Akut buksmärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor i dagens samhälle larmar efter ambulans. För att ambulanssjuksköterskan prehospitalt skall kunna utföra en adekvat bedömning av en patient som upplever akut buksmärta, finns idag utarbetade behandlingsriktlinjer. En avgörande faktor är den tidiga bedömningen, vilken bör resultera i rätt vårdnivå samt att de kritiskt sjuka patienterna får snabb och korrekt behandling. Syftet var att utifrån ett ålders- och könsperspektiv beskriva symtom, tecken och behandling hos dessa patienter samt belysa ifall svaga länkar i vårdkedjan kunde påvisas utifrån vald inriktning av vården. Av 807 inkluderade patienter visar resultatet att fler kvinnor (56 %) än män (44 %) söker akut. Av de 89 % som kördes till en akutmottagning blev enbart 42 % inlagda till slutenvård. Avseende smärta skattade 57 % av patienterna sin smärta, varav 60 % av dessa uppgav en svår smärta (NRS 7-10) vilket var vanligare bland de yngre. Totalt fick 66 % någon form av smärtlindring administrerat av ambulanssjuksköterskan, där opioider och NSAID-preparat gavs i större utsträckning till de yngre än till de äldre. Den äldre patientgruppen tenderade att få mindre smärtlindring över lag. Männen var i större omfattning bleka eller kallsvettiga medan kvinnorna istället uppgav att de varit illamående eller kräkts, utan signifikant skillnad för ålder. Kvinnor som sökte akut för buksmärta hade en mer utbredd sjukhistoria av psykiatriska besvär och diagnostiserades mer frekvent med ICD-kod Buksmärta UNS. Män erhöll i högre grad en tidskänslig slutdiagnos, där njursten utmärkte sig specifikt.

Bakgrund: Genusbias, det vill säga felaktigheter i vården till följd av föreställningar om kön och stereotypa könsroller, eller brist på kunskap om relevanta biologiska skillnader, är vanligt förekommande i Sverige. Buksmärta är en vanlig sökorsak för tonåringar med många könsspecifika differentialdiagnoser, och risk för genusbias finns således även där. Syfte: Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv beskriva handläggning av tonåringar med akut buksmärta. Metod: En kvalitativ, deskriptiv studie baserad på tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 deltagare i form av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och läkare med erfarenhet av att handlägga tonåringar med akut buksmärta. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema framkom i studien: Komplexitet som påverkas av kunskap, rutiner och attityder. Det övergripande temat grundas på de tre huvudkategorierna: att beakta olika orsaker till buksmärta hos tonåringar; att handlägga akut buksmärta hos tonåringar kräver lyhördhet, tydliga rutiner och kunskap och att identifiera genusbias vid handläggning av akut buksmärta hos tonåringar. Slutsats: Handläggningen av tonåringar med akut buksmärta har brister och genusbias förekommer. Könsspecifika rutiner för tonåringar med buksmärta kan vara gynnsamt både för personal och patienter, och framförallt för flickor. Genusperspektivet bör belysas mer och ytterligare utbildning och forskning i området medicinsk genusbias är nödvändig. / Background: Gender bias; inaccuracies in the healthcare system related to gender and stereotype gender roles, or a lack of knowledge and awareness of relevant biological differences among the sexes, are common in Sweden. Abdominal pain is a common reason to why teenagers up seek healthcare, and there is a lot of gender specific differential diagnosis, which comes with is a risk for gender bias to occur. Aim: The aim of this study was to describe the caring-process of teenagers with acute abdominal pain from a gender perspective. Method: A qualitative, descriptive study based on three focus groups with a total amount of 16 participants whom where registered nurses, specialist nurses and doctors with experience of administrating teenagers with acute abdominal pain. The interviews where analyzed with qualitative content analysis. Result: An overall theme appeared in the study: Complexity affected by knowledge, routines and attitudes. The theme where based on three main categories: To consider different reasons of abdominal pain in teenagers; to administrate acute abdominal pain in teenagers demands sensitivity, clear routines and knowledge; to identify gender bias in the caring-process in teenagers with acute abdominal pain. Conclusion: The caring-process of teenagers with acute abdominal pain has inadequacies and gender biases exists. Gender specific routines for teenagers with abdominal pain could be favorable both for healthcare professionals and patient, and teenage girls. The gender perspective needs to be more illuminated and further education and research in the area medical gender bias is needed.

Bakgrund: Akut buksmärta är en av de vanligaste sökorsakerna på en akutmottagning. Trots det är smärtlindringen till denna patientkategori omdiskuterad då smärtlindring innan läkarbedömning anses äventyra patientens hälsa och riskerar att maskera potentiellt livshotande tillstånd trots att forskning de senare årtiondena visat på motsatsen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien var att undersöka fördelar och risker med smärtlindring administrerad av sjuksköterska innan läkarbedömning vid akut buksmärta. Metod: Systematisk litteraturstudie som granskat kvantitativa artiklar i ämnet med företrädesvis randomiserade kontrollerade studier beskrivna. De granskade artiklarna har sökts upp i medicinska databaser med hjälp av den strukturerade sökmetoden PICO. Artiklarnas resultat har granskats med innehållsanalys. Resultat: Totalt 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och utgjorde resultatet i litteraturstudien. I resultatet framkom tre kategorier och en underkategori som belyste smärtskattning och smärtlindring, biverkningar och komplikationer, påverkan på diagnosbeslut och patientbelåtenhet. Slutsats: Tidig smärtlindring med opioider och paracetamol smärtlindrar patienten adekvat och försenar inte klinisk bedömning och efterföljande diagnosbeslut av läkare vid akut buksmärta.