No description available.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans kompetensbeskrivning innefattar en mängd olika  arbetsuppgifter. Något som författarna låter summeras som anestesiologisk omvårdnad. Uppsatsen sammanfattar anestesisjuksköterskans främsta ansvar och hur dessa kan appliceras i den prehospitala miljön. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelser av att möta patienter prehospitalt som har behov av anestesiologisk omvårdnad. Metod: För att fånga upp upplevelserna har en kvalitativ intervjustudie med åtta anestesisjuksköterskor med erfarenhet av prehospitalt arbete genomförts.  En kvalitativ analys med både latent och manifest ansats har utförts för att bearbeta resultatet. Resultat: Författarna analyserade fram tre huvudkategorier som påverkade anestesisjuksköterskors upplevelser; Trygghet kopplat till rutiner, erfarenhet och kommunikation. Utsatthet kopplat till det oförutsägbara i den prehospitala miljön,  ensamhet i sin kompetens och arbeta med oerfaren kollega. Tillfredsställelse kopplat till arbetsglädje och upplevelsen av att göra skillnad för patienten. Dahlberg och Segestens livsvärldsteori har använd som ram för studien. Något som har författarna tycker är applicerbart för att förklara informanternas upplevelse av att möta patienter prehospitalt med behov av anestesiologisk omvårdnad. Författarna fann ett övergripande tema, där anestesisjuksköterskans egna kropp och livsvärld skapar förutsättningar i den prehospitala vården “skillnaden som gör skillnad”. Slutsats: Således krävs både mjuka som hårda parametrar för att skapa en god prehospital arbetsmiljö för anestesisjuksköterskan och för att upprätta en säker och god vård. / Background: Anesthesia nurse's competence description includes a variety of tasks. Something that the authors say is summed up as anesthetic nursing. The paper summarizes the anesthesia nurse's primary responsibility and how these can be applied in the prehospital environment. Purpose: The purpose of the thesis was to investigate the anesthesia nurse experiences of meeting patients prehospitally in need of anesthetic care.  Method: To capture the experiences, a qualitative interview study with eight anesthetic nurses with experience of prehospital work has been conducted through a qualitative analysis with both latent and manifest approach.  Results: The authors came to Three main categories that affected the experiences of anesthesia nurses; Security linked to routines, experience and communication. Exposure linked to the unpredictable in the pre-hospital environment, loneliness in their skills and working with inexperienced colleagues. Satisfaction related to work satisfaction and the experience of making a difference for the patient. Dahlberg and Segesten's lifeworld theory has used as a framework for the study's analysis. Something that the authors think is applicable to explain the informants' experience of meeting patients prehospitally in need of anesthetic care. The authors found an overall theme, in which the anesthetist nurse's own body and life world create the conditions in the prehospital care "the difference that makes a difference". Conclusions: Thus, both soft and hard parameters are required to create a good prehospital work environment for the anesthetic nurse and to establish a safe and good care.

Hur skapar man en framtid för en patient som befinner sig i en mycket utsatt situation, medvetslös och uppkopplad till maskiner? Detta är något som iscensätts när anestesiläkare talar med varandra om patienter vid rapporteringen till och från jouren på en intensivvårdsavdelning. Avhandlingen visar hur anestesiläkarna arbetar med att skapa bilder av patienten genom numeriska värden, social information och sin egen kunskap om och erfarenhet av hur andra patienter utvecklats. I överrapporteringssamtalen framkommer anestesiläkarnas arbete med patienters vård och framtid. Dessa samtal analyseras i avhandlingen som rutinmässiga, arbetsinriktade samtal som iscensätter relationer till patienten, till vården, till anestiläkarnas kollegor och till den egna professionella identiteten. Samtalen karaktäriseras av en professionell riktadhet, där patienten handskas med som en representation, ett kunskapsobjekt och ett behandlingsprojekt. Avhandlingen bygger på fältarbete bland anestesiläkare vid ett större sjukhus samt på analys av sjutton bandinspelade överrapporteringssamtal. Studien är tvärvetenskaplig, med inspiration från medicinsk sociologi, kommunikationsstudier och teknik och vetenskapsstudier. I studiens första empiriska del analyseras samtalens inramning som en kommunikativ verksamhet, dess karaktär och relationer till anestesiläkarnas övriga arbete. I den andra delen fokuseras hur läkarna talar om patienterna och vården. Centrala begrepp för att förstå läkarnas samtal kring de svårt sjuka patienternas diagnoser och framtida utveckling är ’mobiliseringsvärde’ och’ livsapparat’. / How does one create a future for severely ill patients, who are in a vulnerable condition, unconscious and connected to machines? This is a situation that is staged when anaesthetists talk to each other about patients when one work shift ends and a new one goes on duty in an intensive care unit. The thesis shows how the anaesthetists create images of the patient by means of numerical values, social information and their own knowledge and experience of other patients and their development. In the study, the talk is analysed as characterized by a professional orientation, where the patient is dealt with as a representation, an object of knowledge, and a project for care. The study is based on field work among anaesthetists in a major hospital and on an analysis of seventeen hand-over talks. It is interdisciplinary, with inspiration from medical sociology, communication studies, and social studies of technology. The first empirical part of the thesis discusses the framing of the talk as a communicative activity, its character and its relationship to the anaesthetists’ work outside of the meeting room. The second empirical part focuses on how anaesthetists construct the patient and their tasks in the talk. Excerpts from different talks are used to analyse how the doctors interpret different aspects of the patients’ past situation and care, present medical status, and possible future developments. Key concepts used are ‘mobilising worth’ and ‘life device’.