Syftet med studien var att undersöka hur lärare i sin undervisning i idrott och hälsa motiverar elever i årskurs 1-6  till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och livslångt lärande av god hälsa Hur resonerar lärare kring fysisk aktivitet och motivation? Hur motiverar lärare sina elever till fysisk aktivitet i undervisningen idrott och hälsa?   Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sju lärare samt observerat deras undervisning. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade alla. Jag hade inget bortfall, alla intervjuer och observationer genomfördes på utsatt tid och plats. Motivationsteorier och meningsskapande logiker är de teoretiska perspektiven som används i studien.   Samtliga lärare motiverade elever till fysisk aktivitet genom ständigt roliga lekar och spänningsfyllda aktiviteter. Många av lärarna menade att motivation kan delas upp i två faktorer där inre motivation talar om elevens ”vilja” till fysisk aktivitet där fokuset ligger på egenvärdet och yttre motivation som är medel, belöning, som läraren ger för att motivera eleverna där fokuset ligger på investeringsvärdet. I samtliga lektioner hade lärarna även reflektion med eleverna där det ställdes frågor som eleverna fick besvara kring undervisningen.   Slutsatsen visar att det primära fokuset ligger på att det ska vara roligt och att elever ska motiveras genom roliga aktiviteter. Andra elever motiverades genom yttre motivation i form av betyg. Det är självklart viktigt att elever stimuleras och upplever glädjen av att vilja röra på sig men för att alla elever ska motiveras till regelbunden fysisk aktivitet och ett livslångt lärande av god hälsa så kan det vara grundläggande att undervisningens aktiviteter ger utmaning och anpassning. För att nå ett långsiktigt lärande av god hälsa och regelbunden fysisk aktivitet så kan det dessutom vara betydelsefullt att läraren och eleven samarbetar genom att eleven får möjlighet att dela med sig av sina idéer om vilka förändringar som kan ske i planeringen och genomförandet av undervisningen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa. Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang – KASAM – och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor. I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada. De tillfrågade lärarna tror att den vanligaste orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna är sjukdom/skada. Därefter är de vanligaste anledningarna som lärarna uppger, glömda kläder och att eleverna tycker att idrott och hälsa är tråkigt. Både lärare och elever anser att omklädningsrummen är problematiska. De anser även att det är viktigt med elevinflytande, en positiv atmosfär, samt att lärare och elever ”peppar” och uppmuntrar varandra till fysisk aktivitet. Författarna drar slutsatsen att man kan öka elevernas medverkan genom att göra duschar mer avskilda, öka elevinflytande samt att motivera och skapa en miljö som är både utmanande och trygg.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till. En möjlig orsak till detta kan vara att de gör fysisk aktivitet till något mer komplicerat än vad det egentligen behöver vara.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt läraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsättningen ADHD. Men även att få ta del av lärarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsättningen reagerar på fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lärare intervjuats ute på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige. Intervjuerna utgick från olika intervjuguider beroende på lärarens befattning där det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder på att lärarna upplever att eleverna kan bli hjälpta av fysisk aktivitet men betonar att det är oerhört individuellt. Mer om intervjuresultatet går att läsa under resultat delen. I detta arbete finns det även en litteraturgenomgång, metod redovisning, resultat redovisning och en diskussionsdel.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, där enkäter var den undersökningsform som tillämpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och därför anser vi att den kvantitativa metoden passade bäst för den här studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrågades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda. Däremot uppgav en majoritet av eleverna att skolorna inte uppfyller de rekommendationer från skolverket som finns gällande fysisk aktivitet utanför lektionerna i idrott och hälsa. / VG

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras betyg i 9:an. Hur skiljer sig meritpoängen och betygen i kärnämnena samt idrott och hälsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever? Hur ser skillnaden i betyg och meritpoäng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter? Hur ser skillnaderna i betyg och meritpoäng ut mellan elever som är aktiva i en idrottsförening jämfört med elever som inte är aktiva i en idrottsförening? Studiens hypotes är att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat. Metod: Studien är genomförd med en anonym enkätundersökning på 400 elever i ettan på gymnasiet i Stockholmsområdet. Resultatet har sammanställts i statistikprogrammet SPSS. Studien är retrospektiv då vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i årskurs 9. Resultat och Slutsats: Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivå erhåller ett högre meritvärde än de som är mindre fysiskt aktiva. Det visar sig att de också har högre betyg i idrott och hälsa samt matematik. De som utövar en individuell idrott har ett högre meritpoäng än de som ägnar sig åt en lagidrott. Ungdomar som är aktiva i en idrottsförening har högre meritpoäng än de som är icke föreningsaktiva. Föreningsaktiva har också bättre betyg i svenska, matematik och idrott och hälsa. Slutsatsen är att fysisk aktivitet och föreningsaktivitet i huvudsak, kan kopplas samman med goda studieresultat.

No description available.

Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare. Alla tre lärare gav både positiv och negativ respons på dans och rörelse som metod men i slutänden vägde nackdelarna tyngre. Främst framhölls tidsbristen och frånvaron av fokus på ljudning som de största nackdelarna med metoden. Personligen fann jag brister med metoden men ser också att den har stor potential. Utifrån resultatet som framkommit har jag bland annat diskuterat om detta är en metod som passar alla elever och också hur den lämpar sig för specifikt läs- och skrivinlärning.

Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa granskades. Resultat: personer med hjärtsjukdom känner ofta rädsla och oro inför sexuell aktivitet. Rädsla över att utlösa en hjärtinfarkt, eller till och med att dö. Även partnern till den hjärtsjuke kan känna oro och rädsla över sin maka eller make. Rådgivningen är ofta otillräcklig och bristfällig. Även där är den bristfällig till den hjärtsjukes partner. Diskussion: vården behöver bli bättre på att ta upp detta ämne till diskussion. Problemet behöver synliggöras så att personer med hjärtsjukdom och deras partner kan känna sig trygga med att återuppta sitt sexuella samliv. Slutsatsen är att sexualrådgivning till personer med hjärtsjukdom är ett eftersatt område inom sjukvården. För att förbättra vården och livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom behövs mer utbildning av vårdpersonalen samt utformning av riktlinjer för sexuell rådgivning.

<p>Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, där enkäter var den undersökningsform som tillämpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och därför anser vi att den kvantitativa metoden passade bäst för den här studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrågades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda. Däremot uppgav en majoritet av eleverna att skolorna inte uppfyller de rekommendationer från skolverket som finns gällande fysisk aktivitet utanför lektionerna i idrott och hälsa.</p> / VG