Studien syftar till att, genom forskning genom design, undersöka hur en del av ett varumärke, i form av en logotyp, kan formges för ett livsstilsföretag på den svenska marknaden. Få studier har tidigare utförts inom ämnet varumärken för livsstilsföretag, vilket är anledningen till att tidigare forskning om varumärkesidentitet och generell utformning av logotyper användes. Tidigare studier visade att ett företag, och mer specifikt ett livsstilsföretag bör låta varumärket bli en personlighet som ska genomsyra all kommunikation. Personligheten kan baseras på värdeord och ska vara något som konsumenten vill förknippa sig och identifiera sig med. Studierna visade också att typografi, färg och form kan vara avgörande vid formgivning av en logotyp för ett livsstilsföretag. Syftet besvaras genom en värdering av designförslag som skedde med den aktuella målgruppen. Värderingen baserades på kvantitativa formulär som besvarades av 47 nuvarande konsumenter. Designförslagen värderades utifrån hur väl de stämmer överens med framtagna värdeord samt generell uppfattning kring estetik. Studien visade att en viss logotyp uppfyller samtliga värdeord, men att en annan favoriserades av en stor del av respondenterna. Vidare diskuterades det huruvida den breda målgruppen har överensstämmande preferenser som företaget.

Studien syftar till att söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna primärt utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling. Förkortning av begreppet personlig tränare som används i detta arbete: PT, PT:n, PT:s, PT:arna.

No description available.

Studien syftar till söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna främst utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling.

Bakgrund m fysisk aktivitet, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap och en djupare förståelse. Fysisk aktivitet är en levnadsvana som kan förbättra hälsan och förebygga sjukdomar. När kvinnor når medelåldern försämras deras hälsa, både psykiskt och fysiskt, och risken för att drabbas av psykisk ohälsa eller långtidssjukdom ökar. Endast 66 % av kvinnorna i medelåldern når upp i de av Folkhälsomyndigheten rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Regeringen har tillsatt en kommission med uppdraget att öka den fysiska aktiviteten i landet, vilket ska uppnås genom att bland annat sprida kunskap och motivation om fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Syfte För att få en ökad förståelse och kunskap som kan användas i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten för medelålders kvinnor, var syftet med studien att undersöka och beskriva varför medelålders kvinnor i Sverige är fysiskt aktiva. Metod Studien var en kvalitativ fokusgruppsdiskussion där totalt 14 informanter, kvinnor 40 - 60 år som utövar fysisk aktivitet minst tre dagar/vecka, intervjuades i tre grupper. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på det insamlade materialet. Innehållsanalysen fokuserade på manifest innehåll, vilket gav ett resultat nära texten. Resultat De huvudkategorier som framkom från innehållsanalysen var Leva med fysisk aktivitet som livsstil, Ta hand om sin psykiska hälsa, Ta hand om sin kropp samt Ta hand om sitt sociala välbefinnande. Kvinnorna berättade att den fysiska aktiviteten var en livsstil som ingick i vardagen och bidrog till att bevara, stärka och reparera kroppen från skador. Den fysiska aktiviteten bidrog till mer energi och ett gladare humör samt en högre stresstolerans. Den fysiska aktiviteten var också ett tillfälle till att vara social och att umgås med familj eller vänner. Slutsats Resultatet visar att medelålders kvinnor utövar fysisk aktivitet som en del av vardagen och framhåller främst de positiva effekterna på den psykiska hälsan. Fortsatta studier där icke fysiskt aktiva medelålders kvinnor får delge sina uppfattningar o / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>