Abstract Relatives care of elderly people. A qualitative study on the consequences and effects of caregiving. The aim of the study was to gain a deeper understanding of informal caregivers' experiences of the care work which they give to elderly relatives. The study was conducted through eight interviews with adult persons who give care to their elderly relatives. According to the results, caregiving can cause both positive and negative experiences for the caregivers. On one side, the feeling of happiness and satisfaction arises when helping their close relatives. On the other hand, there may be various negative consequences in the form of anxiety, stress, ill health, reducing of workhours, being unable to perform their duties properly, poor concentration, unable to participate in meetings. The municipalities social services can support caregivers through various efforts. Being clear with information and enabling relatives to seek support for their own part, Tret the caregivers with kindness and respect, involve them in care plans, provide quality support and services. Families wish to be seen, listened to and respected. They also need support of the professionals when crisis situations arise. Taking account of their views constitutes an important factor for family caregivers. Relatives also wish to become more involved in support of their relatives. Antal ord: 16043 Nyckelord: Äldre, anhörigvårdare, närstående, informell omsorg Keywords: caregivers, elderly, relatives, informal care

<h1><h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med vår studie är att undersöka anhörigas erfarenheter från det att deras närstående personlighetsförändras på grund av sin demenssjukdom tills de anhöriga accepterar en placering för dem på ett särskilt boende. När vi talar om anhöriga avser vi informanterna och när vi talar om närstående avser vi de demenssjuka. Den grupp av demenssjuka vi inriktar oss på är yngre dementa personer som fått diagnosen demens före 65 års ålder. I våra yrkesarbeten har vi kunnat se att dessa personer och deras anhöriga genomgår en annan process än vad som är fallet när individer har åldersdemens. Det vi bland annat kunnat se är att både anhöriga och de personer som får diagnosen ofta tappar tron på framtiden för att sjukdomen gör att det sociala livet och det egna förhållandet stannar av beroende på att vänner och andra anhöriga har svårt att hantera det nya beteendet som glömska, aggressivitet och oro. De anhöriga känner sig även lurade av att deras närstående i så tidig ålder blev sjuka och att de inte fick uppleva ålderdomen tillsammans.</p><p> </p><p>Vi har i vår studie kunnat se hur de anhöriga har pendlat mellan makt, vanmakt och till slut motmakt under processen som de genomgått tillsammans med sina närstående. I vår studie gjordes fyra intervjuer med anhöriga som har en närstående i gruppen yngre dementa.</p></h1>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av människans liv. För de människor som dör tillföljd av svår sjukdom beskrevs en god palliativ vård som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet på samspelet mellan individerna med utgångspunkt i en helhetssyn, i målen för Hospice ingår också att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vårdats på Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie där 14 artiklar från databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades. I resultatet framkom följande tre kategorier. Trygghet gav tillfredställelse, där det beskrevs att tilltro till personalen, att bli uppmärksammad samt information var viktiga faktorer för anhörigas upplevelse. I den andra kategorin Känslomässig strid framkom att anhöriga upplevde konfliktartade känslor samt en rädsla för övermedicinering. Den sista kategorin Möte med döden handlade om förberedelse för och arbete med sorgen. I diskussionen beskrevs att olika faktorer var viktiga för att anhöriga skulle känna trygghet och tillfredställelse. Det ansågs viktigt för anhöriga att sjuksköterskan arbetade stödjande och relationsbyggande, löpande informerade och återkopplade, allt för en god upplevelse.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka anhörigas erfarenheter från det att deras närstående personlighetsförändras på grund av sin demenssjukdom tills de anhöriga accepterar en placering för dem på ett särskilt boende. När vi talar om anhöriga avser vi informanterna och när vi talar om närstående avser vi de demenssjuka. Den grupp av demenssjuka vi inriktar oss på är yngre dementa personer som fått diagnosen demens före 65 års ålder. I våra yrkesarbeten har vi kunnat se att dessa personer och deras anhöriga genomgår en annan process än vad som är fallet när individer har åldersdemens. Det vi bland annat kunnat se är att både anhöriga och de personer som får diagnosen ofta tappar tron på framtiden för att sjukdomen gör att det sociala livet och det egna förhållandet stannar av beroende på att vänner och andra anhöriga har svårt att hantera det nya beteendet som glömska, aggressivitet och oro. De anhöriga känner sig även lurade av att deras närstående i så tidig ålder blev sjuka och att de inte fick uppleva ålderdomen tillsammans.   Vi har i vår studie kunnat se hur de anhöriga har pendlat mellan makt, vanmakt och till slut motmakt under processen som de genomgått tillsammans med sina närstående. I vår studie gjordes fyra intervjuer med anhöriga som har en närstående i gruppen yngre dementa.

No description available.