The object with the study of this literature was to describe differente programs of care and patients and relatives experience and opinion about the caring for patients with Anorexia Nervosa. The method the author used was a descriptive literature study based on imperial studies. The studies were based on 15 scientific articles within the chosen field. The results shows that these patients hade special needs to be seen and heard as individuals, involved in their own treatment, and have good contact with the caring staff. The study also shows which methods were mostly appreciated involving nurses, patients and relatives. Results show the patients appreciating the individual therapy and an empathetic caring staff. Parents though thought that family therapy was the best treatment. Here they felt they could show their feelings and at the same time get help and advice in handling different situations. The result also shows problem areas such as framing oneself from the world or patients starting a competition of weight loss among the group members. The study also shows the difference in the nurses views of the different situation. Most nurses found it difficult to treat Anorexia Nervosa or to understand the illness, didn’t feel they had enough knowledge of the psychological health. It also shows that more studies and knowledge is needed in regards to forms and ways of treatment and the different causes of the illness.

No description available.

Anorexia nervosa is a severe and multifaceted eating disorder generally found in the female population. Throughout anorectic starvation relationship related conflicts revolving round power and autonomy are bound to happen. For that reason the most crucial part of treatment should be to build a trusting relationship.The aim of this study was to describe relationship promoting strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. This literature study derives from a qualitative analysis of scientific articles. The findings indicate on five different strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. All five strategies are described in the following themes: see the person behind the disease, offer control and freedom of choice, offer support, inspire with confidence, and the significance of reflection. For good result they demand the nurses utmost interest in patients and work, or else a relationship is likely not to be established.

No description available.

Thesis (doctoral)--Universität, Trier, 2000.

Thesis (M.A.)--York University, 1998. Graduate Programme in Kinesiology and Health Science. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 69-85). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://wwwlib.umi.com/cr/yorku/fullcit?pMQ39203.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt. I diskussionen framkom att vårdpersonalens bemötande av anorexia nervosa patienterna spelade en viktig roll under sjukhusvistelsen, gällande upplevd livskvalitet.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården. Metod: Som metod valdes att göra en litteraturstudie av skönlitterära verk. Analysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med anorexia i huvudsak hade negativa upplevelser av vården. De upplevde brist på empati och förståelse från personalen. Kvinnorna beskrev känslor av tvång, maktlöshet och kontroll i behandlingen. Diskussion: I diskussionen kom författarna till denna studie fram till att vidare forskning bör fokusera på Anorexia nervosa för att öka kunskapen och förståelsen för sjukdomen. Speciellt med tanke på att det är ett växande problem både nationellt och internationellt.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada. Ett förtroende dem emellan är en väsentlig del i mötet då personen med anorexia inte har någon insikt om sin sjukdom. Teoretisk referensram: Karin Dahlbergs modell för beskrivning av patientens livsvärld har använts. Metod: Utfördes som en innehållsanalys av tre självbiografiska böcker. Resultat: Visar att kvinnorna har ett stort behov av vårdpersonalens bemötande och deras handlingar påverkar hur kvinnorna mår. Konklusion: Upplevelsen hos kvinnorna är att det måste finnas trygghet och förtroende mellan vårdpersonal och patient.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet. Det är både ett fysiskt och emotionellt lidande som uppstår hos dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är för kvinnor att leva med anorexia nervosa samt att belysa hur sjuksköterskor i vården kan bemöta patienter med sjukdomen anorexia nervosa på ett medmänskligt sätt. Metod: En litteraturstudie som baserades på skönlitterära böcker. För att få fram böckernas essens genomfördes en analys som baserades på tolkningen av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att kvinnor som lever med sjukdomen anorexia nervosa led. De uttryckte lidandet som bland annat känslor av maktlöshet samt genom ett kontrollbehov. Kvinnorna levde med en skev kroppsbild och de styrdes av en inre röst. Kvinnorna som levde med sjukdomen anorexia nervosa ville bli uppmärksammade och sedda av omgivningen. Sjukdomen blev ett uttryck för ett rop på hjälp. Lidandet i sjukdomen visade sig även genom att de kände sig rädda, ensamma och oförstådda. Slutsats: Vår slutsats var att det alltid på olika sätt innebar ett lidande för kvinnor som lever med sjukdomen anorexia nervosa. Vi som blivande sjuksköterskor kom utifrån studiens resultat fram till att det behövs mer kunskap och förståelse. Detta behövs för att på ett bättre sätt kunna möta kvinnor med sjukdomen anorexia nervosa samt i omvårdnaden av dessa patienter.