En vanlig källa till kontakallergiskt eksem är sensibiliserande (allergiframkallande) kemikalier som finns i hårfärger. Permanenta hårfärger innehåller kraftiga allergener, men det saknas kartläggande forskning på toningar. För att ta reda på vilka allergener som ingår i toningar behöver dagens utbud kartläggas. Detta projekt har skett i Stockholm och innehållet i sex olika märken har kartlagts. Toningar och permanenta hårfärger skiljer sig åt genom att permanenta hårfärger polymeriseras i håret genom oxidation med väteperoxid. Toningar innehåller kromofora ämnen som fäster i håret, antingen genom diffusion eller adsorption. Totalt kunde tio kromofora ämnen med kända sensibiliserande egenskaper hittas i toningarna varav en möjlig cancerogen. I varje produkt fanns i snitt 0,4–2,4, och som mest tre, kända sensibiliserande kromofora ämnen. Hårfärger utan sensibiliserande färgämnen kunde hittas i alla kulörer utom svart och brun. Även sensibiliserande parfymämnen och konserveringsmedel kunde påvisas. Eftersom det finns hårfärger i de flesta kulörer utan sensibiliserande färgämnen bör dessa ämnen fasas ut.

<p>Allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleåldern och pollenallergi är den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön på två utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av växter på förskolegården som kan ge besvär för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen samt därtill ge förslag på åtgärder i den gröna miljön för att minska risken för växtrelaterade besvär.</p><p>Slutsatser dragna utifrån empiri och teori visade att förskolegårdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkänslighet för pollen när det gäller växtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. Utifrån resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegårdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade på svårigheten att bedriva en verksamhet som i det här fallet en förskola för en speciell målgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegårdens miljö.</p><p>Då det framkom brister i den gröna miljön på förskolegårdarna föreslogs åtgärder för att minska riskerna för besvär orsakade av växtlighet. Förslagen har stöd i den genomgångna litteraturen och har gjorts utifrån ett allergivänligt perspektiv. De syftar till att reducera pollenförekomst på utsatta platser, ta bort symtomframkallande växter, förbättra skötseln av den gröna miljön samt tillföra hälsofrämjande och sinnliga element.</p><p> Förhoppningen är att examensarbetet ska kunna fungera som ett underlag inför design och skötsel av förskolegårdar för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen.</p>

Allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleåldern och pollenallergi är den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön på två utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av växter på förskolegården som kan ge besvär för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen samt därtill ge förslag på åtgärder i den gröna miljön för att minska risken för växtrelaterade besvär. Slutsatser dragna utifrån empiri och teori visade att förskolegårdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkänslighet för pollen när det gäller växtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. Utifrån resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegårdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade på svårigheten att bedriva en verksamhet som i det här fallet en förskola för en speciell målgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegårdens miljö. Då det framkom brister i den gröna miljön på förskolegårdarna föreslogs åtgärder för att minska riskerna för besvär orsakade av växtlighet. Förslagen har stöd i den genomgångna litteraturen och har gjorts utifrån ett allergivänligt perspektiv. De syftar till att reducera pollenförekomst på utsatta platser, ta bort symtomframkallande växter, förbättra skötseln av den gröna miljön samt tillföra hälsofrämjande och sinnliga element.  Förhoppningen är att examensarbetet ska kunna fungera som ett underlag inför design och skötsel av förskolegårdar för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen.

I Europa råder det en ökad oro för sensibiliserande ämnen i textil, vilket har aktualiserats eftersom den Europeiska Kemikaliemyndigheten (ECHA) mottagit ett förslag om begränsning av hudsensibiliserande ämnen inom textil- och läder. Ett stort antal dispersionsfärgämnen, som används för att färga polyester, har sensibiliserande egenskaper. Syftet med studien är att undersöka förekomst av allergena dispersionsfärgämnen och färghärdighet mot tvättning samt nötning i textila plagg köpta från aktörer utanför EU. Färgämnens tendens att lämna plaggen tillsammans med mikroplaster analyserades också genom att tvättvatten samt viktförlust vid nötning undersöktes. Det laborativa resultatet kompletterades med litteraturstudier och intervjuer med forskare inom ämnet. Polyesterplagg köpta från aktörer utanför EU valdes att analyseras eftersom privatpersoner vid privatimport är ansvariga för varors kemikalieinnehåll, men ofta har bristande kunskaper gällande kemikalierisker och regleringar. Allergena dispersionsfärgämnen i halter över 10 mg/kg, enligt använd OEKO-TEX metod, identifierades inte i plaggen. Lägre halter än 10 mg/kg av allergena dispersionsfärgämnen hittades i plaggen och riskbedömning visade att en av halterna möjligtvis kunde indikera en risk. Färgförlust hos plaggen noterades vid tvättning och nötning. Plaggens färgändring bedömdes ungefärligt uppfylla utgivna minimikrav för färgändring. I tvättvattnet observerades mikroplast och färgutsläppt vid tvättemperaturer 40 °C och 60 °C. Ingen mätbar viktförlust orsakades vid nötning av plaggen med 7500 varv som högsta varvtal. Studiens slutsats är att antalet dispersionsfärgämnen som klassificeras som allergena ökar och att konsumenter upplever allergiska symptom vid köp av nya textila varor med nära exponering. Fyra av de sex undersökta plaggen är förmodligen färgade med förorenande färgämnen innehållande allergena dispersionsfärgämnen. Förekomst av allergena dispersionsfärgämnen i låga halter bör förebyggas eftersom de kan imitera sensibilisering hos individer. Gränsvärden för allergena dispersionsfärgämnen från miljö- och hälsocertifieringsorganisationerna BLUESIGN och OEKO-TEX är troligen inte tillräckligt låga för att undvika allergiska reaktioner. Om aktuellt EU- begränsningsförslag gällande hudsensibliserande ämnen i textil och läder införs, kommer gränsvärdena behöva sänkas. / In Europe, there is a growing concern regarding the safety of textile sensitisers, which has become more discussed since the European Chemicals Agency (ECHA) has received a proposal to limit skin sensitisers within textiles and leather. A large number of disperse dyes, used to color polyester, have sensitising properties. The purpose of this study was to investigate the presence of allergenic disperse dyes and their colorfastness to washing and abrasion for textile garments purchased from markets outside the EU. The tendency of the dyes to leave the garments together with microplastics was also analyzed by examining washing water and weight loss during abrasion. The laboratory results were supplemented with a literature study and interviews with researchers in the subject. Polyester garments purchased from markets outside the EU were chosen to be analyzed because private individuals who import garments are responsible for the chemical content of the goods, but often have a lack of knowledge regarding chemical risks and regulations. Allergenic disperse dyes in concentrations above 10 mg/kg, according to the OEKO-TEX method, were not identified in the garments. Concentrations lower than 10 mg/kg of allergenic disperse dyes were found in the garments and risk assessment showed that one of the levels could possibly indicate a risk. Loss of color in the garments was noted during washing and abrasion. The garment’s color change was estimated to approximately meet issued minimum requirements for color change. In the wash water microplastics and dyestuff were observed at wash temperatures of 40 ℃ and 60 ℃. No measurable weight loss was caused when the garments were abraded with 7500 rub as highest number of rubs. The study concludes that the number of disperse dyes classified as allergenic is increasing and that consumers are experiencing allergic symptoms from new textiles with close exposure that they have purchased. Four of the six examined garments are probably dyed with contaminated dyes containing allergenic disperse dyes. The presence of allergenic disperse dyes in low concentrations should be prevented as they may mimic sensitisation in individuals. Limit values for allergenic disperse dyes from environmental and health certification organizations BLUESIGN and OEKO-TEX are probably not low enough to avoid allergic reactions. If the current EU restriction proposal regarding skin sensitisers in textiles and leather is introduced, the limit values will need to be lowered.