Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden. En stor mängd av textilier behöver därför tas om hand till följd av den höga konsumtionstakten. Vår tes är att man med denna deponi kan skapa nya säljbara produkter som är attraktiva för kund. Förslaget som undersöks i rapporten är konsumtionsalternativet re-design. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med insatta i branschen skapas en förståelse för ämnet. Detta tillsammans med teori kring hållbara designprocesser ger grund till en kravspecifikation för re-design. En deltagande observation utförs för att få en inblick i second handkunders konsumtionsvanor. Utifrån dessa metoder samt teorin tas tre produktidéer fram och prototyper skapas för att användas vid kundintervjuer. Dessa intervjuer utvärderas och tillsammans med teorin bildar de en bas för vår modell av optimal re-design. Empirin sammanställs och besvarar frågan om re-design som konsumtionsalternativ kan vara en fungerande lösning på deponiproblemet. Svaret blir att med hjälp av den teoretiska referensramen samt vår modell borde konceptet re-design som teori fungera. I teorin hävdas att om konsumenterna har tillräckligt med kunskap kan de göra genomtänkta konsumtionsval. Dock är verkligheten mycket mer komplex än modellen visar, vilket gör att det finns ett glapp mellan vår modell och realitet. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Overconsumption has become a common phenomenon in our contemporary consumer society. Furthermore, overconsumption has repeatedly been pointed out for its negative impact on the wellbeing of both humans and the environment. Alternative consumption and minimalism have, in recent years, become increasingly noticeable as a solution to this problem. The purpose of this study is threefold. First, from a Swedish context provide information on the motives of individuals who choose an alternative consumption or a minimalistic lifestyle, second, how these choices are important to the construction of these individuals’ self-identity, and third to discuss the significance of objects for these individuals. Previous research shows that motives for individuals who choose alternative ways of consumption are both personal benefits and activist ideologies. Financial capacity also plays a major role in an individual’s ability to consume alternatively or choose a minimalistic lifestyle. We have noted that previous research is currently lacking to explain how alternative ways of consumption are related to the construction of self-identity. Previous research also shows that there seems to be an ongoing discussion about the definition of the concepts of alternative consumption and minimalism. Our study is based on qualitative interviews with five individuals where both alternative consumers and minimalists are represented. This study's findings show that the main motive of our interviewees to choose alternative ways of consumption is that these lifestyles has given rise to increased well-being. It also shows that some participants have been able to develop an emotional distance to their belongings through these lifestyle choices. The results also indicate that the interviewees do in fact construct their self-identity through alternative ways of consumption. Also, that class affiliation is a crucial factor for the individuals' ability to choose a lifestyle characterized by alternative ways of consumption. / Överkonsumtion har blivit ett vardagligt fenomen i vårt samtida konsumtionssamhälle. Detta har upprepade gånger pekats ut som en bidragande faktor till att välbefinnandet hos både människa och miljö påverkats negativt. Både alternativ konsumtion och minimalism har på senare år blivit allt mer uppmärksammade som lösningar på detta problem. I denna studie är syftet att utifrån en svensk kontext bidra med kunskap om vilka motiv individer har till att välja en alternativ konsumtion eller en minimalistisk livsstil, hur detta i sin tur har betydelse för konstruktionen av självidentiteten samt vilken betydelse ting har för dessa individer. Tidigare forskning har visat att personliga fördelar och aktivistiska ideologier varit motiv för individer till att välja alternativa konsumtionssätt. Förutsättningarna för att göra dessa livsstilsval skiljer sig dock beroende på vilken ekonomisk kapacitet människor besitter. Vi har uppmärksammat att nuvarande forskning är bristfällig i att förklara hur alternativa konsumtionssätt står i relation till identitetsskapande. Det tycks även finnas en pågående diskussion i tidigare forskning om definitionen av begreppen alternativ konsumtion och minimalism. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med fem intervjupersoner där både alternativa konsumenter och minimalister finns representerade. Studiens resultat visar att intervjupersonernas huvudsakliga motiv till att välja ett alternativt konsumtionssätt är att livsstilen givit upphov till ett ökat välbefinnande. Resultatet visar även att vissa deltagare har utvecklat en emotionell distansering till sina ägodelar genom deras val av livsstil. Resultatet tyder även på att intervjupersonerna konstruerar sin självidentitet genom alternativa konsumtionssätt samt att klasstillhörigheten återigen anses vara en avgörande faktor för individers förmåga att välja en livsstil präglad av alternativa konsumtionssätt.