Många projekt misslyckas och en av anledningarna är dålig styrning av projektet i allmänhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad på kritik av de traditionella metoderna under de senaste åren, så har det uppkommit flera lättrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum är den mest kända Agila metoden som används idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) står det ”siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas”. Artikeln triggade vårt intresse av att ta reda på vilka problem specifika för Scrum som många har kritiserat och valde därför att rikta in vår studie mot detta. Uppsatsen syftar till att undersöka om lokala IT-företag i Borlänge, Headlight, Sogeti ochstatliga nätkapacitetleverantören Trafikverket ICT lider av det allmänna problem som de andra Scrumanvändarna upplever i samband med användningen av metoden. Denna uppsats har fokus på fyra problemområden: bristfällig dokumentation, sämre effektivitet i arbetsprocessen, sämre effektivitet i arbetsprocessen i stora projekt samt bristande stöd för utvärdering. För vår studie har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuserier gjordes på elva personer hos våra fallföretag. Målgruppen för våra intervjuer är Product Owner (PO) ScrumMaster (SM) och utvecklare. Vi kan efter genomförd studie dra slutsatsen att de allmänna upplevda problem som de andra Scrumanvändaren upplever har vi även kunnat identifiera hos våra fallföretag. Resultaten har bekräftats med insamlade data och vår teoretiska ram. I diskussionen presenterar vi rekommendationer för att undvik relaterade problem med Scrum.

Syftet med det här arbetet var att bidra till utvecklingen av kvalitetsutvecklingsområdet genom att beskriva hur en Agile verksamhet använder arbetsmötet som ett strategiskt verktyg i sitt kvalitetsutvecklingsarbete. Detta genom att studera dels hur teamet använder Agile för att driva kvalitetsutvecklingsarbetet och hur arbetsmötena är strukturerade, dels teammedlemmarnas upplevelse av arbetsmötenas kvalitet och mötesledarens funktion. Arbetet genomfördes som en fallstudie där studieobjektet var ett systemutvecklingsteam på ett internationellt företag. De undersökningsmetoder som användes var intervjustudie, observationsstudie och enkätstudie. Arbetet genomfördes inom ramen för Mittuniversitetets magisterprogram i kvalitets och ledarskapsutveckling. Resultatet visade att det studerade teamet har hittat formerna för att använda arbetsmötet som motor för kvalitetsutvecklingsarbetet. Detta genom att anamma de principer som förbättringsprogrammet Agile bygger på. Principer som utgår från ett stort fokus på att hitta former för en fungerande interaktion mellan individer liksom på arbetssätt som gör det möjligt att snabbt ställa om till nya förutsättningar. Teamet arbetade enligt en väl genomarbetad och förankrad mötesstruktur som gjorde att deltagarna kunde fokusera på vad de skulle bidra med under mötet. Ledaren av arbetsmötet visade sig fylla två viktiga funktioner: dels den uppgiftsrelaterade som handlade om att leda arbetsmötet mot de uppgifter som skulle hanteras, dels den gruppunderhållande som innebar att underlätta interaktionen i teamet. Trots att teammedlemmar ägnade stor del av sin arbetstid i arbetsmöten upplevde de en hög grad av nöjdhet med kvaliteten i arbetsmötena. / The purpose of this work was to contribute to the development of Total Quality Management, TQM, by describing how an Agile organization uses the workplace meeting as a strategic tool in its quality development work. The work focused on how the team use Agile to drive its quality development work, the structure around work meetings, the function of the leadership during the work meetings and the team member’s experiences when it comes to the quality of the work meetings. The work was conducted as a case study where the subject was a system development team at an international company. The survey methods used were interview study, observation study and questionnaire study. The work was carried out within the framework of Mid Sweden University's Master's Program in Quality and Leadership Development. The result showed that the studied team has found ways to use the workplace meeting as a motor for TQM. This by adopting the principles based on the Agile improvement program. Principles that focus on finding forms for a functional interaction with individuals as well as working methods that enable quick adoption to new conditions. The team worked according to a well- and firmly established meeting structure that allowed participants to focus on what to contribute with during the meeting. The leader of the meeting proved to fill two important functions: the task-related which was to lead the working meeting to the tasks that were to be handled, and the group-maintenance which was to facilitate the team interaction. Even though the team members spent much of their working hours in work meetings, they experienced a high level of satisfaction with the quality of the work meetings. / <p>2017-06-28</p>

No description available.

Agile software development methodologies these days are not used only in small enterprises or startups, they are getting spread around large enterprises as well. An evidence of this fact could be, that Scrum is nowadays the most commonly used approach to software development. So this thesis focuses on usage of agile approaches, Scrum methodology in particular, in large enterprises. Author presents an approach called Behaviour Driven development and proposes how this approach could help dealing with imperfections or barriers of Scrum when used in large enterprises. The major outcome of this thesis is author's own methodology called ScrumFlow, based on Scrum methodology and extended by Behaviour Driven Development approaches. ScrumFlow methodology is published on a website and available for free.

This diploma thesis deals with the implementation of Business Intelligence in small and medium-sized companies and furthermore focuses on an agile project management and introduces possibilities for this approach. The aim of the project is to present an agile methodology of Business Intelligence implementation and comparison of processes of a real project with the procedures proposed in this methodology and eventually propose improvements. The thesis is divided into three main parts. The first part is an introduction to the theory, in which the concept of Business Intelligence is introduced and important terms as transactional and analytical systems, data warehouse, data mart, etc. are described, being followed by research of previous works focused on Business Intelligence implementation. The introduction to the theory is closed with introducing CRISP-DM methodology for SMEs and agile methodologies as Scrum and Extreme Programming. The objectives of the thesis and some sub-goals are achieved through the analysis of the agile methodology "Agile Data Warehousing for Business Intelligence implementation" in the second part of the thesis. The final main section is a comparison with a real project, in which certain improvements are also proposed for future use. The benefit of this thesis is especially the unusual view at the implementation of Business Intelligence through agile approach and proposed methods for future use in small and medium-sized companies. The benefits are also described particularly for business companies in the area of financial advice.

Through this case study, we sought to analyze a U.S. based insurance company’s implementation of agile methodologies in a remote digital environment in comparison to using agile in a typical physical environment work setting. We wanted to gain an in-depth perception through questioning if this company changed how they use agile methodologies during the COVID-19 pandemic, what the benefits and drawbacks of using agile methodologies are in a remote digital environment, if individual project roles were impacted with remote use of agile methodologies, and what is the reasoning of the company regarding the use of agile methodologies remotely after the pandemic? A semi-structured interview was done with six respondents that work with agile methodologies in an IT Division at a large scale U.S. insurance company to gain insight into our questions through a qualitative study. According to the respondents, they were satisfied with how the company implemented agile methodologies remotely, but some felt it was a wake-up call that agile methodologies were not the best methodology that their project team could employ. These results can be used for future organizations not just to see how they can better implement agile methodologies in a remote setting and how they can better use agile methodologies to foster better communication, Knowledge Transfer, and Competence Development with their employees.

Diplomová práca sa zaoberá porovnaním metodiky použitej na projekte vývoja software a metodiky SCRUM. V rámci práce sú zmapované všetky role, udalosti a artefakty projektu u ktorých sú následne identifikované ich odlišnosti od definície metodiky SCRUM. Práca ďalej obsahuje návrh toho, čo je potrebné upraviť, alebo zmeniť, aby sa dosiahla správna aplikácia metodiky SCRUM a tým pádom aj optimalizácia vývojového procesu.

Abstract The adoption of agile methods in software projects has been fast. The majority of new software projects utilises agile methods, and they have radically changed the internal dynamics of software development projects. This has created a need for adjustments in the management of software projects. The current literature rarely discusses the early phases of agile projects: contracting and organising agile projects. The literature also lacks investigations on the project management practices of agile projects. This dissertation focuses on flexibility as it occurs in agile software projects. The main objective of this research is to explore the nature of flexibility in agile software projects and study the challenges of project contracting and management in leveraging agile development methods. The research was conducted as a mixed methods research. The research findings contribute to the emerging literature on agile project management. Secondarily, the results contribute to proactive contracting literature. The results indicate that agile methods can be used to increase flexibility and efficiency in software projects, but flexibility needs to be planned by projects parties. This planning activity already starts in the negotiation phase, and it is optimally summarised in the project contract. Thus, it is also important that lawyers contributing to project contracts are aware and informed of the business contexts. The traditional project management approach needs adjustments in adopting agile practices. This research reports several categories of challenges faced in adopting agile practices and increasing flexibility in projects. The results also indicate that projects delegate part of the decision-making authority to implementation teams in order to increase flexibility. By taking some of the decisions closer to project implementation, flexibility can be used to manage uncertainties caused by a complex environment. / Tiivistelmä Ketterien kehitysmenetelmien käyttö ohjelmistoprojekteissa on yleistynyt nopeasti. Suurin osa alkavista ohjelmistoprojekteista käyttää jo ketteriä menetelmiä ja niiden soveltaminen on muuttanut radikaalisti kehitysprojektien sisäistä dynamiikkaa. Tämän vuoksi on syntynyt tarve tarkastella tarkemmin ketterien projektien johtamista. Kirjallisuudessa on harvoin tarkasteltu ketterien projektien alkuvaiheita, sopimuskäytäntöjä ja organisoitumista. Kirjallisuudessa ei myöskään vielä käsitellä ketterien projektien projektinhallinnan käytänteitä. Tämä väitöskirjatutkimus tarkastelee joustavuutta, joka ilmenee ketterissä ohjelmistoprojekteissa. Työn päätavoite on tarkastella joustavuuden luonnetta ketterissä ohjelmistoprojekteissa ja tutkia mitä haasteita ketterien menetelmien käyttö aiheuttaa projektin sopimusprosesseissa ja projektinhallinnassa. Väitöskirjatutkimus on toteutettu monimetelmätutkimuksena. Tutkimustulokset kohdistetaan tuoreeseen tieteelliseen projektitutkimuksen keskusteluun ketteristä projektinhallintamenetelmistä. Toisekseen, väitöskirja osallistuu ennakoivaa sopimista käsittelevään oikeustieteellisen tutkimusalan keskusteluun. Tutkimustulokset osoittavat, että ketteriä menetelmiä voidaan käyttää lisäämään joustavuutta ja tehokkuutta ohjelmistoprojekteissa, mutta joustavuus tulee olla suunniteltua, jotta siitä voidaan hyötyä. Joustavuuden käytön suunnittelu alkaa jo projektin neuvotteluvaiheessa ja kirjaukset joustavuuden hyödyntämisestä on optimaalisesti kirjattu jo projektisopimukseen. Tämän vuoksi on tärkeää, että sopimuksen muotoiluun osallistuvat juristit ovat hyvin perillä liiketoiminta-alasta ja ovat tietoisia, että sopimus tulee sisältämään joustavuusnäkökohtia tarkoituksellisesti. Perinteinen projektinhallinta kaipaa myös muutoksia ketterien projektien johtamiseen. Tutkimus osoittaa seitsemän pääkategoriaa haasteita, joita yritykset kohtaavat siirtyessään käyttämään ketteriä menetelmiä. Tutkimus osoittaa myös, että ketterissä projekteissa päätöksenteko on joustavuuden lisäämiseksi hajautettu itseohjautuville tiimeille. Kun päätöksentekovaltaa siirretään lähemmäs varsinaista kehitystyötä, voidaan joustavuuden avulla hallita epävarmuutta kompleksissa ympäristössä.

Erfolg macht attraktiv – das gilt auch für die Prinzipien und Methoden der agilen Softwareentwicklung. Diese finden momentan eine weite Verbreitung, denn sie geben offenbar gute oder zumindest bessere Antworten auf die Probleme, mit denen die herkömmlichen Projektmethoden nicht zurande kommen (Royce 1970). Agile, manchmal auch »leichtgewichtig« genannte Methoden vermeiden übermäßige Planung und Spezifikation, sie ersetzen sie durch eine schnelle Abfolge von Zyklen aus Aktion-Reflexion und Neuausrichtung. Sie bevorzugen die Kollaboration unter gleichberechtigten Experten, die Kommunikation statt Weisung. Und sie beziehen den Kunden und späteren Nutzer bereits in die Entwicklungsarbeit mit ein, denn der Kunde ist die wichtigste Informationsquelle, er bestimmt, inwiefern das Produkt für ihn nützlich ist. Durch solche Prinzipien ist es möglich, Zeit- und Budgetüberschreitungen besser zu vermeiden, einen produktiven Umgang mit Ungewissheit und wechselnden Situationen zu entwickeln und schonender mit der menschlichen Arbeitskraft umzugehen (Abrahamsson et al. 2003). So hat sich das Konzept der »Agilität« auch auf andere Bereiche übertragen, z.B. auf die Gründung von Unternehmen (»Lean Start Up«, Ries 2011) oder die Gestaltung von Organisationsstrukturen (»Agile Organisation«, Richardson 2005). [... aus dem Text]

Att förutspå framtiden är något som är av vikt för organisationer som vill hålla sig ajour med dagens snabbt föränderliga värld. Det är viktigt för företag att befinna sig på marknaden vid rätt tidpunkt och med rätt typ av tjänst eller produkt. Organisationer tenderar att investera stora summor på uppdaterade erbjudanden på marknaden. För att organisationer ska hålla sig uppdaterade på marknaden krävs det anpassning för att möta nya förväntningar. För att kunna agera på de nya möjligheterna har agil arbetsmetod blivit ett trendigt tillvägagångssätt. En agil organisation kan effektivt ta hänsyn till förändringar i marknaden, kundbehov och teknologi. Ett annat område som har ökat i behov för företag är tjänstedesign. Behovet har uppkommit genom nya krav på ökat värde på tjänster, ökade förväntningar hos kund och digitaliseringens påverkan på tjänster. Genom att arbeta med- och studera kunden, kan företag generera kvalitativa tjänster. Det leder vidare till en ökad förmåga att hitta marknadsmöjligheter Idag saknas studier som kombinerar trendspaning med agil arbetsmetod och tjänstedesign. Genom att studera de tre ämnesområdena i den teoretiska referensramen, har studien ändamålet att generera en modell som kombinerar dem.  Syftet med studien är att identifiera dagens metoder och arbetsprocesser kring trendspaning. Vidare kommer vi lyfta fram faktorer som har betydelse vid en trendspaning. Utöver trendspaning kommer studien även att inkludera perspektiven tjänstedesign och agil arbetsmetod. Den agila metoden kommer fokusera på Scaled Agile Framework. För att slutligen ge ett förslag på hur perspektiven kan integreras med trendspaning. Syftet med studien blir slutligen ge en rekommendation på en metod kring trendspaning som ska framtidssäkra en svensk bankverksamhet.  Forskningsfrågan besvaras genom att koppla det teoretiska ramverket till 12 kvalitativa intervjuer. Teorin och empirin sammanställs i analysen för att utveckla studiens slutliga modell. Modellen besvarar forskningsfrågan: ”Hur kan en lämplig trendspaningsmetod i en svensk bankverksamhet med fokus på agil arbetsmetod och tjänstedesignmetod utformas?”. Studien bidrar till en djupare förståelse av trendspaning, agil arbetsmetod och tjänstedesign genom en djup kunskap och en koppling mellan de tre ämnesområdena och deras samband. Slutligen belyser studien vikten av en gemensam arbetsmetod, en gemensam plattform och en stegvis process på ett företag.