<p>Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.</p><p>Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs. Alla projektledarna finns idag kvar inom frivilligorganisationerna.</p><p>Syftet med fördjupningsstudien är att undersöka vad frivilligorganisationerna förmedlar att projektpengarna fört med sig till, och haft för betydelse för deras alkohol- och drogförebyggande arbete, samt om de upplever att deltagandet bidragit med något till deras alkohol- och drogförebyggande arbete på längre sikt. Syftet är också att undersöka vad som anses ha gjort en fortsättning av projektverksamheten möjlig samt uppfattningen om denna typ av finansiering. För att uppnå studiens syfte valdes att göra kvalitativa intervjuer. Telefonintervjuer genomfördes med sju respondenter.</p><p>Projektsatsningen uppgavs ha haft positiv påverkan på det samarbete som frivilligorganisationerna hade med andra aktörer, på samma sätt som på utbytet av erfarenheter med andra frivilligorganisationer. Kunskap ansågs vara en komponent som tillförts frivilligorganisationerna under projektsatsningen, genom utbyte av erfarenhet med andra organisationer. Nya metoder kunde prövas och möjligheten att kunna nå ut till fler med frivilligorganisationens alkohol- och drogförebyggande arbete upplevdes. Pengarna uppgavs praktiskt ha underlättat arbetet, och ha medfört en större frihet att kunna planera. Negativa sidor som uppgavs med projektfinansieringen var svårigheter med kontinuitet och planering, i och med korta finansieringsperioder, samt risken att arbetet ständigt befinner sig i en inledande fas utan att på allvar starta upp. Engagemang från medlemmar och ungdomarna som verksamheten riktar sig mot uppgavs vara faktorer som gjort att frivilligorganisationernas alkohol- och drogförebyggande arbete kunnat fortsätta. Fortsatt hjälp med finansieringen och det faktum att tjänsterna som utförs är avgiftsbelagda var andra faktorer, tillsammans med vikten av att besitta en förmåga att kunna utföra arbetet trots att mängden resurser varierar.</p> / <p>The aim of the first part of this study, the survey study, was to examine whether the voluntary organizations, that was granted project funds for alcohol and drug prevention work during the years of 2003-2004, have continued with the projects after the end of the project period, how the projects that have continued are financed and if the project leaders remain in the project activity. To achieve this aim a descriptive quantitative research method was chosen. Survey questions were sent by e-mail to respondents within the voluntary organizations in question.</p><p>Eight out of ten respondents answered that the project activity still remains to some extend. The project activities are financed with subsidies, incomes from the project activity and with money from the voluntary organization itself. The work is also non-profit or financed by the incomes from services that the voluntary organization offers. All the project leaders still remain in the voluntary organizations.</p><p>The aim of the other part of this study was to examine what the voluntary organisations mediate that the project fund has contributed to, and has meant to their alcohol and drug prevention work, and also if they experience that the participation has contributed with anything to their alcohol and drug prevention work in a long term. The aim was also to examine what is thought to have enabled a continuation of the project activity and what the respondents think about this kind of financing. To achieve this aim qualitative interview were chosen as method. Telephone interviews were carried out on seven respondents.</p><p>The project participation was mediated to have had a positive influence on the cooperation that the voluntary organizations had with other actors in the society, as on the exchange of experiences with other voluntary organizations. Knowledge was one component that was mediated to have contributed to the organization by this exchange. The possibility to try new methods, for the alcohol and drug prevention work, was given as the possibility to reach out to more people. The money was felt to have facilitated the work in a practical way and to have resulted in a bigger freedom to plan for the activities. Negative sides of the project funding, with short project periods, was the difficulties to achieve continuity and to plan, as the risk that the work always is in a state of preparation and never really starts. Involvement in the project activities from the members, and from the adolescents that the project activities were aimed for, were factors that were thought to have enabled the continuation of the alcohol and drug prevention work. Continued financing help and the fact that the services offered are charged were other factors, as the organizations to have the ability to be able to perform the activities although the amount of money vary.</p>

<p>I Sverige har Systembolaget försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker över 3,5</p><p>procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgängliga under Systembolagets</p><p>öppnande samt att tillgängligheten är begränsad till ungdomar under 20 år till följd av</p><p>åldersgränsen. Tillgänglighet är en viktig bestämningsfaktor vad gäller</p><p>alkoholkonsumtion.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som hänt med alkoholvanorna i en</p><p>kommun efter det att Systembolaget etablerades där 1 mars år 2000. En avgränsning har</p><p>gjorts och arbetet kommer därmed specifikt belysa ungdomar i årskurs nio och deras</p><p>alkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.</p><p>En kvantitativ ansats har valts där aggregerad data använts. Informationen som använts</p><p>kommer från drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hälsa ung 2005.</p><p>Resultatet visade på att andelen ungdomar som konsumerar alkohol har minskat i</p><p>kommunen. Det har mellan åren blivit vanligare att eleverna i årskurs nio skaffar vin</p><p>och starksprit från ”annan vuxen”.</p><p>Ett nyöppnande av ett Systembolag, med ökad tillgänglighet av alkohol som följd, har</p><p>inte lett till att andelen konsumerande ungdomar av alkohol i årskurs nio i kommunen</p><p>ökat, däremot ses en signifikant minskning bland flickorna.</p>

<p>Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. När arbetstagaren i Sverige får bevisat att dennes alkoholmissbruk är av sjukdomskaraktär får han ett förstärkt anställningsskydd. I den norska rättstillämpningen görs det ingen skillnad på om alkoholmissbruket beror på en sjukdom eller inte. Det finns inget förbud mot att vara alkoholist eller sjuk på arbetsplatsen i Norge. Dessa arbetstagare har ett anställningsskydd under sin sjukfrånvaro som sträcker sig i tolv månader. Det är dock förbjudet att vara onykter på arbetsplatsen och därmed kan det vara saklig grund för uppsägning, även efter en enstaka förseelse.</p><p>Slutsatsen av vårt arbete är att den svenska rättstillämpningen vid alkoholmissbruk på arbetsplatsen innebär anställningstrygghet och ett arbetsgivaransvar för att behålla alkoholmissbrukaren i arbetslivet. Den norska rättstillämpningen innebär ett klarare ställningstagande gentemot alkohol i arbetslivet, vilket medför att säkerheten på arbetsplatsen och det individuella ansvaret ställs i fokus.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med den här studien är att, genom att lyfta ut en definierad träningsgrupp, spinningtränande, från gymtränande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. Frågeställningarna som ska svara på syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtränande förhåller sig till missbruk av AAS och narkotika jämfört med gruppen gymtränande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jämförs mellan spinningtränande och befolkningen i övrigt efter en rapport av Källmén m.fl.</p><p>Metod</p><p>För att nå fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgränsningar består i spinningtränande på gym, ålderskategori arton till sextio år. De tre gym som är med i studien skiljer sig åt geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika ägandeformer.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att spinningtränande inte skiljer sig från gymtränande med avseende på missbruk av AAS och narkotika. Däremot finns en skillnad i andel risk- och missbruks konsumenter vad gäller alkohol, där spinningtränande uppvisar en mindre benägenhet till risk- och missbruk än gymtränande i övrigt.</p><p>Slutsats</p><p>Gym som företeelse kan vara en inkörsport för missbruk av AAS och narkotika. Skillnad verkar däremot föreligga mellan träningsform på gym och alkoholbeteende.</p> / Bilaga 3 Avtal, Tillstånd om att genomföra enkätundersökning, saknas i pdf:en. Bilaga 3 finns dock i det tryckta examensarbetet.

Bakgrund: I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. Metod: Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. Resultat: Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. Konklusion: Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.

Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna. Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs. Alla projektledarna finns idag kvar inom frivilligorganisationerna. Syftet med fördjupningsstudien är att undersöka vad frivilligorganisationerna förmedlar att projektpengarna fört med sig till, och haft för betydelse för deras alkohol- och drogförebyggande arbete, samt om de upplever att deltagandet bidragit med något till deras alkohol- och drogförebyggande arbete på längre sikt. Syftet är också att undersöka vad som anses ha gjort en fortsättning av projektverksamheten möjlig samt uppfattningen om denna typ av finansiering. För att uppnå studiens syfte valdes att göra kvalitativa intervjuer. Telefonintervjuer genomfördes med sju respondenter. Projektsatsningen uppgavs ha haft positiv påverkan på det samarbete som frivilligorganisationerna hade med andra aktörer, på samma sätt som på utbytet av erfarenheter med andra frivilligorganisationer. Kunskap ansågs vara en komponent som tillförts frivilligorganisationerna under projektsatsningen, genom utbyte av erfarenhet med andra organisationer. Nya metoder kunde prövas och möjligheten att kunna nå ut till fler med frivilligorganisationens alkohol- och drogförebyggande arbete upplevdes. Pengarna uppgavs praktiskt ha underlättat arbetet, och ha medfört en större frihet att kunna planera. Negativa sidor som uppgavs med projektfinansieringen var svårigheter med kontinuitet och planering, i och med korta finansieringsperioder, samt risken att arbetet ständigt befinner sig i en inledande fas utan att på allvar starta upp. Engagemang från medlemmar och ungdomarna som verksamheten riktar sig mot uppgavs vara faktorer som gjort att frivilligorganisationernas alkohol- och drogförebyggande arbete kunnat fortsätta. Fortsatt hjälp med finansieringen och det faktum att tjänsterna som utförs är avgiftsbelagda var andra faktorer, tillsammans med vikten av att besitta en förmåga att kunna utföra arbetet trots att mängden resurser varierar. / The aim of the first part of this study, the survey study, was to examine whether the voluntary organizations, that was granted project funds for alcohol and drug prevention work during the years of 2003-2004, have continued with the projects after the end of the project period, how the projects that have continued are financed and if the project leaders remain in the project activity. To achieve this aim a descriptive quantitative research method was chosen. Survey questions were sent by e-mail to respondents within the voluntary organizations in question. Eight out of ten respondents answered that the project activity still remains to some extend. The project activities are financed with subsidies, incomes from the project activity and with money from the voluntary organization itself. The work is also non-profit or financed by the incomes from services that the voluntary organization offers. All the project leaders still remain in the voluntary organizations. The aim of the other part of this study was to examine what the voluntary organisations mediate that the project fund has contributed to, and has meant to their alcohol and drug prevention work, and also if they experience that the participation has contributed with anything to their alcohol and drug prevention work in a long term. The aim was also to examine what is thought to have enabled a continuation of the project activity and what the respondents think about this kind of financing. To achieve this aim qualitative interview were chosen as method. Telephone interviews were carried out on seven respondents. The project participation was mediated to have had a positive influence on the cooperation that the voluntary organizations had with other actors in the society, as on the exchange of experiences with other voluntary organizations. Knowledge was one component that was mediated to have contributed to the organization by this exchange. The possibility to try new methods, for the alcohol and drug prevention work, was given as the possibility to reach out to more people. The money was felt to have facilitated the work in a practical way and to have resulted in a bigger freedom to plan for the activities. Negative sides of the project funding, with short project periods, was the difficulties to achieve continuity and to plan, as the risk that the work always is in a state of preparation and never really starts. Involvement in the project activities from the members, and from the adolescents that the project activities were aimed for, were factors that were thought to have enabled the continuation of the alcohol and drug prevention work. Continued financing help and the fact that the services offered are charged were other factors, as the organizations to have the ability to be able to perform the activities although the amount of money vary.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. När arbetstagaren i Sverige får bevisat att dennes alkoholmissbruk är av sjukdomskaraktär får han ett förstärkt anställningsskydd. I den norska rättstillämpningen görs det ingen skillnad på om alkoholmissbruket beror på en sjukdom eller inte. Det finns inget förbud mot att vara alkoholist eller sjuk på arbetsplatsen i Norge. Dessa arbetstagare har ett anställningsskydd under sin sjukfrånvaro som sträcker sig i tolv månader. Det är dock förbjudet att vara onykter på arbetsplatsen och därmed kan det vara saklig grund för uppsägning, även efter en enstaka förseelse. Slutsatsen av vårt arbete är att den svenska rättstillämpningen vid alkoholmissbruk på arbetsplatsen innebär anställningstrygghet och ett arbetsgivaransvar för att behålla alkoholmissbrukaren i arbetslivet. Den norska rättstillämpningen innebär ett klarare ställningstagande gentemot alkohol i arbetslivet, vilket medför att säkerheten på arbetsplatsen och det individuella ansvaret ställs i fokus.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att, genom att lyfta ut en definierad träningsgrupp, spinningtränande, från gymtränande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. Frågeställningarna som ska svara på syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtränande förhåller sig till missbruk av AAS och narkotika jämfört med gruppen gymtränande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jämförs mellan spinningtränande och befolkningen i övrigt efter en rapport av Källmén m.fl. Metod För att nå fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgränsningar består i spinningtränande på gym, ålderskategori arton till sextio år. De tre gym som är med i studien skiljer sig åt geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika ägandeformer. Resultat Resultatet visar att spinningtränande inte skiljer sig från gymtränande med avseende på missbruk av AAS och narkotika. Däremot finns en skillnad i andel risk- och missbruks konsumenter vad gäller alkohol, där spinningtränande uppvisar en mindre benägenhet till risk- och missbruk än gymtränande i övrigt. Slutsats Gym som företeelse kan vara en inkörsport för missbruk av AAS och narkotika. Skillnad verkar däremot föreligga mellan träningsform på gym och alkoholbeteende. / Bilaga 3 Avtal, Tillstånd om att genomföra enkätundersökning, saknas i pdf:en. Bilaga 3 finns dock i det tryckta examensarbetet.

Problemen med risk- och missbruk av alkohol och droger är ett stort och viktigt område. Det är viktigt att arbetslivet tar sitt ansvar och arbetar mera med primär prevention och att de åtgärdar arbetsmiljöfaktorer som kan ha en bidragande orsak till att någon hamnar i risk- eller missbruk av alkohol och droger. I dag finns inte många studier kring ämnet, men de som vi tagit del av i denna undersökning tyder på att primär prevention är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie handlade om preventiva åtgärder för att förhindra risk- eller missbruk av alkohol eller droger i arbetslivet. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad kabinpersonalen på SAS Stockholm ansåg om företagets arbete med att upptäcka och förebygga riskbruk/missbruk av alkohol eller droger Metoden var kvantitativ med enkät som insamlingsmetod. Resultatet visade att de flesta visste att det fanns en policy men få hade läst den. Oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning tyckte flera var riskfaktorer och de flesta var positiva till drogtester. Slutsatserna från studien var att det behövs mera information och utbildning kring alkohol- och drogfrågor inom SAS Sverige för kabinpersonalen dvs. primär prevention.

No description available.