Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande. Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter. Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor. Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité. Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

No description available.

Bakgrund: Årligen insjuknar ett flertal människor i diabetes mellitus över hela världen och förekomsten förväntas öka. Den kroniska sjukdomen leder till en eventuell komplikation såsom amputation av en kroppsdel som uppstår av försämrad blodcirkulation. Amputation av nedre extremitet innebär livsomställning som upplevs påverka individens livskvalitet. Detta försvårar hantering av den nya situationen där individen ifrågasätter sin livsomvandling. Därmed vikten av att blivande sjuksköterskor känner till samt ha förståelse för individens upplevelse som har genomgått amputation. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av amputation till följd av diabetes mellitus. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tolv artiklar med tio kvalitativa och två kvantitativa ansats som tillämpades med en tematisk analys . Resultat: Tre huvudteman  identifierades: Psykiskt lidande, försämrad autonomi och förändringar av fysiska förmågor samt sociala aspekter. Nämnda huvudteman delades in i fem subteman. Slutsats: Förlust av nedre extremitet är en emotionell upplevelse som tvingar individen till olika anpassningar såsom omställning av livet samt identitetsomvandling i relation till yttre världen. Människor i individens omgivning har stor betydelse på hur hen  påverkas av att anpassa sig till sin nya fas i livet. Sjuksköterskan är medansvarig att stödja individens utmaningar som medföljer amputation. Förslag på fortsatt forskning: Författarna föreslår vidare forskning om människors upplevelse efter amputation i relation till sjuksköterskans förhållningssätt. Med fokus på förståelsen av individens upplevelse av hälsa samt vikten av bemötandet är viktigt.

Thesis: B.S., Massachusetts Institute of Technology, Department of Biology, 1977 / by Gene Paul Masters. / B.S. / B.S. Massachusetts Institute of Technology, Department of Biology

Objectives: Peripheral arterial disease (PAD) is a common and often overlooked entity responsible for considerable morbidity and mortality. Recent evidence suggests that nontraditional risk factors such as vitamin D may contribute to atherosclerosis. We hypothesized that vitamin D status was associated with cardiovascular risk factors and that vitamin D deficiency (25(OH)D <20 ng/mL) enhanced the risk of amputation. Design: We reviewed medical records of 1435 veterans between 2000 and 2008 in Tennessee via retrospective chart analysis using correlations, logistic regressions, t tests, and χ2 analyses. Results: Vitamin D status was significantly and inversely correlated with body mass index (BMI), glucose, and triglyceride values. Hypertension and diabetes but not smoking also emerged as significantly associated. Of the sample population, 5.2% (n = 75) had an amputation performed. Those individuals who were vitamin D deficient had a significantly higher amputation rate (6.7%) compared with patients who were nondeficient (4.2%). BMI, triglyceride, total cholesterol, hypertension, and diabetes were found to account for 5.7% of the variation in amputation status. Vitamin D concentration and deficiency status accounted for a nonsignificant amount of additional variance. Conclusions: We conclude that vitamin D deficiency is closely linked to increased adiposity, triglyceride, and glucose measurements. Vitamin D deficiency was associated with an increased amputation risk in veterans with PAD and appears to mediate its effects through traditional risk factors.

No description available.

Bakgrund I Sverige genomförs 3500 amputationer årligen. I upp till 85 procent av fallen blir fantomsmärta en följd av amputation. Fantomsmärta är en individuell upplevelse. Denna smärta i en icke-existerande kroppsdel försämrar det dagliga livets kvalitet och orsakar lidande. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden av dessa personer, vilket inkluderar bland annat smärtlindring och minskning av lidande. Syfte Syftet var att belysa personers erfarenheter och upplevelser av att leva dagligt liv med fantomsmärta efter amputation. Metod En allmän litteraturöversikt valdes och 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design analyserades. CINAHL och PubMed användes för litteratursökningen. Alla inkluderade artiklar bedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. En sammanställning av artiklarnas syfte, metod, urval och resultat presenteras i Matris över inkluderade artiklar. Resultat Resultatet presenterades genom sju rubriker: upplevelse av förlorad kroppsdel; personers tankemönster om fantomsmärta; upplevelse av socialt liv och relationer; rörelse och aktivitet med fantomsmärta; depression och ångest hos personer med fantomsmärta; hantering av fantomsmärta; upplevelse av information och stöd. Slutsats Personer med fantomsmärta efter amputation hade en rad upplevelser som hänger samman och påverkas av varandra. Upplevelserna manifesterar sig i form av tvetydig upplevelse av förlorad kroppsdel, isolering, besvär i det sociala livet och aktiviteter samt psykiska besvär som ångest och depression. Personer som upplever fantomsmärta i sitt dagliga liv efterfrågar information om sådan smärta och stöd. Ytterligare forskning för att ge holistisk och evidensbaserad vård inom området fantomsmärta bör eftersträvas.

No description available.

Bakgrund: Livsstilssjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i samhället vilket medför en ökad risk för komplikationer. I västvärlden är diabetes och ateroskleros den vanligaste orsaken till amputation. Sjuksköterskans roll i samband med en amputation är att stötta patienten i utmaningarna som kan uppkomma och ge möjlighet till god återhämtning. Välbefinnande är en individuell upplevelse och som begrepp flerdimensionellt. Syfte: Studiens syfte är att belysa vuxna personers upplevelser av välbefinnande efter en amputation av extremitet orsakad av kärlinsufficiens. Metod: Studiedesignen är en litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats. Databassökningen gjordes i CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 12 vetenskapliga artiklar som analyserades i tre steg inspirerad av innehållsanalys. Resultat: I analysen skapades tre kategorier: Välbefinnandets påverkan av psykologiska omständigheter, Omgivningens påverkan på välbefinnande, Ambivalens &amp; avgörande. Välbefinnandets påverkan av psykologiska omständigheter beskriver att självbilden och självständigheten förändrades efter en amputation, och hur amputationen påverkade deras psykiska hälsa. Omgivningens påverkan på välbefinnande skildrar vilken roll familj, närstående och vårdpersonal hade för individens välbefinnande. Ambivalens &amp; avgörande beskriver hur personerna såg tillbaka på sitt beslut om amputation och tankar på framtiden. Under kategorierna återfinns totalt sju underkategorier. Konklusion: Amputation var en stor omställning på personen och hade en påverkan på välbefinnandet, såväl positivt som negativt. Upplevelsen av välbefinnande efter en amputation och vilka faktorer som ger välbefinnande är individuellt därav är personcentrerad omvårdnad av betydelse.

Sammanfattning  Bakgrund: Amputation av nedre extremiteter har en stor inverkan på patienters livssituation. Att förlora en kroppsdel innebär en begränsning av fysisk aktivitet, och att leva med en ny kroppsbild utgör en stor utmaning för patienterna. Samhälle och vårdgivare behöver visa förståelse och erbjuda en individanpassad vård till patienterna då detta har en avgörande betydelse för deras välbefinnande. Roys adaptionsmodell och ett fokus på personcentrerad vård hjälper vårdpersonal att få en holistisk syn och ökad förståelse för patienters reaktion och känslor, och därmed ett effektivare vårdresultat. Syfte: Belysa patienters upplevelser av en förändrad livssituation efter amputation av nedre extremiteter.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Friberg (2022) analysmodell.Resultat: Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde fantomsmärta och fantomförnimmelse efter amputation av nedre extremitet och att det inverkade på deras livskvalitet. Patientens smärtupplevelser möts av oförståelse från vårdgivare och familj, vänner och närstående. Det sociala stödet från familjer, vänner och vårdgivare, även ekonomiskt stöd från staten, var avgörande för patienters återhämning och livskvalitet. Amputationen förändrade patientens liv, både fysiskt och psykiskt. De flesta patienter har accepterat amputationen som en del i deras förändrade livssituation. De har en positiv inställning till framtiden och en anpassad protes var ett redskap för att kunna leva självständigt.Slutsats: Socialt stöd och stöd från vårdgivare är betydelsefullt för patienternas återhämtning och för att bryta självisolering. Fantomsmärta och smärtupplevelser som uppstår efter amputation påverkar patienternas vardag och många patienter accepterar det som en del av den förändrade livssituationen. Protesens begränsningar och möjligheter påverkar patienternas liv på olika sätt och kan ge möjligheter till ökad rörlighet och självförtroende. Som blivande sjuksköterska är det viktigt att arbeta med personcentrerad vård som fokuserar på patienten och inte sjukdomen, för att därigenom få ett bättre resultat och undvika onödigt vårdlidande.