This master thesis aims to investigate and quantify the potential associated with increasing the usage of edible by-products as food for human consumption on the Swedish market. The main emphasis is on the Swedish production of offal and the obstacles that currently inhibit greater usage of these products as foods. The results indicate that the Swedish market for offal is limited. Only a small amount of the edible by-products that are produced in Sweden every year are consumed as foods and a considerable amount seem to be downgraded into animal feed or thrown away. The utilization of these products is restricted by economical, technical, legal, and cultural factors that all need to be taken into consideration. On the whole, large-scale slaughter plants seem to be more inclined to utilize these products effectively, as the profit from doing so increases proportionately to the produced volumes. Large-scale plants also generally have the option of exporting edible by-products for which there is no national demand. For small or medium-sized plants, the profits from utilizing these products are often small due to the limited domestic market and lack of export possibilities. Because of this, an increase in the Swedish offal consumption would most likely be beneficial to more effectively utilize these products and prevent edible by-products from being downgraded.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007 Författare: Maria Karlsson, Sofia Lanebäck och Fatima Saleh Handledare: Helena Forslund och Leif Enarsson Titel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanteras Bakgrund: Det har länge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har även ökat sedan nytt EU-direktiv från 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa. En Livscykelanalys är en metod som belyser miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att påvisa och kvantifiera användning av energi och material och miljöutsläpp. Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys). Metod: Vår uppsats är en fallstudie på Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinställning då vårt mål har varit att undersöka processerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi använder oss av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Våra primärdata fick vi genom intervjuer och observationer och våra sekundärdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahållet från intervjuobjekten. Slutsatser: Biomals produktionsprocess är en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar. Transporterna utgör den största miljöbelastningen för Biomalkonceptet. Biomal förbränns tillsammans med torv, RT-flis och PTP i varierande blandningar. Enligt belastningsindex ECO Sweden 1998 utgör NOx den största miljöbelastningen, vilket bidrar till försurning och övergödning. Enligt belastningsindex ET-long Sweden utgör CO2 den största miljöbelastningen, vilket bidrar till växthuseffekten. Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle gärna se att denna studie kompletteras med information om torv, RT-flis och PTP och sedan används vid en jämförelse med något annat bränsle eller annan bränsleblandning. Även annan användning av ABP skulle vara intressant att undersöka, till exempel dess framtida användning i Biodiesel.

<p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007</p><p>Författare: Maria Karlsson, Sofia Lanebäck och Fatima Saleh</p><p>Handledare: Helena Forslund och Leif Enarsson</p><p>Titel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanteras</p><p>Bakgrund: Det har länge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har även ökat sedan nytt EU-direktiv från 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa.</p><p>En Livscykelanalys är en metod som belyser miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att påvisa och kvantifiera användning av energi och material och miljöutsläpp.</p><p>Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys).</p><p>Metod: Vår uppsats är en fallstudie på Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinställning då vårt mål har varit att undersöka processerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi använder oss av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Våra primärdata fick vi genom intervjuer och observationer och våra sekundärdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahållet från intervjuobjekten.</p><p>Slutsatser: Biomals produktionsprocess är en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar. Transporterna utgör den största miljöbelastningen för Biomalkonceptet. Biomal förbränns tillsammans med torv, RT-flis och PTP i varierande blandningar. Enligt belastningsindex ECO Sweden 1998 utgör NOx den största miljöbelastningen, vilket bidrar till försurning och övergödning. Enligt belastningsindex ET-long Sweden utgör CO2 den största miljöbelastningen, vilket bidrar till växthuseffekten.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle gärna se att denna studie kompletteras med information om torv, RT-flis och PTP och sedan används vid en jämförelse med något annat bränsle eller annan bränsleblandning. Även annan användning av ABP skulle vara intressant att undersöka, till exempel dess framtida användning i Biodiesel.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.

My work is about using industrial saltrock to create furniture that speak to both humans and animals. The result is a communicative furniture shaped though the interaction of man, animal and nature. I believe that this subtle interaction, which makes us feel the presence of animals, can help us reconnect with our senses and thereby create empathy for the non-human existence of life.   In my work, I want to create conditions for an animal-inclusive design process where the salt’s ability to change is used for the purpose of design, in this case modular pieces of furniture. The location of these objects is intended to capture the attention of people. They stand out from the organic environment, white cubes surrounded by nature. The crystal from the salt reflects light, creating a piece of furniture that gives the illusion of a floating refulgent island. With time, the saltrock object will change, and during this transformation I cast off the different shapes of stages that the salt cube takes before it dissolves.  In the urban environment, they are reinterpreted and shaped into new materials. Now still with traces of animal imprints to remind us of their distant presence. The module is assembled in shapes according to the tectonic possibilities, which is reminiscent of how the game “Tetris” form is designed. With this project, I hope to increase the volume of wilderness and nature in modern urban architecture.  With my method of allowing animals to be involved in the design process, I have taken a step back as a designer based on a traditional design process. My intention was never to make a piece of furniture in the traditional sense, but to capture a moment of the missing connection between city and nature.  A big challenge for me was to dare to let go of control of the expected end result, to dare to leave room for the actual imprints that the animals created without post-constructions. At the same time, there was a great excitement in letting the forms take their own expression, the uncertainty became an inspiration to dare to believe in the inherent strength of the abstract form.

<p>Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.</p><p>Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning.</p><p>Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas.</p><p>Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.</p>

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester. Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning. Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas. Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.