Syftet med denna studie är att undersöka professionsutveckling hos en specialpedagog med fördjupning inom matematik. Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om specialpedagogiska professioner. Teoretiska utgångspunkter är Abbotts (1988) professionsteori och SØT-modellen (Kversøy & Hartviksen, 2008), samt matematikdidaktiska perspektiv med fokus på kognitiva, affektiva och sociala, samt conceptual respektive procedural, dimensioner på undervisningen. Professionsutvecklingen studeras på en norsk högstadieskola som använder en bondgård som sin alternativa undervisningsarena. Studien är longitudinell och autoetnografisk. Det empiriska materialet består av specialpedagogens logganteckningar från sju års verksamhet. Materialet analyseras med hjälp av professionsteori, matematikdidaktisk teori samt autoetnografisk reflektion. Resultaten visar att specialpedagogens professionsutveckling sker i takt med utvidgandet av specialpedagogisk kompetens, som visas i fördjupad reflektionsförmåga, problemlösningsförmåga och förmåga att argumentera genom inferens, via samlad erfarenhet och utbildning. Inom matematik synliggörs att specialpedagogen utvecklar förmågan att lösa problem, genom att i högre grad basera åtgärderna på tidigare erfarenheter och akademisk kunskapsbas i syfte att individ- och situationsanpassa undervisningen. Det specialpedagogiska uppdraget visas i resultatet vara komplext, i synnerhet på en alternativ undervisningsarena. Komplexiteten ökar när specialpedagogen verkar inom flera arenor. Slutsatsen är att specialpedagogens funktion som länk mellan olika aktörer och instanser är viktig, i synnerhet på alternativa undervisningsarenor, för att bidra till en mer inkluderande verksamhetsform. / The purpose of this study is to investigate a SENCO’s (Special Educational Needs Co-ordinator) professional development, especially in mathematic didactic. The main purpose is to contribute with knowledge of special educational professions. The theoretical framework consists of Abbotts (1988) Theory of Professions and a modell called SØT (Kversøy & Hartviksen, 2008), together with mathematic didactic perspectives focusing on cognitive, affective and social, as well as conceptual and procedural, dimensions of teaching. The professional development is studied through a Norwegian secondary school, which uses a farm as its alternative educational arena. The study is longitudinal and auto-ethnographical. The empirical material consists of the SENCO’s written activity logs from a seven-year-period. The empirical material is analysed by profession theories, mathematical didactic and auto-ethnographical reflection. The results show that the SENCO’s professional development occurs simultaneously with expanded special educational competence, which is shown through deepened reflectivity, problem-solving ability and capability to argue with inference through accumulated experience and higher education. In mathematics it is shown that the SENCO develops her ability to solve problems, by further basing the measures, to a greater extent, on previous experience and academic knowledge, in order to provide induvial and situation-adapted teaching. The special educational mission is shown to be complex, especially in an alternative educational arena. The complexity increases when the SENCO works within several arenas. The conclusion is that the SENCO’s function as a link between different actors and instances is important, especially in alternative educational arenas, to contribute with a more inclusive form of schooling.