I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.   Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.    I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig. Med grupptalan avses de fall där talan förs av ett ombud till förmån för en särskild grupp, vars medlemmar påverkas av domen trots att de inte är parter i målet. Allmänna reklamationsnämnden, en statlig myndighet som i huvudsak prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare som rör varor eller tjänster, inledde under tidigt 90-tal försöksverksamhet med grupptalan. Möjligheten för konsumenter att föra grupptalan vid nämnden permanentades år 1999. Denna studie avser att klarlägga hur grupptalan vid Allmänna reklamationsnämnden handläggs med Konsumentombudsmannen som kärande samt parallellt granska hur möjligheten till grupptalan vid nämnden utnyttjats sedan den första försöksverksamheten inleddes. Slutsatsen är, vad gäller handläggningen av grupptalanärenden vid Allmänna reklamationsnämnden, att såväl konsumenten som näringsidkaren är tillförsäkrade en säker och objektiv prövning. Vad gäller ärendetillströmningen av grupptalanärenden vid nämnden kan det inte påstås att antalet ärenden är ansenligt. Detta kan bero på att institutet grupptalan är relativt nytt i Sverige. En annan förklaring kan vara att förutsättningarna för att en grupptalan ska kunna ske inte är helt enkla att uppfylla. Vad som dock säkert kan sägas är att grupptalan bör stå kvar då den fyller en preventiv funktion och sparar resurser för varje ärende som kanske annars skulle prövats individuellt.

No description available.

Vad är fastighetsmäklarnas attityder till användandet utav lockpriser? Ämnet har på senare tid varit omdiskuterat i media, som också gett sin syn på det. Vi genomförde därför en undersökning i form av en enkätundersökning med fastighetsmäklare och djupintervjuer med branschorganisationerna för att ta reda på deras attityder till fenomenet. Vi ville också undersöka om attityden till och användandet utav lockpriser skilde sig mellan städerna Karlstad, Göteborg och Stockholm. Intervjuerna och enkätundersökningen omfattade också branschorganisationernas åsikter om oärliga bud, samt mäklarnas syn på den oreglerade budgivningen. Vår slutsats är att majoriteten av mäklarna och branschorganisationerna inte tycker att det är okej att mäklare använder lockpriser. Detsamma gäller branschorganisationernas syn på oärliga bud. Det framkom av undersökningen att en stor del av mäklarna upplevde problem med tanke på den oreglerade budgivningen som råder i Sverige. Utifrån vår bedömning av resultatet tror vi att Stockholmsprojektet med jämförelsepriser kommer fungera och på sikt stävja användandet utav lockpriser. Vi tror också att den nya regeln i Fastighetsmäklarlagen (FML) kommer minska oärliga budgivningar och på sikt stoppa användandet utav det. / What are real estate brokers’ attitudes towards the use of cap prices? The subject has recently been much debated in the media, which also has given its opinions in the subject. Therefore we carried out an investigation in the form of a survey with real estate brokers and interviews with the industry associations to find out their attitudes to the phenomenon. We also wanted to examine whether attitudes towards and the usage of cap prices differed between the cities of Karlstad, Gothenburg and Stockholm. The interviews and the survey also covered the industry associations’ opinions about dishonest bids, and brokers' views on the unregulated bidding. Our conclusion is that the majority of brokers and industry associations don’t think it’s okay for brokers to use cap prices. The same applies to the industry organizations’ views of dishonest bids. The investigation revealed that a large proportion of brokers experienced problems regarding the unregulated bidding prevailing in Sweden. Based on our assessment of the outcome, we believe that the Stockholm project with comparison prices will operate and eventually curb the use of cap prices. We also believe that the new rule in the Estate Agents Act will reduce dishonest bidding and eventually halt the use of it.