The purpose of this exploratory research was to analyze, through a qualitative in-depth approach, the attitudes and perceptions of food and portion sizes of a group of clients diagnosed with anorexia nervosa, bulimia nervosa or an eating disorder with bulimic features. To accomplish this, a set of two questionnaires and a food portion test were administered; one at the beginning of treatment and a second at a given interval after treatment began. These responses, along with observations made by the author during patient interviews, will be reported. All patients received either inpatient and/or outpatient treatment from a mental health professional, a dietitian and a medical physician. The exploratory nature of the study and small sample size (12) prohibit positing of causative connections. Observations were made however, that a distortion of nutrition attitudes exists in the sample studied that were responsive to improvements while receiving treatment from a multidisciplinary team. A tendency to over estimate portions was evident, and no improvement in the second administration supports the need for additional food portion training. These findings were discussed in terms of the study limitations, along with suggestions for future research. / Master of Science

Two studies were conducted to investigate psychological features of bulimia. Both studies focused on cognitive variables; additionally, the second study included affective variables. ln Study I, 569 students were screened with questionnaires. Based on correspondence of questionnaire items to DSM-III criteria, 20 bulimic women were selected, along with 20 matching, nonbulimic women as a control group. These 40 subjects were assigned randomly to either a success or failure condition, in which their ”performance” on laboratory tasks was predetermined by very easy or impossible tasks, respectively. Standardized feedback statements, positive or critical, were issued during the experiments. Before, in the middle of, and after the experiment, subjects completed rating forms of expectancy and generalized self-efficacy; also, they completed attribution ratings at the middle point and end of the experiment. Results indicated lower generalized self-efficacy and slightly higher persistence in bulimics. ln Study ll, 1526 students were screened and, using similar but more stringent criteria, 26 bulimics were selected along with 26 controls. Study II incorporated similar procedures as Study l, but added the assessment of: self-efficacy to solve the tasks, performance satisfaction, self-statements, and measures of four affective dimensions: general depression, and situational anxiety, depression, and hostility. Results indicated that bulimics had lower self-efficacy to solve the tasks, lower generalized self-efticacy, greater maladaptive self-statements, and higher levels of all affective variables. No differences were found between bulimics and controls with respect to attributions, performance satisfaction, or expectancy. These data are congruent with a cognitive social learning perspective of bulimia, and they suggest that lowered confidence in specific abilities and certain types of self-statements operate to maintain bulimic symptoms. Furthermore, this research confirmed earlier reports in the literature regarding affective components of bulimia, especially that they are more depressed and anxious. Also noted in this research was a tendency for bulimics to experience greater mood elevation after success, and greater difficulty in recovering from situationally-induced anxiety and depression after failure, compared to nonbulimics. Future research should attend to the interrelationships among various classes of cognitions and affective variables, with respect to bulimic symptomatology. / Ph. D. / incomplete_metadata

Anorexia nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom där personen som är drabbad svälter sig och aktivt försöker gå ner i vikt genom olika tillvägagångssätt. Anorexia nervosa drabbar främst kvinnor och har ofta debut i tonåren. Sjukdomen kan vara svårbehandlad och är ofta förenad med lång återhämtning. Anorexia nervosa kan ge allvarliga somatiska komplikationer och orsaka för tidig död. En väl utformad vård och snabb handläggning är av stor vikt för att ge goda möjligheter till återhämtning. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa. Metoden utgörs av en litteraturöversikt där tolv kvalitativa artiklar använts i resultatet. Under dataanalysen framkom fyra teman och sju subteman. Resultatet visar att patienterna upplever en ambivalens inför att söka vård och vårdas för sin sjukdom. De upplever att vårdandet kretsar kring mat och vikt i stället för att utgå från de bakomliggande känslorna. Vårdrelationen belyses som en betydande del i hur patienterna upplever vårdandet och påverkar hur väl vårdandet kan tillgodogöras. Patienterna önskar vara delaktiga i sin vård och bli sedd som en hel människa. Vidare visar resultatet att patienterna upplever att olika vårdsammanhang påverkar möjligheten att tillgodogöra sig behandling. Diskussionen belyser hur ambivalensen påverkar vårdandet och sjuksköterskans bristande kunskaper i att vårda patienterna med anorexia nervosa. Patienternas behov av att bearbeta de bakomliggande känslorna belyses och vidare förs en diskussion om vårdandet skulle kunna anpassas efter patientens livsvärld.

Bakgrund: Anorexia Nervosa i kombination med autism är ett ökande folkhälsoproblem med hög dödlighet. Det råder stort mörkertal då många väljer att stå utanför sjukvården. Specialistsjuksköterskor har en betydande roll vid patienternas omvårdnad och behandling, och skall utifrån individanpassad vård ha ett helhetsperspektiv och se individen bakom sjukdomen. Detta för att kunna skapa förändring i den drabbades hälsotillstånd så att optimal hälsa främjas. Genom att synliggöra patienters upplevelser kan en utveckling av vården bli genomförbar. Syfte: Syftet med studien var att syntetisera och granska kvalitativ forskning som utforskat patienter över 12 års upplevelser av psykosocialt välbefinnande vid Anorexia Nervosa och en samtidig autismdiagnos.  Metod: Integrativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Strukturerade artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt Psycinfo, vilket resulterade i 14 vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan åren 2013-2023. Resultat artiklarnas metod granskades med ett strukturerat granskningsinstrument och resultatet analyserades utifrån en induktiv integrerad analys.  Resultat: I resultatet presenteras tre tema, De autistiska egenskapernas inverkan på ätbeteendet, Vidmakthållande faktorer vid Anorexi samt En autismvänlig ätstörningsbehandling och sex tillhörande subtema En annorlunda matupplevelse, Psykosociala utmaningar vid anorexia och en samtidig autism, Känslornas berg- och dalbana, Autismen och anorexians gemensamma beteenden, Otillräcklig behandlingseffekt orsakad av autism samt Kunskapsbrist om samsjuklighet hos vårdpersonal.  Slutsats: Resultatet visar på ett samband mellan AN och AST där autistiska egenskaper indikerar i att vara vidmakthållande faktorer till ätstörningen. Samsjukligheten utmanar således tillfrisknandeprocessen där behandlingsresistens anses vanligt förekommande vid en traditionell ätstörningsbehandling. Närvaron av en reducerad behandlingseffekt utgör därmed anpassad behandling särskilt betydelsefullt för att främja psykosocialt välbefinnande.

Although factors associated with eating disorders (ED) have been studied, no comprehensive source of research findings was identified in this review. The purpose of this study was to identify and synthesize research findings of factors associated with ED in women published from 1992-2006. These findings may be useful to nurses, other professionals, families, and the public to facilitate the prevention, detection, treatment, and rehabilitation of women with EDs. The factors identified as most pertinent through this review were depression, sexual abuse, substance abuse, anxiety disorders, early pubertal onset and the personality traits of perfectionism and impulsivity. No factor was identified as causative for EDs, but sexual abuse and anxiety disorders often preceded the ED. Findings varied among ED subtypes, with sexual abuse and substance abuse more common with binge/purge behaviors and bulimic symptomology, while depression and anxiety disorders were more common with both anorexia nervosa and bulimia nervosa. Perfectionism was most common in anorexics; in one study it was identified independent of stress and persisted after recovery. Limitations noted in the research reviewed include using self-report questionnaires, some small samples, exclusion of some ED subtypes, and a predominant use of cross-sectional and clinical samples. Recommendations for further research included large epidemiological samples containing multiple ED subtypes and males, as well as longitudinal studies and methods to determine causal relationships among EDs and the associated factors identified. Implications for nursing education, practice, and policy development focus on screening for ED during physical examinations and interviews, posing questions to facilitate disclosure, addressing emotions elicited, and suggestions for routine monitoring of patients in clinical settings.

Bakgrund: Anorexia nervosa, AN, är en psykiatrisk sjukdom som innebär svält och potentiellt livshotande komplikationer. En person som diagnostiserats med sjukdomen har svårt att klara av vardagen och behöver behandling. Anhöriga involveras ofta, speciellt när den drabbade är en ungdom eller ett barn.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa.Metod: Studiens design var en litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design. Databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycInfo användes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Dataanalysen genomfördes via en integrerad analys.Resultat: Anhöriga, föräldrar och syskon, upplevde chock och lidande när en familjemedlem drabbats av AN, samt att deras hälsa påverkades negativt. Relationen till familjemedlemmen förändrades och stämningen upplevdes spänd. När föräldrarna sökte vård tillsammans med den drabbade upplevde de ett bristande bemötande.Slutsats: Hela familjen påverkas när en familjemedlem drabbas av AN, det kan vara svårt att hantera och förhålla sig till förändringarna som sjukdomen medför. Det finns utrymme för förbättring av vården kring bemötande och behandling av anhöriga till en familjemedlem med AN.

M. Diac. (Spelterapie) / Text in Afrikaans with summaries in Afrikaans and English / Anorexia nervosa is ‘n komplekse eetversteuring wat hoofsaaklik voorkom onder adolessente meisies regoor die wêreld. Anorexia nervosa word geklassifiseer as ‘n versteuring wat ten spyte van literatuur steeds nie ten volle verstaan of begryp kan word nie, weens die kompleksiteit daarvan. Hierdie kompleksitieit het ‘n tekort aan insig en begrip van ander tot gevolg wat weerstand by die adolessent wek. Die terapeutiese proses met hierdie individue word sodoende negatief beïnvloed en lei tot beperkte groei en verandering. In die betrokke studie is die ervaringswêreld van die adolessent wat lei aan anorexia nervosa nagevors met die doel om lig te bring op hierdie komplekse, tog hedendaagse verskynsel. Na die uitvoering van ongestruktureerde onderhoudvoering met adolessente meisies wat lei aan anorexia nervosa, is verskeie temas, konsepte en kategorieë geïdentifiseer en bespreek aan die hand van Gestalt terapeutiese konsepte. / Anorexia nervosa is a complex eating disorder that mainly affects adolescent girls all over the world. Anorexia nervosa is classified as a disorder that, despite existing literature, cannot be fully understood or comprehended, due to the complexity of the disorder. The complexity of Anorexia nervosa makes it difficult for people to understand these individuals, which causes resistance to occur within the adolescents. The resistance then complicates the therapeutic process, which can lead to inefficient growth and change in therapy. In this study, the experience of adolescent girls that suffer from anorexia nervosa is researched with the aim of shedding some light on this complex, though common, issue. After interviewing adolescents that suffer from anorexia nervosa, certain themes, concepts and categories were identified and explained by the hand of Gestalt therapeutic concepts. / Social Work

Introduktion: Sjuksköterskor inom somatisk vård möter och vårdar vid ett antal tillfällen per år patienter med diagnosen anorexia nervosa. Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Diagnosen påverkar både patientens somatiska och psykiatriska status. Patienter med diagnosen anorexia nervosa beskriver ett omvårdnadsbehov ur både ett somatiskt- och psykiatriskt omvårdnadsperspektiv. En framgångsrik allians är viktig för att vård och behandling ska kunna uppnås och upprätthållas. Sjuksköterskor inom somatisk vård upplever flera utmaningar i mötet med patientgruppen, däribland fördjupad förståelse för sjukdomens komplexitet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom somatisk vård upplever omvårdnaden i förhållande till patienter med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt ett induktivt förhållningssätt. Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning. Tematisk analys användes för analys av intervjuerna. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre övergripande teman: Sjuksköterskan och anorexi, Komplex somatisk omvårdnad samt Ropet efter psykiatrin. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter som starka känslor, bristande vårdstruktur och otillräcklig kunskap om diagnosen anorexia nervosa i omvårdnadsarbetet med patientgruppen. Sjuksköterskorna önskade handledning och utbildning om sjukdomens komplexitet samt ett förbättrat samarbete mellan somatiken och psykiatrin. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk vård upplevde flera svårigheter i mötet med patienter med diagnosen anorexia nervosa. Brist på tid, omvårdnadsstruktur och fördjupad kunskap om sjukdomen upplevdes försvåra möjligheterna till god kommunikation och allians med patientgruppen. Stöd, kunskap och ett välfungerande samarbete med psykiatrin ansågs kunna förbättra och utveckla omvårdnadsarbetet på den somatiska avdelningen för patienter med diagnosen anorexia nervosa. / Introduction: Nurses working in an acute medical care setting sometimes participate in the treatment of patients diagnosed with anorexia nervosa. Anorexia nervosa is a serious disease with a high mortality-rate. The disease affects the body as well as the mind. Patients diagnosed with anorexia nervosa describe nurses' lack of knowledge about the diagnosis. Nurses in medical care settings describe several challenges in the nursing process involving patients diagnosed with anorexia nervosa. Purpose: To examine the experiences of nurses working in an acute medical care setting when treating and nursing patients diagnosed with anorexia nervosa. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews were conducted with eight nurses working in an acute medical care setting. The text material was analyzed with thematic analysis. Results: The nurses experienced strong feelings when nursing patients diagnosed with anorexia nervosa. The nurses described unclear treatment structures and insufficient knowledge about the diagnosis. A well-established cooperation with the psychiatric unit as well as improved knowledge about the diagnosis were described as requirements in order to offer the patients advanced nursing. Conclusion: Nurses in a medical care unit experienced several challenges when nursing patients with anorexia nervosa. The nurses described a constant lack of time, unclear treatment structures and insufficient knowledge about the diagnosis. Tutorials, education and cooperation with the psychiatric unit could support nurses in medical health units to improve in order to understand the complex needs of patients diagnosed with anorexia nervosa.

Inledning: Den specialiserade ätstörningsvård som bedrivs i Stockholm har olika behandlingskoncept gällande anorexia nervosa (AN) för ungdomar. Familjens roll varierar likväl. Syftet med denna studie är att jämföra två av de största ätstörningsklinikerna i Stockholm; AB Mando samt Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) för att se om och i så fall hur de skiljer sig åt. Frågeställningar: Vilken grundsyn har vårdpersonal vid två olika kliniker på AN och på familjen roll under behandlingsarbetet och hur argumenterar man för detta? Hur går behandlingen till och vad är familjens roll? Hur förhåller man sig överhuvudtaget till familjen och varför? Metod: I studien, som är en kvalitativ undersökning, har vårdpersonal från dessa ätstörningskliniker deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien är bearbetat utifrån en tematisk analys. Resultat: De två klinikerna skiljer sig diametralt åt vilket grundar sig i två helt olika kunskapsparadigm. Med utgångspunkt i den teoretiska bakgrunden kan man se att det systemteoretiska synsättet råder på SCÄ där familjen roll är avgörande under behandlingen, genom att arbeta relationellt med hela familjen så kan patienten tillfriskna. På Mando där det inlärningsteoretiska/biologiska synsättet råder är konceptet det motsatta; genom att särskilja patienten från familjen och hemmiljön kan tillfrisknande ske då det ätstörda beteendet riskerar att vidmakthållas om patienten är kvar i den kontext där det blivit inlärt. Diskussion: Dessa olikheter torde ge skilda kliniska implikationer. Frågan om lika vård lyfts men också att det kan vara en fördel med ett varierat behandlingsutbud utifrån familjens behov. / Introduction: The specialized eating disorder treatments provided in Stockholm have different treatment concepts of anorexia nervosa (AN) for adolescents. The role of the family varies as well. The purpose of this study is to compare two of the biggest eating disorder clinics in Stockholm, AB Mando and the Stockholm Centrum för Ätstörningar (SCÄ) to see whether, and if so, they differ. Questions: What views have health professionals at two different clinics on AN and the family's role in the treatment process, and how do they argue for this? How does one relate to the family and why so? Method: In this study, which has a qualitative approach, health professionals at the two eating disorder clinics participated in semi-structured interviews. The interviews were processed in a thematic analysis. Results: The two clinics differs diametrically, which is based in two completely different paradigms. Based on the theoretical background, one can see that the system theoretical approach prevails at SCA, where the family's role is crucial during treatment, only by working relationally with the whole family the patient can recover. At Mando where learning theory / biological approach prevails, the concept is the opposite; by separating the patient from the family and the home environment recovery can be made. The behavior is likely to be maintained if the patient is left in the context where the eating disorders has developed. Discussion: These differences should result in different clinical implications. The issue of equal treatment is raised, but also that it can be an advantage with a varied range of treatments based on the varied needs of the families.

Bakgrund: Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är de två främsta ätstörningarna enligt medicinsk praxis. För att förstå en lidande människas verklighet är det av vikt att ta del av dennes livsvärld, samt känsla av hälsa, välbefinnande och lidande. Hur en människa påverkas av sin ätstörning är individuellt, och sättet människan påverkas av sin omgivning är således olika för alla. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur människor med ätstörning erfar sin omgivning. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och baseras på tre skönlitterära böcker. Texterna analyserades med hjälp av en innehållsanalys och analysprocessen genomfördes i två steg bestående av en induktiv och en deduktiv del. Materialet har analyserats från helhet till delhet för att återgå till helhet. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier utefter beskrivningen av hur människor erfar sin omgivning: Drar sig undan sin omgivning, Vilja vara accepterad av sin omgivning och Känsla av oförståelse från omgivningen. Utifrån en fördjupning av dessa tre kategorier framkom sex underkategorier: Känsla av utanförskap, Känsla av att vara ovärdig vänskap, Undviker att vara social, Jämför sig med andra, Känsla av brist på förtroende och Döljer sitt beteende. Slutsats: Livet med en ätstörning upplevs som en kamp. Resultatet visar att personer med ätstörning väljer att dra sig undan sin omgivning, istället för att be om deras stöd i denna kamp. Det har även framkommit att de känner en stark oförståelse från sin omgivning, vilket bidrar till deras vilja att isolera sig. I sin isolering drömmer de dock om att vara sociala, populära och åtråvärda människor.