No description available.

Bakgrund: Antalet unga kvinnor som vårdas på sjukhus för Anorexia Nervosa har tredubblats sedan 1990. Forskning visar att vårdpersonal anser att vårdandet av personer med Anorexia Nervosa är komplicerat då sjukdomsbilden är individuell. 40 % av patienter som avbryter sin behandling gör det på grund av dåligt personalbemötande.Syfte: Att belysa hur personer med Anorexia Nervosa upplever mötet med vården.Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, som tematiskt analyserades.Resultat: Blivande patienter hade förväntningar om att få information, bra bemötande och att hitta tillbaka till sig själva. Både positiva och negativa upplevelser fanns gällande personalrelationer, kunskap, första mötet med vården och medpatienter. Patienter upplevde oro och svårigheter att vårdas på grund av ambivalens, kontroll och miljö.Konklusion: En god terapeutisk relation med personal underlättade tillfrisknadsprocessen medan negativa attityder ökade vårdlidandet för patienten. Mer kunskap behövs för att bättre kunna vårda. / Background: The number of young women hospitalized for Anorexia Nervosa has tripled since 1990. Research shows that health professionals experience the care of people with Anorexia Nervosa as complicated since the disease progresses individuality. 40 % of patients who drop out of treatment do it because of poor staff attitudes.Aim: To illuminate how people with Anorexia Nervosa experience the nursing care. Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach, which were thematically analyzed.Results: Prospective patients had expectations of getting information, a good refutation and finding themselves again. Both positive and negative experiences were discovered regarding health professional relationships, knowledge, first contact with health services and peers. Patients experienced anxiety and difficulties in the treatment because of ambivalence, control and the environment.Conclusion: A good therapeutic relationship with health professionals facilitated the process of recovery while negative attitudes increased suffering for the patient. More knowledge is needed to improve the care.

Studiens syfte var att undersöka hur ätstörningsverksamheter i Norrland arbetar med behandling av patienter över 18 år med anorexia nervosa. Vi undersökte därför de professionellas synsätt på behandling, deras egen roll som behandlare samt utmaningar. För att besvara studiens syfte utgick vi ifrån frågeställningarna: hur prioriterar behandlare vad de ska behandla hos en individ med anorexia nervosa, på vilket sätt bearbetas den psykologiska dimensionen i behandlingen samt vilka utmaningar upplever professionella vid behandling av anorexia nervosa. Vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer med en psykiatrisjuksköterska, en psykolog och en kurator för att få svar på vår studies syfte och frågeställning. Sammanfattningsvis utifrån resultatet kunde vi konstatera att det är viktigt för de professionella att ha kollegor som de känner sig trygga med, vilket har en stor positiv påverkan på deras upplevelse av att behandla patienter med anorexia nervosa.  Utifrån resultat innefattar behandlingen samtalsterapi som behandlar de psykologiska svårigheterna med sjukdomen. Den vanligaste metoden är KBT, kognitiv beteendeterapi, som samtliga intervjupersoner arbetade utifrån. Däremot är relationen till patienten viktigare än metoden, vilket betyder att de professionella ser till helheten av en människa istället för att behandla utifrån enbart en metod. Dock prioriteras den somatiska hälsan först eftersom anorexia nervosa kan vara livshotande rent somatiskt. Svårigheter och utmaningar som de professionella kan stöta på är bland annat att motivera och engagera patienten till att påbörja samt slutföra en behandling för sin anorexia nervosa sjukdom. Dessutom kan det vara en utmaning i att bibehålla tålamodet samt det varma bemötandet i mötena med patienten, särskilt om behandlingen tagit lång tid utan resultat. Det som de professionella upplevde som nackdelar med behandlingen idag är bland annat bristen på resurser som kan leda till långa externa och interna väntetider.

This study investigated the extent biological, cultural, and psychological factors predispose individuals to eating disorders and compared the prevalence between (N = 103) male and female students (18-27 years of age) from Mississippi State University (MSU). Data was collected from the Eating Disorder Screen for Primary Care (ESP), a media consumption questionnaire, the Contour Drawing Rating Scale (CDRS), the Diet History Questionnaire III (DHQ III), the Eating Attitudes Test-26 (EAT-26), and the Rosenberg Self Esteem Scale. Age of onset was collected if participants identified as having an eating disorder. Data was analyzed using the Mann-Whitey U test and Pearson correlations to determine biological, cultural, and psychological susceptibility. This study determined that there are significant biological, cultural, and psychological predispositions that should be considered when diagnosing and treating individuals with eating disorders. Findings from MSU students were compared to current evidence and provides a basis for the development of future studies.

Diagnostic practices utilized in studies of participants with Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, and Binge-Eating Disorder were investigated. A reliable coding system was used by two reviewers to analyze the diagnostic documentation practices in articles from the top-thirty most cited articles for each diagnostic category. Interrater agreements were all above .95. Results showed that many important diagnostic practices and criteria are either not being employed or not being documented. Uniform reporting procedures are necessary to help readers know how each article’s sampling procedure and subject pool differs from other samples used in the literature. Researchers reported the most details about sample characteristics with the recently proposed Binge-Eating Disorder category. Discussion focuses on identifying the specific diagnostic and sampling procedures deserving better documentation in the eating disorder literatures.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en ätstörning som medför psykiskt samt fysiskt lidande. AN kan innebära ett långdraget sjukdomsförlopp med varierande intensitet och hög mortalitet. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden och samarbetar i team runt patienter med AN. Det innefattar att så snabbt som möjligt få patienter i hälsosamma vanor, undvika långvarig sjukdom och minska risken för att tappa ytterligare vikt. Det kan därmed behövas tidig behandling och god omvårdnad av patienter, för att öka förutsättningarna för återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskors vård vid Anorexia Nervosa.  Metod: En litteraturstudie som efterföljt Rosén´s (2023) metod. Litteratursökning har genomförts i databaserna Cinahl och PsycInfo. En manuell sökning gjordes där en artikel identifierades via en referenslista. Forsberg och Wengström´s (2016) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskningen. Totalt erhölls sju artiklar för studien av hög kvalitet.  Resultat: I resultatet har induktiv ansats använts för att besvara studiens syfte. Resultatet redovisas i tre huvudteman och sju underteman.  Slutsats: Resultatet visade patienters olika upplevelser av sjuksköterskors vård vid AN som exempelvis bristande delaktighet, tillitsproblem samt avsaknat helhetsperspektiv och stöd. Sjuksköterskor ansågs väsentliga att prata med, då de bland annat lyssnade och var förstående.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第23776号 / 医博第4822号 / 新制||医||1057(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 花川 隆, 教授 古川 壽亮, 教授 髙橋 良輔 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM