Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in. Data analyserades utifrån en ansats inspirerad av hermeneutik med syfte att fånga deltagarnas känsla av att bjuda sig in i ett sammanhang och KASAM. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Resultat visade att socialt stöd i form av aktivitetshus var av stor betydelse för deltagarna, där sysselsättning på aktivitetshuset gav både struktur och meningsfullhet i vardagen. Det sociala umgänget gynnade till att deltagarna utvecklades individuellt, vilket bidrog till att nya intressen och vänner införskaffades utanför aktivitetshuset.

A countryside with strong cohesion and good communications. A population with a strong commitment and willingness to develop together. A school in the absence of premises for practical subjects, a society in the absence of space for association life. A community forgotten by the municipality without investments and that are forced to go west and east to complete their lives. Gillberga Activity House is a gathering place for the whole village. The location at Gillberga School maximizes the opportunities for utilization of the building during all hours of the day. The majority of the activity rooms can be used by both students and the general public. Gillberga also gets excellent premises for a leisure center that finally gives young people something attractive to do outside of school hours. In the house we find halls for crafts, home and consumer studies and music which during the day become teaching rooms. The music hall can also be opened up to the school yard and used for concerts and school graduations. One level down, the flexible auditorium can be used for both cinema and theater as well as school graduations, music performances and as a public gathering place. The library is both a school and a public library and its meeting and conference rooms are free to use by Gillberg residents. Gillberga Activity House has the youth in focus at the same time as it connects generations in a long-awaited people's house. / En landsbygd med stark sammanhållning och bra kommunikationer. En befolkning med starkt engagemang och vilja att utvecklas tillsammans. En skola i brist på lokaler för praktiska ämnen, ett samhälle i brist på utrymmen för föreningsliv. Ett av kommunen bortglömt community utan satsningar som tvingas slussas västerut och österut för att komplettera sina liv. Gillberga aktivitetshus är en samlingsplats för hela byn. Placeringen på skolområdet vid Gillberga skola maximerar möjligheterna för utnyttjande av byggnaden under dagens alla timmar. Majoriteten av aktivitetslokalerna kan användas av såväl elever som allmänheten. Gillberga får dessutom utmärkta lokaler för en fritidsgård som äntligen ger ungdomarna något attraktivt att göra utanför skoltid. I huset finner vi slöjdsal, hemkunskapssal och musikrum som under dagtid blir undervisningslokaler. Musikrummet kan även öppnas upp mot skolans innergård och användas vid konserter och skolavslutningar. Ett plan ner kan den flexibla biosalongen användas för såväl bio och teater som skolavslutningar, musikframträdanden och som allmän samlingsplats. Biblioteket är såväl ett skol- som ett folkbibliotek och dess mötes- och konferensrum går fritt att använda av Gillbergaborna. Gillberga Aktivitetshus har ungdomen i fokus samtidigt som det knyter samman generationer i ett efterlängtad folkets hus.

We live in a time where the influence of citizens is taking a larger role in the spatial  planning. The Swedish laws, such as PBL, deals with matters of citizen participation  which advocates that the youth should be included in the consultation circuit, but there is  no directive given.   The report's purpose is to demonstrate methods for how to get the young people's  influence included in the spatial planning, with a main focus on the ages between 13 and  21. On the base of literature and two case studies, the goal is to illustrate how to integrate  young people through a meeting place in Jonkoping, Sweden.  The report is structured along with an analysis based on the literature, two case studies  from previous projects and discussions/interviews with young people from four selected  areas in Jonkoping.   The case studies from Malmo and Gothenburg show how the cooperation between  different participants can be organized during the planning and how to give the users a  greater involvement.  Based on literature and case studies, we carried out a field analysis of the four most  segregated areas of Jonkoping; Osterangen, Oxnehaga, Ekhagen and Raslatt. Young  people in these areas were interviewed, as a basis for a proposal for a new all-activity  center at the expended location of Kungsang School.  During this project, the following three issues were investigated:   In what need are young people of a meeting place in Jonkoping?   Our research has proved that there is no greater connection between the young people in  Jönköping, because the young people appear generally in their own neighborhoods.  Therefore, segregation patterns are created and there is a need for a common meeting  place, a place in the municipality of Jönköping would be of great value to promote  integration between young people.  What can an all-activity house contribute to in Jonkoping?  An all-activity house which is available for everyone would contribute to what young  people are missing, by being a meeting place for everyone in the municipality of  Jonkoping.  Based on literature studies we believe that an all-activity house will break the segregation  pattern and reduce the distinction between "us" and "them", which will result in a more  integrated environment. By involving young people from the beginning until the end of  the projects, their influence will increase and it will give a wider understanding of their  neighborhoods and needs. This should be done through meetings and open dialogues  between users and planners. To assessment the degree of influence, Arnstein’s step  model can be used. An all-activity house with a wide range of activities benefits the  participants’ health by making them active and enabling conditions for movement.  School activities are not sufficient for young people to fully develop competencies, such  as sport accomplishments, playing instruments and artistic abilities. To have an activity  benefiting a person's health, the requirements is to gradually develop the person's abilities  based on active learning, engage in various types of exercises and have clear goals. The  school's activities do not have this kind of structure and it is therefore important that  young people have the opportunity outside of school and in the very neighborhood.    How can you precede the work of involving the youth in the spatial planning?  In real practice, the young people’s influence is not included during the whole planning  stage, only in the very beginning. This is considered as manipulation. To fulfill the co-  degree of influence, it requires that young people are involved and enthused through the  implementing-, planning- and management stage. The best way to capture young people's  thoughts, ideas and experiences is to use methods such as recreational centers, mental-  maps, walking trips or internet communication. / Vi lever i en tid då medborgarnas inflytande börjar ha en större betydelse under  projekteringsskedet. De svenska lagarna som exempelvis PBL, behandlar frågor kring  medborgarinflytande genom att förespråka att barn och ungdomar skall ingå i  samrådskretsen, men de anvisar ingen särskild metod.  Rapportens syfte är att visa på arbetsmetoder för hur man kan öka ungdomars inflytande  i planeringsprocessen, med fokus på åldersgrupperna 13-21 år. Målet är att utifrån  litteraturstudier och två fallstudier, belysa hur man integrerar ungdomar för att sedan ge  förslag om en mötesplats i form av ett all-aktivitetshus i Jönköpings kommun.   Rapporten består av en litteraturstudie, två fallstudier av genomförda projekt, samt  samtal och intervjuer med ungdomar från fyra utvalda områden i Jönköping.  Två fallstudier från Malmö och Göteborg visar hur samarbetet kan organiseras mellan de  olika aktörerna i planeringsprocessen och hur man kan ge brukarna ett större  medbestämmande.   Baserat på litteratur- och fallstudier genomfördes en områdesanalys över de fyra mest  segregerade områdena i Jönköping: Österängen, Öxnehaga, Ekhagen och Råslätt.  Ungdomar i dessa områden intervjuades, som underlag för ett förslag till ett nytt all-  aktivitetshus på den nedlagda Kungsängsskolans område.  Under arbetets gång har följande frågeställningar utreds:     Vilket behov har ungdomar av en mötesplats i Jönköpings kommun?   Vår forskning har visat att det inte existerar något större samband mellan ungdomarna i  Jönköpings kommun, utan dem flesta ungdomarna uppehåller sig inom sina egna  områden. Vi kan se hur ett segregationsmönster har skapats och att det finns ett behov  av en gemensam mötesplats, en mötesplats i Jönköpings kommun skulle därför ha ett  stort värde för att främja integrationen mellan ungdomarna.   Vad kan ett all-aktivitetshus bidra med/leda till i Jönköping ?   Ett all-aktivitetshus som framför allt är kostnadsfri och öppen för alla skulle fylla ut det  som ungdomarna saknar genom att vara en mötesplats för alla inom Jönköpings  kommun. Baserat på litteraturstudierna menar vi att ett all-aktivitetshus kan bryta  segregations mönstret och minska gränsdragningen mellan ”vi” och ”de”, vilket kan leda  till en mer integrerad miljö. Genom att involvera ungdomar i de tre olika  projekteringsskedena ökar deras inflytande och man får större förståelse kring deras  område och behov. Detta bör göras genom möten och öppna dialoger mellan brukare  och planerare. Bedömning av inflytandegraden kan göras utifrån Arnsteins stegmodell.  Ett all-aktiviteshus med ett stort utbud av aktiviteter hade gynnat de delaktigas hälsa  genom att göra de aktiva och möjliggöra förutsättningar för rörelse. Skolans aktiviteter,  som exempelvis idrott, är inte tillräckliga för att ungdomar skall utveckla kompetenser  fullt ut, inom t.ex. sportliga prestationer, instrumentspelning och konstnärliga förmågor.  Då en aktivitet ska gynna en persons hälsa så krävs det att aktiviteten gradvis utvecklar  personens förmågor, bygger på en aktiv inlärning, bedriver olika typer av övningar och  har tydliga mål. Skolans aktiviteter saknar denna aktivitetsstruktur och det är därför  viktigt att ungdomar har denna möjlighet utanför skolan och i självaste bostadsområdet.   Hur kan man gå tillväga för att öka ungdomars inflytande i planeringen?  Vid verkliga projekt är det vanligt att man involverar ungdomar endast under  planeringsskedet, detta anses som manipulation. För att uppfylla kravet på verkligt  medbestämmande krävs att ungdomarna ska vara med under genomförandes-,  planerings- och förvaltningsskedet. För att på bästa möjliga sätt fånga upp ungdomars  tankar, idéer och upplevelser kan man använda sig av metoder som fritidsverkstäder,  mental-maps, gå-tur och ungdomskanaler på internet.