Spelling suggestions: "subject:"annie prata"" "subject:"annat prata""
1 |
Att tala i urbilder : En studie av Kerstin Ekmans triologi VargskinnetSanders King, Maria January 2009 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestående av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnå studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar på trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig fiktion, också förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter. Det är Michail Bachtin, Carl Gustav Jung och Annis Pratt som i stort står för den teoretiska plattform som undersökningen utgår från. Det som studien visar är att de många intertextuella inslagen hjälper till att skapa en rik dialogicitet i texten. Vidare så förekommer Annis Pratts arketypiska mönster också i Ekmans romantrilogi. Ett av dessa arketypiska mönster behandlar den kvinnliga individuationprocessen, som hjältinnan i Skraplotter till fullo genomgår. I romanen finns även arketypen självet representerad i form av mandalasymboler.
|
2 |
Proměny genderových archetypů ve filmu Hořký měsíc / Bitter Moon - The transformation of gender identity ( directed by Roman Polanski)Astapencov, Neli January 2013 (has links)
The thesis deals with gender analysis in films studying metamorphoses of archetypes in film Bitter Moon directed by Roman Polanski. The methodical and theoretical sections of the thesis analyse the influence of archetype changes of film characters in gender roles. The thesis identifies and analyses mainly woman film characters appearing in some classical feminist texts, feminist film theoretical and critical articles, in some psychoanalytical works, in dramatheraphy and film science. The sources mentioned above became primary resource materials for our archetypal research. The analysis of each of the film character is focused on the most distinctive archetype with respect to its metamorphosy. Apart from the archetype research the thesis is marginaly concerned with problems linked to the female ideal and her sexuality usually portrayed in an unalterable way, and archetypal patterns are in such a way transmitted to audiences through femininity and masculinity in the context of gender roles. Keywords: archetype, Roman Polanski, Laura Mulvey, Annis Pratt, cinematic archetypal coherence, feminist film criticism, film narrative analysis, archetypal masculinity, archetypal femininity.
|
3 |
Rozbor díla Žítkovské bohyně z genderového hlediska / The Gender Analysis of Žítkovské bohyněHolinková, Lucie January 2015 (has links)
This thesis constitutes the gender analysis of the Kateřina Tučková's work Žítkovské bohyně. The methodological and theoretical part defends feminist literary criticism as a legitimate approach to the text, represents a method of feminine writing and reading and examines the question of literary canon. Besides it analyses archetypes, which are demonstrated with using classical feminist texts, which depict typological attributes of characters as well as some model situations of the novel. The characters are related to archetype of witch, Demeter narrative and seductress, which all are interdependent. Except for archetypes, the thesis also discusses the issue of stereotypical display of feminity and masculinity, spirituality connected with women characters, interprets nature of myths and reflects mutual relationship among characters of the novel in the gender system. The proper analysis of female and male characters focuses on the main female characters, which are influenced by male partners and theme of the curse, which is the key for this analysis.
|
4 |
Genderová analýza vývoje ženských hrdinek v animované tvorbě Walta Disneyho / Gender analyse of female heroes developement in Walt Disney animationDaňková, Andrea January 2019 (has links)
The thesis addresses analysis of stories and narrative in relation to the subject of gender. This analysis primarily deals with fairy tale The Beauty and the Beast by Disney. The first part is about general theoretical basis for my thesis and about the most important authors in this field. Archetypes and logocentrism topics are dealt with partially as well. The foundations of the first part are however literary and motion-picture feministic theories, also the concept of the myth of beauty. In the practical part sequences of the The Beast and the Beauty are studied. Findings described in theoretical part is utilized here and the marked and subtle influence of androcentric culture on style and content of the story is shown.
|
5 |
Makt och motstånd för alla åldrar : Naturen som subversiv kraft i Elsa Beskows Sagan om den lilla hinden / Power and resistance for all ages : Nature as a subversive force in Elsa Beskow´s Sagan om den lilla hindenArby, Gunhild January 2013 (has links)
Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara några år efter att kvinnlig rösträtt införts i Sverige. Denna studie pekar på forskning som uppmärksammat att Beskow tidigt förde in samhällskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet låg henne varmt om hjärtat. Studien bekräftar och fördjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden använder sig av sofistikerade litterära strategier för att uppmana till motstånd mot snäva och inskränkta samhällsnormer samt plädera för en friare samhällsdebatt. Med hjälp av en ramberättelse skapar Beskow i bild och text ett dualt/jämlikt tilltal som når både vuxna och barn. Hon lyfter fram en aktiv flicka och visar redan i den inledande ramberättelsen på skapandet och läsandet som en jämlik sysselsättning, där generationer och kön kan mötas på jämbördig nivå. Studien visar därtill att Elsa Beskow använder sig av naturen för att peka på patriarkala och andra samtida maktrelationer och att hon uppmanar till motstånd och visar andra möjliga, friare könsroller och föreställningar. Uppsatsen visar också att Beskows "nya sköna gröna värld" tangerar modern debatt. Ett underliggande budskap är att vad som är ”normalt” bestäms genom maktutövning, och att snäva normer krymper oss som människor och gör avvikelsen till ett samhällsproblem. Bilderboken kan delvis ses som ett inlägg mot alltför normerande kroppsuppfattningar och på så vis kopplas till dagens ätstörningsproblematik.
|
Page generated in 0.0667 seconds