<p>Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.</p>

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.

På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer. En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering. Att skapa stora städer ökar möjligheterna för att komma till rätta med olika problem. Städer är en bra bas för att skapa smarta lösningar vad gäller energi, vatten och avfall, samt att integrera bebyggelse- och transportplanering. SWECO har högt ställda mål för Caofeidian vad gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bland annat är staden planerad för att bli klimatneutral, med uppemot 95 procent förnyelsebar energi. Planerna är även att staden skall vara flexibel, resurs- och kostnadseffektiv, tillgänglig och inte minst vacker. För att uppnå dessa uppsatta mål har SWECO utarbetat ett indikatorsystem, vilket med 140 indikatorer ska mäta olika tillstånd under planeringstiden samt med den färdiga staden i drift. Dock finns det idag problem med att arbeta utefter indikatorer eftersom SWECO inte kan lämna garantier för andra aktörer i byggprocessen. Det krävs att man indikatorsäkrar projektet som helhet för att SWECO ska kunna lämna garantier till beställaren, så att kraven på en hållbar stad uppnås.Denna uppsats består av tre delar: teori- och metoddel, förstudie samt avslutning med diskussion och slutsats. I teori och metoddelen redovisas det vetenskapliga förhållningssättet till förstudien. Teorin förklarar påståenden och företeelser vilka beskriver förstudiens problematik. Metoden har använts för att skapa en tillförlitlig kunskapsbas. Den beskriver författarnas tillvägagångssätt i projektet, vilket även är till hjälp för andra intressenter att skapa sin egen indikatorkoordinationsplan (IKP). Förstudien utvecklar ett verktyg för att effektivisera styrningen av indikatorer från beställning till stadens förvaltning. På så sätt kan olika aktörer lämna större garantier för en hållbar slutprodukt till beställaren. Projektets förstudie är fokuserad på indikatorkoordinering i byggprocessens olika skeden. Stadens totala exploatering är på 150 km2. Denna uppsats avgränsas till den första detaljetappen, vilket motsvarar 12 km2. Resultatet av förstudien är en IKP som möjliggör förbättrad styrning mot en hållbar slutprodukt. I studien ingår även en riskanalys där det framgår vilka risker som är av betydelse vid inrättandet av en IKP. I projektets avslutning diskuteras fördelar och nackdelar med att integrera IKP:n i byggprocessen. Resonemangen förs utifrån problemställningar som formuleras i studiens inledning. Avslutningen belyser även förslag på fortsatta studier inom området, för att skapa en bättre förståelse kring värdet av att koordinera indikatorer i en process. / In many places in the world today there is a strong urbanization. In China, an estimated 15 million people leave the countryside each year to work in cities. With the highest carbon discharge in the world, and a strong urbanization, China is now planning to build 50 new eco-towns. One of these cities will be the city of Caofeidian with a capacity for one million citizens. The Swedish technical consultant SWECO has been given the task of analyzing and developing a strategy for sustainable planning. The creation of large cities increases the opportunities to overcome various problems. Cities are a good base from which to create smart solutions in energy, water and waste, and to integrate settlement and transport planning. SWECO has ambitious goals for Caofeidian in terms of ecological, economic and social sustainability. Among other things, the city planned to become climate neutral, with upwards of 95 percent renewable energy. Plans for the city state that it should be flexible, resource-and cost-effective, accessible and beautiful. To achieve these goals, SWECO developed an indicator system, with 140 indicators which will measure different states during the planning period and after completion when the city is in operation. However, there are currently problems with the work as SWECO indicators can’t provide guarantees of other parties in the construction process. It requires that one secures the indicators in the project so that SWECO can provide guarantees to the client. In this way the requirements for achieving a sustainable city can be met. This paper has three parts: theory and method, a feasibility study and then a closing discussion and conclusion. The theory and methodology section presents the scientific basis for the feasibility study. The theory explains the assertions and phenomenon which describe the basic problems the feasibility study seeks to address. The method has been used to create a reliable base of knowledge. The authors describe the approach used in the project, which is also useful for other stakeholders to create their own indicator coordination plan (IKP). This plan is a tool to streamline the governance of the indicators from the customer's first requirement to city management. This will allow stakeholders to provide stronger guarantees for a sustainable final product to the customer. The project's feasibility study is focused on coordination of indicator in the construction process and its various stages. The city's overall development is of 150 km2.This thesis is limited to the first detail phase, which represents 12 km2. The results of the feasibility study is an IKP enabling improved governance towards sustainable end product. The study also includes a risk analysis which shows the risks that are of importance when establishing the IKP. The end of the project discussed the advantages and disadvantages of integrating IKP into a building process. This discussion is based on problems that are formulated at the study's start. The discussion also highlights proposals for further studies in the field, to create a better understanding of the value of coordinating indicators in a process.