<p>Denna undersökning handlar om ifall kristendom kan ge upphov till ökad empati. Det bygger kring tanken att kristendom uppmanar till tolerans och förståelse, men frågan är om det verkligen stämmer. I undersökningen användes enkäter med en svensk översättning av C. D. Batsons (1994) empatiskala tillsammans med en berättelse i två versioner där huvudpersonen antingen framstod som elak eller snäll. I resultatet framkom det att kristna har en tendens till mer empati än ateister/agnostiker och att båda grupperna kände mer empati för den snälla personen än den elaka. Det framkom också, något oväntat, att kristna kände starkare än ateister/agnostiker för alla känslor i enkäten. Det kristna budskapet verkar ha en viss påverkan på känslor, men det görs skillnad mellan personer.</p>

Acting altruistically is one of humanity’s most praised, yet most puzzling behaviours. The aim of the present research is to examine the possibility that increased prosocial intentions can result from attempts to compensate for threats to perceptions of order. Previous research has found that people compensate order threats by increasing perceptions of control in external sources (Kay et al, 2008). Several competing theories on the origins of prosocial behaviour exist, such as the debate between Daniel Batson, advocating altruism, and Robert Cialdini, advocating an egoistic explanation. However, thus far no research has been published concerning the possibility of prosocial intentions acting as a compensatory mechanism to restore a sense of order in the world. In Study 1 perceptions of order were manipulated through writing about a time when participants did or did not have control over a positive outcome, followed by measurements of intentions to donate blood at an upcoming blood drive. In Study 2 participants read of a fake Harvard conference suggesting that the world was random. Participants then had an opportunity to restore control or did not have this opportunity, followed by a measurement of intentions to help solve problems in the world. Results of these studies support the hypothesis that intentions to act prosocially increase following threats to perceptions of order and control. Implications of these findings are discussed.

Sammanfattning Titel: Familjeanställdas arbetsmotivation i familjeföretag–En studie med fokus på altruism och prestationsbaserade belöningar Datum: 2012-05-21 Författare: Caroline Sy och Noor Sharif Handledare: Andreas Jansson Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Utbildning: Civilekonomprogrammet med redovisninginriktning, Linnéuniversitetet i Växjö, 240 hp Kurs: 4FE03E, Examensarbete för Civilekonomprogrammet, 30 hp Bakgrund och problem: Majoriteten av världens ekonomier domineras av familjeföretag, inklusive Sverige. Trots att dessa företag är en vanlig företagsform i världen, finns det ett begränsat forskningsfält gällande altruism och prestationsbaserade belöningar i familjeföretag. Familjeföretag är speciella eftersom det sker en sammanlänkning mellan familj och företag. Studien fokuserar på hur prestationsbaserade belöningar kan påverka familjeanställdas arbetsmotivation. Det är dock svårt att studera familjeanställdas arbetsmotivation utan att ta hänsyn till altruism, dvs. att familjemedlemmar prioriterar andra familjemedlemmars intressen framför sina egna intressen pga sin lojalitets- och pliktkänsla gentemot familjen, därför har vi även lagt fokus på altruismens effekter på arbetsmotivationen och dess bakomliggade faktorer släktavstånd och kön. Syfte: Syftet med vår studie är att få insikt om altruismens och prestationsbaserade belöningars påverkan på familjeanställdas arbetsmotivation i familjeföretag. Metod: Vår uppsats har genomförts med en kvantitativ metod där empirin samlades in genom en webbenkät. Vi utförde ett slumpmässigt urval av svenska aktiebolag. Som ett komplement till enkäten har vi utfört en kvalitativ förundersökning genom en fallstudie av ett företag. Slutsats: Studiens resultat visar att familjeanställda motiveras av motivatorerna altruism, monetära och icke-monetära prestationsbaserade belöningar. Vidare fann vi att familjeanställda med hög altruism motiverades mindre av monetära prestationsbaserade belöningar än familjeanställda med låg altruism. Därmed kan vår studie bidra till att täcka det forskningsgap som finns om altruismens direkta effekt på arbetsmotivationen samt altruismens modererande effekt på sambandet mellan monetära prestationsbaserade belöningar och arbetsmotivation. I övrigt visade sig graden av altruism inte påverkas av den familjeanställdes kön och släktavstånd till huvudägare.

Syftet med studien var att undersöka vad känslor spelar för roll för beslutet att donera pengar till välgörande ändamål. Dessutom undersöktes om motivet ”social signaling” (publikt/anonymt) har någon påverkan på beslutet att ge pengar till en välgörenhetsorganisation. I ett experiment fick försökspersoner fatta ekonomiska beslut om donation till Rädda Barnen. Resultaten visade att generellt är människor generösare när de fattade besluten publikt än anonymt. Positiva/negativa känslor styrde hur personer fattar donationsbeslut. Känslor påverkades dock inte av att de fattade beslutet publikt eller anonymt. Överlag kände de sig positivare när de förlorade mindre pengar och välgörenhetsorganisationen fick mer pengar, dock inte när de både förlorade mer och välgörenhetsorganisationen fick mer. Sammantaget visar studien att både känslor och sociala motiv påverkar donationsbeteende.

Thesis (M.A.)--West Virginia University, 2001. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains iv, 63 p. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 47-53).

It is well known that small businesses and entrepreneurs in the initial phase has difficult to gain access to external capital and bank loans. With the background of the problems that entrepreneurs face when they ask for capital has since the financial crisis the phenomenon of crowdfunding developed and evolved. Crowdfunding is an alternative source of funding for entrepreneurs to fund their ideas through small or medium-sized capital contribution from a larger amount of investors, often investors who have any kind of relationship with the entrepreneur or to the very idea. This study examined the factors that motivate and guide an investor's decisions when they select their projects. The results of the study show that the motives of the various existing forms of crowdfunding is big. To answer the question of what can affect an investor's motives, the form of crowdfunding must be mentioned. The motivational factors in the study turns out to be local projects, social benefits in the form of altruism, affiliation, shared values as well as the monetary returns and material rewards.

Voluntary work - why? There are many people who work as volunteers within different organizations and we have chosen to study an organization that aims to help women and girls around the world. The members give their time and dedication in order to give other people a better life. The purpose of the study is to examine the factors that motivate people to join the organization. When we heard about the organization the first time we wondered if the volunteers were there to help others, or to have something to do for themselves. We chose to conduct a survey of the selected organization and have grouped the results according to different factors. One grouping is how long they have been members. Another is if there is a difference between two groups, where one is more comitted to voluntary work in their own neighborhood compared to those who are not. We have used altrusim, egoism and motivation as key concepts för understanding and analyzing our results. We have come to the conclusion that there are differences between different groups of why they are in this organization. One of the main reasons for all groups is that they truly want to help women and girls around the world. The social aspects of being in a group, to be on activities was not as high on the list as we first anticipated.

Denna undersökning handlar om ifall kristendom kan ge upphov till ökad empati. Det bygger kring tanken att kristendom uppmanar till tolerans och förståelse, men frågan är om det verkligen stämmer. I undersökningen användes enkäter med en svensk översättning av C. D. Batsons (1994) empatiskala tillsammans med en berättelse i två versioner där huvudpersonen antingen framstod som elak eller snäll. I resultatet framkom det att kristna har en tendens till mer empati än ateister/agnostiker och att båda grupperna kände mer empati för den snälla personen än den elaka. Det framkom också, något oväntat, att kristna kände starkare än ateister/agnostiker för alla känslor i enkäten. Det kristna budskapet verkar ha en viss påverkan på känslor, men det görs skillnad mellan personer.

No description available.

Trenden att hjälpa andra ökar i takt med att samhället blir mer individualiserat. Brottsofferjouren är en förening som bygger på frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten är att fungera som medmänniskor samt informatörer när det gäller rättsprocessen och försäkringsfrågor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och även ge en inblick i dessa människors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förståelse och fördjupning i vad som motiverar dessa människor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och åtta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionärer och 2 högskolestuderande låg till grund för analysen. Resultatet visade att betydelsen av en meningsfull sysselsättning, viljan att hjälpa andra, social interaktion samt att ta till vara på sin kompetens var viktiga komponenter i motivbilden. Resultatet visade även att det fanns skillnader gällande motivbild mellan yngre och äldre volontärer.