Objetivo - Investigar os efeitos da aplicação endocárdica do laser de hólmio em regiões isquêmicas de pacientes com angina refratária, sobre a classe funcional de angina, a tolerância ao esforço, o duplo produto, a fração de ejeção e o consumo de antianginosos. Métodos - Treze pacientes (66.10 ±12 anos) não elegíveis para angioplastia ou cirurgia, com angina refratária classe III-IV e fração de ejeção de 43,4±7,8% foram submetidos a 30-40 perfurações endocárdicas de 5 mm de profundidade com o laser de hólmio, aplicado pela via percutânea a regiões isquêmicas determinadas pela prova do Tálio 201. Cinco variáveis clínicas foram avaliadas aos 3, 6 e 12 meses. A significância estatística aos 3, 6 e 12 meses foi avaliada pelo ANOVA e pelo método proposto por Bonferroni. Resultados - Todos os procedimentos tiveram sucesso. A classe funcional de angina de base, aos 3, 6 e 12 meses era respectivamente: 3,5±0,5; 2,2±0,4; 1,7±0,5; 2,0±0,7 (P<0,001); a prova submáxima de Naughton (segundos) 374±133 (base); 518±121 (6 meses) [P=0,05]; 428±132 (12 meses) [P=0,029]; os antianginosos (mg/dia) 204,8±72,5; 204,8±72,5; 137,9±66,1; 121,7±32,7[P= 0,01]; a fração de ejeção (%) 43,4±7,8 (base); 49,0±6,9 (6 meses) [0,081] e o duplo produto (x 1000) 16,2±3,4 (base); 17,8±4,4 (6 meses); 17,5±4,4 (12 meses) [P=0,253]. Conclusão - Os dados sugerem que, no grupo estudado, a aplicação percutânea do laser de hólmio em regiões isquêmicas melhora de forma significativa a classe funcional de angina e a tolerância ao esforço, apesar da redução da medicação antianginosa.

Made available in DSpace on 2014-06-12T18:29:45Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo3512_1.pdf: 2584971 bytes, checksum: 5f87f59c59fb86c86ccd5b77b2336627 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2008 / Um estudo epidemiológico transversal, de base hospitalar, analisado como caso controle, envolvendo 584 pacientes portadores da infecção pelo HIV, foi conduzido para descrever as prevalências de angina de peito e de fatores de risco para doença arterial coronariana tradicionalmente conhecidos, assim como verificar se existe associação entre esses fatores, o tempo de diagnóstico da infecção e o tipo de esquema antiretroviral com angina de peito, diagnosticada através do questionário de Rose. As informações quanto aos fatores de risco foram obtidas através da aplicação de questionário padronizado e pré-codificado, de prontuário médico, de dosagens bioquímicas, e de medidas antropométricas e de pressão arterial, realizadas no ato da consulta, nos ambulatórios especializados para tratamento da Aids em Pernambuco, durante junho a novembro de 2007. Foram utilizadas as estimativas de odds ratio (OR), com intervalo de confiança de 95%, para medir a magnitude das associações, utilizando-se o STATA versão 9.0. Para ajustar o efeito de cada um dos fatores pelos demais, utilizou-se a regressão logística múltipla onde foram incluídas todas as variáveis que, na análise univariada apresentaram p-valor de até 0,200 na associação com o desfecho. Foi encontrada uma prevalência de angina de peito de 20,38% e associações independentes entre angina de peito e, tabagismo (OR=2,88 IC 1,69 4,90), obesidade (OR=1,62 IC 0,97 2,70), história familiar de ataque cardíaco (OR=1,70 IC 1,00 2,88), baixa escolaridade (OR=2,11 IC 1.24 3,59); e rendimentos mensais de até 2 salários mínimos (OR=2,93 IC 1,18 7,22), mesmo após ajustar por idade

Abstract To date, most epidemiological studies have shown a weak or moderate association between dental diseases such as periodontal infections, dental caries and tooth loss, and atherosclerotic vascular diseases. However, the nature of this association is not known; it may be due to the biological effect of oral infections on initiation or progress of atherosclerosis or it may be non-causal due to determinants in common, either biological or behavioural. Methodological shortcomings, inconsistent results and a lack of definite proof from intervention studies have led to the conclusion that causality between dental diseases and atherosclerotic vascular diseases has not been established. The aim of this study was to produce evidence on the nature of the association between dental diseases and atherosclerotic vascular diseases. The study uses data from the 1966 Birth Cohort of Northern Finland (N = 11,637). The data were collected in 1997–1998, when the cohort members had reached 31 years of age. The respondents were asked through a postal questionnaire about their oral health. In addition, respondents were asked about their general health and oral and general health habits. The response rate was 75.3%. Those who lived in Northern Finland or the capital city region were invited to clinical health examination (N = 8,463). Altogether 5,696 subjects supplied the data, representing 67.3% of those who were invited to the clinical examination. While the study showed an association of self-reported gingivitis, dental caries and tooth loss with the prevalent angina pectoris, it also showed that these self-reported dental diseases were not important determinants for elevated C-reactive protein levels. This suggests that the associations that were found between dental conditions and prevalent angina pectoris are mainly caused by factors other than biological mechanisms related to infection or inflammation. The lack of a biological explanation related to infections or inflammatory processes suggests that other biological mechanisms or biases, including confounding, should be considered as an alternative explanation. However, it must be noted that the possibility that oral infections also contribute to the development of atherosclerosis should not be rejected either.

Transmyocardial revascularization (TMR) has emerged as an additional therapeutic option for patients suffering from diffuse coronary artery disease (CAD), providing immediate angina relief. The current potential of this therapy focuses on the injection of stem cells, in order to create a synergistic angiogenic effect while increasing myocardial repair and regeneration. Although TMR procedures provide increased vascularization within the myocardium, patients suffering from ischemic cardiomyopathy may not benefit from angiogenesis alone. Therefore, the goal of introducing stem cells is to restore the functional state of a failing heart by providing stem cells with a favorable microenvironment that will enhance their engraftment. Since the therapeutic effect of stem cells is dependent on their capacity to survive and retain in the myocardium, laser therapy may provide a strategy for increasing stem cell engraftment. If so, these cells may have the potential to act as mitochondrial donors or as sources of paracrine factors, aiding in the recovery from oxidative stress and providing antioxidant reserves. Furthermore, laser therapy may also play an influential role in regulating cardiac repair and regeneration via epithelial-mesenchymal transition (EMT). By interacting with specific transcription factors TMR may provide another pathway by which it can offer reparative effects. Cumulatively, paracrine release, denervation, and angiogenesis contribute to the therapeutic benefits experienced by TMR patients, including a significant reduction in angina, with increases in myocardial perfusion and survival rates. With the addition of stem cells, these effects may be further augmented, thus providing increased symptomatic relief in patients.

Hjärtinfarkt och instabil angina ingår i de sjukdomar som ökar mest bland kvinnor runt om i världen. Återhämtning är en viktig del av tillfrisknandet och innebär att personen kämpar för att återgå till livet innan sjukdomen och återfå sina tidigare funktioner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt och instabil angina. I litteraturstudien ingick nio vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få en djupare förståelse av upplevelser. Analysen resulterade i fyra kategorier: att begränsas i sitt dagliga liv, att dela erfarenheter med andra innebar stöd, att eftertrakta normalitet och information, att ta ansvar och bli självständig.   Resultatet visade att kvinnor hade behov av stöd från andra och att vårdpersonal utgjorde en viktig del i deras återhämtningsprocess. Författarna anser att vidare forskning om kvinnors återhämtning kan vara värdefull för vårdpersonal för att bli medvetna om behov och kunna anpassa sitt bemötande för att uppnå en mer jämlik vård.

A 41‐year‐old man presenting with unstable angina was found to have diffuse coronary ectasia with a partially occluding thrombus in the proximal left anterior descending artery. Anticoagulation with heparin followed by warfarin resulted in relief of angina and resolution of thrombosis at follow‐up angiography 3.5 months later. The patient remains well after three years. Nonatherosclerotic ectatic coronary arteries are prone to thrombosis possibly because of spasm, intimal damage, and blood current eddies. We believe that chronic warfarin therapy may be indicated in many patients with coronary ectasia.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第21252号 / 医博第4370号 / 新制||医||1029(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 川上 浩司, 教授 中山 健夫, 教授 小池 薫 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Kranskärlssjukdom anses vara en av de vanligaste dödsorsakerna i världens höginkomstländer och kan idag även benämnas som en folksjukdom som drabbar personer i alla åldrar. Sjukdomen är komplex och delas oftast in i stabil angina pectoris och akut koronart syndrom [AKS]. Riskfaktorer som t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter och rökning ökar risken avsevärt för att drabbas av kranskärlssjukdom eller att återinsjukna. Fokus på att reducera dessa riskfaktorer kan förbättra överlevnad, minskar risken för nya kardiovaskulära händelser samt kan förbättra livskvalitén. Det grundar sig bl.a. i sjukvårdens sekundärpreventiva arbete där information och kunskap om riskfaktorer kan leda till livsstilsförändringar. Hjärtrehabiliteringssjuksköterskans roll innebär bl.a. att utbilda och vägleda patienten till livsstilsförändringar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och ett individuellt stöd som kan generera hälsofrämjande fördelar. Syftet var att undersöka om patienter med angina pectoris genomfört livsstilsförändringar efter att ha medverkat i ett sekundärpreventivt behandlingsprogram samt beskriva deras upplevelse av den givna informationen. En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats användes, där intervjuer av sju informanter utfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Alla informanter hade nydiagnostiserats med angina pectoris, deltagit i hjärtskola och haft uppföljningssamtal hos hjärtrehabiliteringssjuksköterskan. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå. I resultatet framträdde fyra kategorier; beteendeförändring, önskan om personcentrerad vård, kunskap om att tillämpa egenvård och livsstilsförändringar kan ge hälsorelaterad livskvalitet. Första kategorin ”Beteendeförändring” beskrev önskan om förändringar, dels av redan invanda vanor men även skapandet av nya hälsosamma vanor. Det framkom en ökad medvetenhet kring hälsofrämjande vanor men de upplevdes vara svåra att bibehålla och därför fanns en önskan om mer uppföljning från hjärtrehabiliteringspersonal. Nästa kategori var ”Önskan om personcentrerad vård”. Det var önskvärt att den information och utbildning som tillämpades skulle vara personcentrerad och individanpassad då förutsättningarna och behoven hos informanterna var olika. Det kunde då ge trygghet och möjlighet att hantera sin sjukdom men det grundade sig i att det skedde återkoppling från bl.a. hjärtrehabiliteringssjuksköterskan. Nästa kategori, ”Kunskap att tillämpa egenvård” beskrev vikten av information. En välinformerad patient med sjukdomsinsikt gjorde mer livsstilsförändringar och bibehöll dom. Det gav även en motivation till delaktighet i sin egenvård men där kunskap saknades eller informationen inte nått fram gav det motsatt resultat. Den sista kategorin som framträdde var ”Livsstilsförändringar kan ge hälsorelaterad livskvalitet” där betydande faktorer var ett ökat välmående till följd av god psykosocial hälsa. Att stärka känslan av god livskvalitet genom ett helhetsperspektiv. Denna studie visar på att sekundärprevention kräver en personcentrerad vård som utgår från den enskildes behov och förutsättningar. Det grundar sig i en individuell behandlingsplan med en anpassad information som skapar förutsättningar för delaktighet och kunskap och som sin tur kan leda till livsstilsförändringar. Men det kräver även kvalitetsutveckling med tydligare riktlinjer och rutiner kring uppföljning och återkoppling.

Beckman, J & Nilsson, M. Symtom och hälsorelaterad livskvalitet med anginapectoris kopplat till kropp-själ, ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie.Examensarbete i Omvårdnad. 15 högskolepoäng .Malmö högskola: Hälsa ochSamhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva symtom och hälsorelateradlivskvalitet med angina pectoris ur ett genusperspektiv kopplat tillmänniskodimensionerna, kropp-själ. Metoden som används är sökning av relevantlitteratur databas Pubmed och Cinahl, vilket resuterar i ett urval av kvantitativaartiklar som granskas enligt Polit & Beck (2001). Resultatet i litteraturstudienvisar att män och kvinnor lokaliserar smärta vid angina pectoris oftast på centraltbröstparti men också att det finns skillnader i beskrivningarna av smärtan.Kvinnor beskriver smärtan med känslor så som varm-brännande, orolig mage elleråtstramning i hals nacke. Män beskriver sin smärta som värk ellergenomträngande. Kvinnor upplever att de har mer smärta än männen. När kvinnoroch män får självskatta sin livskvalitet så visar det sig att kvinnor har sämrelivskvalitet jämfört med männen. Resultatet tas upp för diskussion och jämförelsemed sjuksköterskans omvårdnadsarbete, omvårdnadsteorier om lidande ochgenus. / Beckman, J & Nilsson, M. Symtom and health related quality of life with anginapectoris related to body-spirit, from a gender perspective. A litteratur review.Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Healthand Society, Department of Nursing, 2009.The aim of this study is to describe symptoms and health related quality of life ofangina pectoris from a gender perspective - related to the dimensions of human,body-spirit. The applied methodology is search for relevant articles in databasesPubmed and Cinahl. The search gives a selection of quantitative articles that arereviewed according to Polit & Beck (2001). The result of this study shows thatmen and women locate pain from angina often in the central abdominal but alsothat there is a gender oriented difference. Women describe pain with feelings suchas hot-burning, upset stomach or tightness in neck/throat. Men describe their painas ache or throbbing. Women experience that they have more pain than men.When women and men have to estimate their quality of life the study shows thatwomen had lower quality of life compared to men. The results are finallycompared and discussed with nurse caring, theories of care and suffering andgender differences.

Introdução: Considerando a importância econômica estratégica do Brasil no mercado mundial de café e as evidências ainda pouco avaliadas sobre os efeitos do seu consumo sobre a saúde humana, este estudo buscou investigar a relação entre consumo de café e seus efeitos sobre a qualidade de vida de pacientes portadores de doença coronariana. Uma vez que esta doença é uma das principais causas de mortalidade no país. Além disso, a escolha desse mal específico como objeto de estudo está relacionada ao fato de existirem ainda poucos trabalhos na literatura. Deste modo, este estudo busca contribuir para o preenchimento desta lacuna, aumentando o grau de informação sobre o assunto. Objetivos: Verificar se os efeitos do consumo de café não são maléficos para a gravidade da doença coronariana e qualidade de vida do portador. Metodologia: Foi coletada uma amostra intencional de 115 pacientes com diagnóstico de Doença Arterial Coronariana (DAC) freqüentadores de duas instituições de saúde: ambulatório de Cardiologia do InCor Osasco, localizado na Policlínica Zona Norte \"Dona Leonil Crê Bortolosso\" e na Unidade Clínica de Coronariopatia Crônica do Instituto do Coração InCor - HCFMUSP. Os dados foram coletados através da aplicação de um questionário e para execução dos resultados foi utilizado o modelo estatístico probit com auxílio do software STATA 10.0. Resultados: O consumo de café demonstrou uma capacidade significativa de aumentar a probabilidade do paciente apresentar um melhor perfil clínico, ou seja, está relacionado com melhores níveis de gravidade da DAC. A única relação inversa significativa apontada foi entre o consumo de café e indicador de estabilidade de angina. Conclusão: O consumo de café não proporcionou efeitos maléficos para a qualidade de vida dos portadores de DAC e para a gravidade da DAC. / Introduction: Considering the strategic economic importance of Brazil in coffee market worldwide , and the still poorly evaluated evidence on the effects of its consumption on human health, this study aims to investigate the relation between coffee consumption and its effects on life quality of patients, bearers of coronary disease, since this disease is one of the main causes of mortality in the country. Besides, the specific choice of this condition as an object of study is related to the fact that there are still very few studies on it. Thus, this work seeks to contribute to filling this gap, increasing the level of information on the subject. Objectives: To verify whether the effects of coffee consumption are harmful to the severity of coronary heart disease and to the life quality of the bearer. Methodology: A sample from 115 patients diagnosed with coronary artery disease (CAD), who attended two health institutions, was collected: from InCor Osasco cardiology clinic, located in the Policlínica Zona Norte \"Dona Leonil Crê Bortolosso\" and from the Clinical Unit of Chronic Coronary Disease of Instituto do Coração InCor - HCFMUSP. Data was collected by means of a questionnaire, and for the analysis of results the Probit statistical model was used with the help of STATA 10.0 software. Results: Coffee consumption has shown a significant capacity to increase the probability of the patient present a better clinical profile, i.e., it is related to better levels of CAD severity. The only significant inverse relation was indicated between coffee consumption and angina stability indicator. Conclusion: Coffee consumption has not provided harmful effects to life quality of CAD bearers and to CAD severity.