionsvolym, förkorta ledtider och minska lagernivåer. Med hjälp av digitala verktyg som FACTS Analyzer simulerades önskade förändringar på produktionsflödet och även andra organisationella förändringar. Utfallet av de simulerade förändringarna resulterade i flertalet positiva slutsatser som kunde presenteras och även visualiseras. Bevisligen kan simuleringar användas som grund till diverse besulttaganden och vidare även till Proof-Of-Concept trots att aggregerade modeller används. Det finns dock mycket utrymme kvar till vidareutveckling av denna typ av arbeten där värdeflödet i industrier av denna domän kan gynnas väsentligt.

Kan och bör vaccinationsvägrare hållas moraliskt klandervärda för sina val att inte vaccinera sig? I den här uppsatsen söker jag att påvisa att detta inte är fallet då vaccinationsvägrare inte uppfyller de kriterier som krävs för moraliskt klander. Detta sker genom en normativ analys av vanligt förekommande argument och principer som söker att fastställa individens egna ansvar i grupper vars handlingar leder till negativa utfall. Uppsatsen når slutsatsen att vaccinationsvägrare inte kan utgöra kandidater för moraliskt klander.