I denna uppsats har två filmer ur kampanjserien The Spirit of Travel från lyxmodevarumärket Louis Vuitton analyserats med syftet att undersöka om det är någon skillnad i att marknadsföra sig med eller utan celebrity endorsement. De frågeställningar jag ämnat besvara är vilka kärnvärden och attribut som kommer tilltals, hur förkroppsligandet skiljer sig åt i de två filmerna samt vilken betydelse en celebritet kan ha för ett varumärke. Filmerna fungerar som reklamkampanj för varumärkets produkter samtidigt som de agerar resekatalog. De båda filmerna utspelas på tropiska destinationer, den ena med ett antal till synes anonyma fotomodeller och den andra med två välkända celebriteter. Studien har utförts med den kvalitativa analysmodellen semiotisk bildanalys vilket jag kombinerat med en retorisk analys då filmerna innehåller både bild, text och berättarröst. Jag har använt mig av en befintlig modell för att undersöka hur mening överförs från varumärke genom celebritet till konsument. Denna modell har jag applicerat på mitt empiriska material för att se vilken typ av identifikationsform vi som mottagare känner gentemot Louis Vuitton och vad det faktiskt är vi mottagare identifierar oss med. Varumärkets vision är att konsumenterna ska se resan som själva upplevelsen och inte destinationen. Varumärkets kärnvärden resa, historia och hantverk framställs tydligt i de båda filmerna. Analysen har visat att celebriteterna förmedlar självsäkerhet, styrka, oräddhet och nyfikenhet. Celebriteterna förhöjer produkterna och får dem att kännas ännu mer exklusiva. Fotomodellerna å andra sidan framstår mer som rekvisita vilket förstärks av de poser de arrangerats i för att framhäva varumärkets produkter. Av analysen utläser jag att de identitetsdrag vi som mottagare borde vilja identifiera oss med förutom kropparna och celebriteternas skönhet, är styrka. Analysen har visat att användningen av celebriteter i marknadsföring således är ett sätt för både celebritet och varumärke att marknadsföra sig genom. En fotomodell är inte kapabel att skapa samma individualisering och karaktärisering i samma utsträckning som en celebritet vilket visat sig tydligt i denna studie.

Syfte & Forskningsfråga: Syftet med denna studie är att förstå hur regionala flygbolag arbetar med elektronisk word-of-mouth (eWOM) genom att undersöka och analysera på vilket sätt företag kan arbeta med eWOM, vilken betydelse eWOM har för tjänster inom turismsektorns privata marknad samt vilket inflytande konsumenter har genom eWOM. Med syftet i baktanke formulerades forskningsfrågan: Vilken betydelse har eWOM för företag inom turismsektorn och hur kan de använda eWOM i sin marknadsföring?   Metod: I denna studie har vi använt oss utav en kvalitativ metod för att ha möjlighet att få en djupare förståelse för det valda forskningsämnet. Redan från början av studien har vi haft ett växelspel mellan teori och empiri, varför det abduktiva synsättet har använts. Vidare har empiriska data samlats in genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer tillsammans med användandet av en intervjuguide för att till viss del kunna styra samtalet men samtidigt få mer flexibilitet där respondenterna haft möjlighet att svara fritt. Under intervjuerna har vi använt oss utav en intervjuguide för att till viss del kunna styra samtalet. De valda respondenterna har alla kunskap från arbete med marknadsföring men arbetar i olika positioner och företag.   Slutsatser: I studiens analys har vi kunnat se både instämningar och motsägelser mellan teori och empiri. Det har framkommit att eWOM har en stor betydelse för konsumenter och att de till stor del litar mer på andra kunders åsikter än företagets egen marknadsföring. Det poängteras även att tjänster inom turismsektorn är immateriella och ofta inte möjliga att pröva innan köp, vilket bidrar med osäkerhet för kunden. Utifrån detta har det kunnat konstateras att eWOM är betydelsefullt för att kunden ska kunna skapa sig en uppfattning och kunna utvärdera tjänsten. eWOM har således en stor betydelse för företagets kunder och det är därför direkt centralt för företagen att arbeta med detta i sin marknadsföring. / The purpose of this study has been to develop an understanding of how regional airlines are working with electronic word-of-mouth (eWOM) through examining and analyzing in which way companies can work with eWOM, what significance eWOM has to services within the tourism sectors private market and what influence consumers has through eWOM. With the purpose in mind the following research questions has been formulated: What significance has eWOM for companies within the tourism sector and how can they use eWOM in their marketing?   In this study we have used a qualitative method to have the possibility to develop a greater understanding of the chosen research topic. From the start of the study we have had an interplay between the theoretical and empirical material and therefore the abductive approach has been used. Furthermore the empirical material has been gathered through six semi-structured interviews with the use of an interview guide. In this way we could to some extent control and steer the conversation but at the same time bring flexibility where the informants had the possibility to speak freely. All the chosen informants have knowledge in marketing but they all work in different positions and companies.   Through the analysis of this study we have been able to both see agreements and disagreements between the theoretical and empirical material. It has been revealed that eWOM has a great significance to consumers and that they to a large extent trust other customers opinions more than they trust the companies own marketing. It has been pointed out that services within the tourism sector are immaterial and often not possible to try before being bought, which contributes with an uncertainty for the customer. Based on this we have found that eWOM has a great meaning for the customers creation of their perception and evaluation of services. eWOM therefore have a great importance for the company's customers and is thereby essential for the company’s marketing strategy.