No description available.

No description available.

Den här studien genomförs i ämnet svenska och mer specifikt inom läsförståelse. Syftet för studien är att undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar med olika metoder för textsamtal i anslutning till högläsning i grundskolans tidigare år. Intresset för studien ligger även i att undersöka av vilka skäl högläsning används i klassrummet. Mer specifikt ska undersökningen besvara frågeställningen: Hur och av vilka skäl uppfattar lärare att de använder textsamtal i anslutning till högläsning i grundskolans tidigare år?   För att besvara studiens frågeställning har empiriskt material i form av webbaserade enkäter samlats in. Svaren har sedan analyserats med en deduktiv metodansats där vi har utgått från ett teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Systematiskt har svaren kategoriserats för att sedan sättas i relation till tidigare forskning inom valt område.  Resultatet av studien visar att yrkesverksamma lärare använder olika metoder i syfte att öka elevers läsförståelse. Studien visar också resultatet av icke-metoder, där skälet för högläsning är ett annat än lärande. Högläsningen i grundskolans tidigare år tycks främst ske av två olika skäl – lärande eller avslappning. I de fall där lärande är det uttalade syftet visar resultatet att metoder för textsamtal förekommer i form av diskussioner, förutsägelser, frågor och En läsande klass (ELK). De metoder lärarna uppger sig använda för att diskutera och reflektera kring texter går i linje med det som tidigare forskning pekat på. Det vill säga att lärarna upplever textsamtalet som ett tillfälle där elevers läsförståelseförmåga gynnas. Utöver de goda möjligheterna att utveckla läsförståelseförmågan i ett gemensamt textsamtal visar även viss forskning att elever kan uppleva avbrott eller frågor på texten som störmoment. Respondenterna i studien upplever sig använda högläsning för avslappnande syfte, där inga nämnvärda avbrott i texten görs. Det förhåller sig också i linje med den forskning som finns att tillgå kring området. Det hade varit intressant att ytterligare fördjupa kunskaperna inom högläsning och textsamtal. Till kommande forskningsprojekt menar vi att det hade varit intressant att observera lärare och undervisningstillfällen där högläsning används. Detta för att se om verkligheten överensstämmer med det som lärarna själva uppger.   Den didaktiska implikationen är slutligen att ge yrkesverksamma lärare inblick i några olika metoder som finns att tillgå när det gäller textsamtal i samband med högläsning. Studien syftar också till att synliggöra hur och av vilka skäl högläsningen används. Därigenom bidrar studien till insikten om att göra medvetna val och avvägningar för att alla elever ska få möjligheten att utveckla den viktiga läsförståelseförmågan i diskussioner kring texter

In the following pages an introduction of the error correcting codes known as Reed-Solomon codes will be presented together with different approaches for decoding. This is supplemented by a Mathematica program and a description of this program that gives an understanding in how the choice of decoding algorithms affect the time it takes to find errors in stored or transmitted information.

QC 20101014

This master thesis was performed at the section of Flight Mechanics and Performance at SAAB Aeronautics in Linköping as a part of my Master of Science in Engineering Physics at KTH, Stockholm. The aim of the thesis is to enable desktop simulations of missions from take-off to landing of JAS 39 Gripen. The mission is set up by a series of task to be performed. Each tasks then link to a pilot model that controls the aircraft to perform the given task. The main part of the work has been to create these pilot models as an extension of the work by Ajdén and Backlund presented in [1]. The tasks that are simulated are, take-off, climb, turn, cruise, combat simulation, descent and landing at a given point. In order to perform these tasks both open and closed loop controls are used. To perform the landing first a path planing based on Dubins minimum path is calculated and then the nonlinear guidance logic presented by Park, Desyst and How in \cite{Park4} is implemented and used for trajectory tracking. The results from a simulation of a test mission are presented and shows that mission simulations are possible and that the pilot models perform the intended tasks. / Detta examensarbete utfördes vid sektionen för Flygmekanik och prestanda på SAAB Aeronautics i Linköping som del av min civilingenjörs examen i tekniskfysik på KTH, Stockholm. Det huvudsakliga målet med arbetet är att möjliggöra simuleringar av uppdrag från start till landning för JAS 39 Gripen. Uppdraget beskrivs av ett antal uppgifter som flygplanet ska utföra som sätt ihop i en serie. Varje uppgift kopplas till en modell av en pilot som simulerar vilka kommandon som en pilot skulle ge för att styra flygplanet så att det utför uppgiften. Detta har gjorts genom att bygga vidare på de pilotmodeller som skapades av Ajdén och Backlund i [1]. De uppgifter som har skapats och kan simulerars i ett uppdrag är: start, stigning, kurshållning, stridssimulering, nedstigning och landning på given punkt. För att kunna simulera dessa uppgifter har både öppen och återkopplad reglering används. I uppgiften att landa på en given punkt beräknas först en bana att följa som använder sig av Dubins kortaste väg och sedan används den ickelinjära banflöjnings algoritmen som beskrivs av Park, Desyst och How i [5] för att följa banan. Resultatet av en simulering av ett test uppdrag presenteras och visar att uppdrags simuleringar är möjliga och att pilotmodellerna kan simulera de givna uppgifterna

Technical support and services are growing more and more competitive and have become a selling point for many companies. One way companies differentiate themselves is through extensive self-service solutions as a part of the support structure. However, the underlying cost drivers are not well understood. This report explores a new way of pricing technical support through the framework of insurance pricing. The report presents a proposed methodology for fitting a generalized linear model (GLM) to technical support tickets. The methodology is then tested by fitting GLMs to two different companies' ticket data. The results are presented and viability of the method is analyzed. The report also explores ways of utilizing the fitted model to price self-service solutions such as troubleshooting. Lastly, improvements of the data set and methodology are discussed and based on this some future research is suggested. This report is meant to serve as a pilot study and hopefully the suggestions made at the end can be realized. / Teknisk support och tjänster blir mer och mer konkurrenskraftig och växt fram som ett säljargument för många företag. Ett sätt som företag utmärker sig själva är genom extensiva self-service lösningar som en del av supportstrukturen. De underliggande kostdrivarna är dock inte väl förstådda. Den här rapporten undersöker ett nytt sätt att prissätta teknisk support genom ramverket av försäkringsprissättning. Den här rapporten presenterar en föreslagen metodik för att passa en generalized linear model (GLM) till teknisk support ärenden. Metoden testas sedan genom att passa GLMs till två olika företags ärende-data. Resultatet presenteras och metodens duglighet analyseras. Rapporten undersöker också ett sätt att använda den passade modellen för att prissätta self-service lösningar såsom felsökning. Avslutningsvis diskuteras förbättringar av datasetet och metodiken och baserat på det föreslås några framtida studier. Den här rapporten är menad som en pilotstudie och förhoppningsvis kommer föreslagen som görs i slutet att kunna realiseras.

No description available.

Detta arbete undersöker förändringsbara kläder utifrån ett hållbarhets- och användarperspektiv. Undersökningen utgörs av såväl en teoretisk del som en praktiskt del, där den teoretiska delen består av en litteraturstudie som används för att förstå konsumenters preferenser och uppfattningar gällande förändringsbara kläder. Den praktiska delen i undersökningen vilar på konstnärlig grund och syftar till att undersöka design- och konstruktions möjligheter av förändringsbara kläder,samt hur dessa förändringsbara funktioner kan skapa ett estetiskt uttryck. Praktiska metoder som används är drapering, mönsterkonstruktion, sömnad och andra detaljtekniker. Fokus har varit främst på förändring av ärmlängd, plagglängd och halsringning. Förändringsbara kläder kan lätt ge associationer till den klassiska zip-off-byxan och andra kläder som rör sig mer bland friluftsliv, men med dessa experiment undersöks hur förändringsbara kläder kan ta sig andra uttryck som rör sig mer åt det motsatta hållet, bland vardags- eller till och med finkläder. Som teoretiska utgångspunkter används behovsteori och konsumtionsteori för att förstå hur förändringsbara kläder kan användas för att tillfredsställa behov och påverka konsumtions mönster. Resultaten visar på förändringsbara kläders mångsidighet och möjlig användning inom flera olika områden och potential till många olika estetiska uttryck. Det framkom också att det finns ett intresse för förändringsbara kläder och en potentiell marknad men flera aspekter måste tas i åtanke gällande design, konstruktion, användning, marknadsföring, generell hållbarhet och ekonomi. Resultaten diskuteras utifrån användning, hållbarhet, estetiskt uttryck samt behovs- och konsumtionsteorierna. Detta arbete visar exempel på hur förändringsbara plagg kan se ut men fler större studier behöver göras inom ämnet och förhoppningsvis är det något som vi kommer få ser mer av i framtiden.

Detta arbetes syfte är att förstå lärares upplevelser av utomhusmatematik. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med 6 lärare verksamma inom årskurs f-3 med ansvar för matematikundervisning. Insamlad data har analyserats tematiskt med den didaktiska triangeln och ramfaktorer som analysverktyg. Resultatet visar på att störningmoment i miljön, större tidsåtgång genom praktiska faktorer som av-/påklädning och förflyttning upplevs begränsa utomhusmatematik. Upplevda möjligheter är att utomhusmatematik främjar elevers motivation och lärande genom lustfylld undervisning med konkreta arbetssätt. Studiens slutsatser landar i att skolgården som undervisningsmiljö innehåller störningsmoment för lågstadieelever och att lärares upplevelser överenstämmer med det tidigare forskning visat, att utomhusmatematik kan främja lärandet.