Bakgrund: Thorax- och bukoperationer utförs under generell anestesi. En minskning av FRC och utveckling av atelektaser kan ses som följd av anestesibehandlingen. Fysioterapeutisk andningsgymnastik är en del av den postoperativa vården för att förebygga och minska komplikationer. Vanligt förekommande metoder för att förbättra respirationen och minska komplikationsrisken är tidig mobilisering, djupandningsövningar och djupandningsträning mot motstånd på utandningen, PEP. Följsamhet till en ordinerad behandling är av högsta vikt för att det önskvärda resultatet ska uppnås. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av vad som påverkar deras följsamhet till postoperativ behandling med PEP. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Fem patienter som fått PEP ordinerat efter operationen inkluderades i studien. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Preoperativ information, Måendet efter operationen, Tankar om PEP, Stöd till att andningsträna och Effekter av PEP. Slutsats: Med ett beteendemedicinskt perspektiv går det att se hur utfallsförväntningar, self-efficacy, kompetens, autonomi och tillhörighet har påverkat deltagarnas följsamhet till andningsträning.

Bakgrund Vården rör sig mot en mer patientcentrerad syn. Detta reflekteras i den fysioterapeutiska behandlingen där man kan se holistiska modaliteter göra ett inträde. En metod utanför skolmedicinens ramar som samlat uppmärksamhet det senaste decenniet är Wim Hof-Metoden. Den bygger på köldterapi, andningsövning och meditation. För var av dessa delar finns stöd, och lovande forskning har utförts på metoden i sig. Dock så är stödet fortfarande begränsat. Syfte Undersöka om utövandet av Wim Hof-metoden under tre veckor ger effekter på livskvalitet och självskattad hälsa. Metod Deltagare rekryterades via mail och annonser på social media. 8 individer utav 14 intresserade (57%) avlade medgivande och påbörjade intervention. Under tre veckor utförde de dagligen Wim Hof-Metoden. En mätning av livskvalitet med formuläret RAND-36 gjordes vid baseline och efter intervention. Så även med en generell hälsoskattning ur formuläret EQ-5L. Resultat Av 8 deltagare genomförde 5 (62,5%) studien. Således skedde ett bortfall på 3 individer (37,5 %). Efter intervention kunde man se parametriska tendenser till en ökad livskvalitet enligt RAND-36, där sammanlagt medelvärde för domänerna vitalitet, psykiskt välbefinnande och allmän hälsa ökade från 61,6 till 71,0 poäng. För generell hälsa enligt barometern från EQ-5L ökade medelvärdet från 75,4 till 85,6 enheter. Diskussion Resultatet indikerar tendenser till ökad livskvalitet och generell hälsa. Dock var antalet deltagare för lågt för statistisk analys, och gruppens förväntningar höga - vilket sänker datans tillförlitlighet. Forskning av större omfattning och med högre kvalitet behövs för att dra slutsatser kring metodens verkan.

Bakgrund: Cystisk fibros påverkar lungornas funktion och individens hälsorelaterade livskvalitet. Behandlingen är krävande både fysiskt och psykiskt, och en tidskrävande del av den fysioterapeutiska behandlingen är andningsgymnastik inklusive sekretmobiliserande tekniker (airway clearance techniques/ACT).  Syfte: Att undersöka vilken effekt fysisk träning har på lungfunktion och hälsorelaterad livskvalitet. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökning gjordes i databaserna PubMed och Cochrane, åtta studier inkluderades. Tre studier undersökte konditionsträning, en undersökte styrketräning, tre undersökte kombinerad konditions- och styrketräning, och en undersökte både kondition- och styrketräning i två olika interventionsgrupper jämfört med kontrollgrupp. Kvalitetsgranskning gjordes med PEDro-skalan, evidensgradering med GRADEstud. Resultat: Litteraturstudien visade motstridiga resultat gällande valda träningsformers effekt på lungfunktion och hälsorelaterad livskvalitet. Fyra studier visade signifikanta effekter på ett eller flera lungfunktionsmått, två studier visade signifikanta effekter gällande hälsorelaterad livskvalitet. Studierna var indelade i tre kategorier utifrån träningsform. Evidensen bedömdes som begränsad gällande konditionsträning, och otillräcklig för både styrketräning och kombinerad konditions- och styrketräning. Konklusion: Granskning av studierna visade motstridiga resultat vilket gav låg evidensgrad, och utifrån denna referensram kan inga säkra slutsatser dras gällande vilken effekt fysisk träning har på lungfunktion och hälsorelaterad livskvalitet vid CF. / Background: Cystic fibrosis affects the pulmonary function and health related quality of life (HRQoL). The treatment is physically and mentally demanding, and a time-consuming part is chest physiotherapy, which contains airway clearance techniques (ACT). Study purpose: investigate the effects of exercise on pulmonary function and HRQoL, and provide a basis for future research regarding whether exercise could substitute for chest physiotherapy.  Method: Systematic review. Search conducted in PubMed and Cochrane; eight studies included. Three examined aerobic exercise, one weight training, three a combination of aerobic- and weight training, one aerobic- and weight training divided in two intervention groups. Assessment of study quality was made with PEDro-scale. Strength of evidence assessed by GRADEstud.  Results: Studies were divided into three categories based on exercise form. Contradicting results regarding the effects of exercise on pulmonary function and HRQoL were found in all categories. Four studies presented significant effects on pulmonary function measures, two showed significant effects on HRQoL. Strength of evidence: limited for aerobic training, insufficient for both weight training and a combination of aerobic- and weight training.  Conclusion: This review presented contradicting results which eventuated in low strength of evidence, therefor no definite conclusions can be made regarding the effect of exercise on pulmonary function and HRQoL.