Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) kännetecknas av att medvetet minska i vikt och samtidigt bibehålla en känsla av att vara överviktig. Sjukdomen tyder på en viktnedgång som understiger 15 procent av den normala kroppsvikten. De yngre kvinnorna med AN kan mötas i öppenvården men även i slutenvården beroende på sjukdomens utsträckning. I möten har relationen mellan kvinnan och sjukvårdspersonal en stor inverkan på kvinnans upplevelser av möten och kan avspegla hur kvinnan upplever sin situation.   Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnor med Anorexia Nervosas upplevelser av möten med sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ metod där en induktiv ansats tillämpades. Studien var baserad på fem patografier som analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom fem huvudkategorier: Bli tagen på allvar, Känna förtroende, Känna sig utlämnad, Bristande tillit och Känna oro och rädsla. I möten beskrev de yngre kvinnorna med AN hur de mötte sjukvårdspersonal som ingav ett lugn och som var genuint intresserade att lyssna till kvinnornas berättelser. De yngre kvinnorna kunde även uppleva att de ständigt tvingades upprepa sig i möten. Känslan av bristande tillit stärktes när sjukvårdspersonalen inte visade sympati eller när de uppträdde på ett okänsligt sätt. Även känslor av oro och rädsla kunde uppkomma i möten med sjukvårdspersonal.  Slutsats: Resultatet gav en inblick i yngre kvinnor med ANs upplevelser av möten med sjukvårdspersonal. Det framgick att det var av vikt att möta sjukvårdspersonal som ingav ett förtroende och där kvinnorna upplevde att de blev tagna på allvar. Kvinnorna kunde också uppleva att de tvingades upprepa sig i möten men även att de inte kände sig förstådda av sjukvårdspersonalen. En ökad förståelse för de yngre kvinnorna med AN kan ge ökad kunskap för sjukvårdspersonalen i framtida möten.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en livshotande psykiatrisk sjukdom vilket främst anses drabba kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av ihållande problematik med födointaget med en onormal strävan efter en viktnedgång. Behandlingen fokuserar främst på att häva svälten, normalisera ätandet och minimera de kroppsliga symtomen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Studierna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: I resultatet presenteras 5 kategorier;  ”önskan att bli involverad i vården”, ”önskan att ses som en unik person”, ”att relationen med sjukvårdspersonal hade betydelse”,  ”att tvingas släppa kontrollen var plågsamt men också hjälpsamt” och ”att vårdas tillsammans med andra kunde vara både stödjande och skadligt”. Slutsats: Anorexia nervosa är en komplex sjukdom, därför ses ett stort behov av ökad förståelse över patienters upplevelse för att omvårdnaden skall kunna utformas på ett personcentrerat sätt. Sjuksköterskans bemötande och kompetens kan påverka behandlingsprocessen och därför anses en god relation vara betydande. Sjuksköterskorna behöver få en djupare förståelse och verktyg för att kunna bemöta patienterna på ett respektfullt sätt och stärka patientens empowerment.

Background: Anorexia nervosa is one of the most serious and life-threatening psychiatric conditions. There are several different treatments and the condition often seem to affect the whole family. Family intervention is a common intervention in anorexia nervosa. The intervention in family treatment is often provided by nurses as part of nursing in psychiatric care. Aim: The aim was to evaluate various family interventions for weight recovery in anorexia nervosa in adolescents in psychiatric care. Method: A systematic database search and review of eight research studies have been made step by step based on the method described by BettanySaltikov and McSherry (2016). Results: All eight studies were performed in outpatient care. In the largest study, 169 participants participated and 45 in the smallest study. The average age was 15,6 years. There was no significant difference between the different family treatment methods at short-term follow-up (one to three months) but at the six-month follow-up there was a significant difference in two of the studies where PFT and ECHO proved to be most effective. In another study, there was a significant difference at twelve-month follow-up where E@T proved to be most effective. Discussion: Family interventions have a positive effect on weight recovery in anorexia, However, the intervention adds relatively little extra weight compared to conventional care. More health science research is needed that evaluates family-focused nursing interventions.

No description available.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning och den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet. Sjukdomen utvecklas ofta i samband med bantning och anses vara ett komplext sjukdomstillstånd. Det är vanligt att personer som lider av anorexia nervosa har en negativ självbild med bristande självförtroende. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden av dessa patienter där vårdrelationen utgör en viktig del. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors vårdrelation till patienter med anorexia nervosa. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien inkluderar tio artiklar som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: En utmanande relation samt en nära relation. Till varje kategori identifierades två subkategorier. Resultatet visar att vårdrelationen var mångfasetterad, med både positiva och negativa aspekter. Den beskrevs som en utmanande relation, präglad av motstånd, bristande förståelse och en inre rollkonflikt hos sjuksköterskorna, samt som ett nära förhållande, där omsorgsfull interaktion och ständig närvaro i vårdmiljön var framträdande aspekter. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig vårdande roll där vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är central. Ett personcentrerat förhållningsätt var betydelsefullt för att upprätthålla en god vårdrelation, samt för patienternas trygghet och välbefinnande. / Background: Anorexia nervosa is a serious eating disorder and the psychiatric diagnosis with the highest morality. The disease often develops in connection with dieting and is considered a complex disease state. It is common for the person suffering from anorexia nervosa to have a poor self-image with a lack of self-confidence. Nurses have a central role in the care of these patients, where the care relationship is an important part. Aim: To describe nurses´ care relationship to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review with a qualitative approach. The study includes ten articles and qualitative content analysis was used to analyze the articles. Result: Two categories were identified: a challenging relationship and a close relationship. For each category two subcategories were identified. The result showed that the care relationship was multifaceted, with both positive and negative aspects. It was described as a challenging relationship, characterized by resistance, lack of understanding and an internal role conflict within the nurse. It was also described as a close relationship, where careful interaction and constant presence in the care environment were prominent aspects. Conclusion: Nurses have an important caring role, where the care relationship between nurse and patient is central. A person-centered approach was crucial for maintaining a good care relationship and affecting patients' safety and well-being.

Abstract Bakgrund: År 2018 levde cirka 190 000 personer i Sverige med en ätstörning varav majoriteten som insjuknade var unga kvinnor. Går en tillbaka 30-40 år i tiden var ätstörningar ett sällsynt problem i samhället, idag däremot är det ett välkänt begrepp inom sjukvården. En av de vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa och studier har visat att det första året efter en har blivit friskförklarad är det störst risk för återfall och att det finns begränsad forskning gällande tillfriskningsprocessen utifrån ett patientperspektiv. Syftet: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur tillfrisknandet från anorexia nervosa kan upplevas av någon som diagnostiserats med anorexia nervosa. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Fyra intervjuer har genomförts med personer som har diagnostiserats med sjukdomen anorexia nervosa. Transkriberingarna av intervjuerna har sedan analyserats med inspiration utifrån en tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att det kunde finnas faktorer som både underlättade och försvårade tillfrisknandet. Motivationsfaktorer såsom sociala relationer kunde vara en bidragande faktor för att gå mot ett tillfrisknande och underlätta processen. Faktorer som kunde försvåra tillfriskningsprocessen var bland annat brist på den psykologiska återhämtningen i behandlingen som kunde bestå av negativ självkänsla och behov av kontroll. I tillfriskningsprocessen framkom det av informanterna att det var stort fokus på den fysiska delen i behandlingen. Slutsatser: Informanterna uttryckte att det finns ett behov av att arbeta mer subjektivt i behandlingen för att underlätta den psykologiska delen av tillfrisknandet. Vägen till att bli diagnostiserad med anorexia nervosa enligt DSM-5 är tydlig medan vägen ur sjukdomen och vad frisk innebär är desto otydligare. Nyckelord: anorexia nervosa, tillfrisknande, försvårande/underlättande, motivation, relationer, frisk/sjuk, kvalitativa intervjuer, tematisk analys, KASAM, disease, illness.

Bakgrund Anorexia nervosa är en psykiatrisk sjukdom som innebär en medveten självsvält. Det är få med sjukdomen som tillfrisknar och många går helt utan behandling. Det är en patientgrupp vilka inte alltid följer sjukvårdpersonalens råd och där många motsätter sig behandling. Det finns en problematik angående val av behandlingsmetod då det finns bristande evidens gällande behandlingsresultaten. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden av personer med anorexia nervosa och vilka faktorer som är av betydelse vid behandlingen. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att få en överblick över befintlig kunskap inom valt område. Tidigare forskning och studier som kunde svara till syfte och problemformulering samlades in för att få en översikt av genomförd forskning inom området. Sjutton artiklar inkluderades till resultatet. Resultat Resultatet visade på att sjuksköterskans roll i omvårdnaden av personer med anorexia nervosa är präglat av flertalet faktorer av betydande karaktär för behandlingsresultatet. Studien visade på fem huvudfynd: relationen mellan sjuksköterska och patient, information och kommunikation, betydelsen av att ge stöd och uppmuntran, betydelsen av kontroll för patienten i behandlingen, samt betydelsen av att se hela personen. Slutsats Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är en väsentlig del i omvårdnaden, där sjuksköterskans egenskaper och kompetens är betydelsefulla. Faktorer som visat stöd och uppmuntran samt en god kommunikation är viktiga. Avslutningsvis vill vi belysa vikten av att bli sedd som en individ, att fokus inte endast ligger på ätbeteendet och viktuppgång utan att hela personen blir behandlad.

Bakgrund Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är två ätstörningar som kan leda till allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Individer med dessa sjukdomar döljer för det mesta symtomen i den mån som går, vilket skapar stora mörkertal i samhället och försvårar sjuksköterskans förmåga att identifiera tidiga tecken. Prevalensen av ätstörningar ses öka i dagens samhälle, och sjuksköterskan kan därmed möta dessa patientgrupper i olika former av vårdkontexter. För detta krävs kunskap hos sjuksköterskan kring det omvårdnadsarbete som bedrivs vid dessa sjukdomar. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa omvårdnadsåtgärder vid Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa. Metod I denna litteraturöversikt har datainsamling skett genom databaserna CINAHL och PubMed. Efter noggrann kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär ut för en integrerad dataanalys. Resultat Fyra huvudkategorier som i sin tur bestod av egna underkategorier identifierades. Kategorin samtalet med tillhörande underkategorier första mötet och samtalets viktiga komponenter, kategorin socialt stöd med den terapeutiska alliansen, en svårbehandlad patientgrupp och familjen, kategorin främja hälsosamma vanor med matvanor, fysisk aktivitet och sociala aktiviteter samt kategorin kunskap och utbildning utan tillhörande underkategori. Slutsats Krav ställdes på samtalets innehåll och bemötandet önskades vara öppet, empatiskt och kunnigt. Dåliga upplevelser kunde resultera i negativa konsekvenser på tillfrisknandeprocessen. Att skapa en terapeutisk allians med såväl patient som familj lyftes vara av vikt för vårdförloppet, men karaktären av dessa sjukdomar försvårade den terapeutiska alliansen till följd av ambivalens inför viktuppgång och bristande sjukdomsinsikt. Erfarenhet och utbildning identifierades som viktiga faktorer för att kunna upprätthålla auktoritet och samtidigt balansera detta med ett empatiskt bemötande. Sjuksköterskorna ansvarade för att utbilda patienterna i hälsosamma vanor och guida patienten ur dess sociala och emotionella isolering. Ett flertal problematiska områden identifierades, varav bristande kunskap och utbildning hos vårdpersonalen var ett. I syfte att komma åt identifierade problemområden ställs krav på vidare forskning.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som ofta debuterar under tonåren med en fixering kring vikten vilket orsakar ett stort lidande. Sjukdomen är komplex att behandla och det krävs ofta kombinerade insatser från vården. Forskningen betonar vikten av att patienterna har tillräckligt med sjukdomsinsikt för att vara mottagliga till att få hjälp och stöd från vårdgivarna. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av stöd hos patienter som lider av anorexia nervosa. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Studien inkluderade 17 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa, fyra mixad metod och tre kvantitativa. De inkluderade artiklarna sammanfattades i Sophiahemmets högskolas matris och en integrerad analysmetod användes. Resultat: Stödet under behandlingen och vården av patienter med anorexia nervosa var en betydande faktor för att patienterna skulle känna motivation och tilltro till behandlingsprocessen. För att uppnå detta var det viktigt att vårdgivaren besatt tillräckligt med kunskap och erfarenhet av att behandla och stödja patienterna. Både patientens egen motivation och vårdgivarens roll var viktiga faktorer i processen mot ett tillfrisknande. Slutsats: Vårdgivarnas tidigare erfarenheter och kunskaper av att behandla denna patientgrupp är avgörande för att de aktivt ska delta i sin behandling. Det är en stor utmaning för vården att lyckas stärka den egna motivationen hos patienterna att vilja tillfriskna vilket förutsätter att vårdgivarna förmår att motivera till förändringar av patienternas beteende och tankemönster. Genom en ökad förståelse och respekt för patienternas perspektiv kan vården utforma och anpassa stödinsatser för att arbeta både proaktivt och för att hjälpa patienterna att uppnå ett tillfrisknande på lång sikt.

Uppskattningsvis led 190 000 personer i åldern 15–60 av ätstörningar i Sverige 2018. Anorexia är en sjukdom som funnits under en lång, så tidigt som år 1694 beskrevs det första fallet i England. Anorexia kategoriseras som en relativt ovanlig sjukdom och cirka 0.2–0.4 procent av kvinnor i 12–25 år hade sjukdomen 2004. Enbart 50–70 procent av patienterna uppskattas tillfriskna från sin sjukdom vilket indikerar på att mer kunskaps inom området är nödvändigt.  Studien syftar till att undersöka hur personer som insjuknat i Anorexia Nervosa upplever insjuknandet och tillfrisknandet utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För att svara på syftet har två frågeställningar använts 1) Hur upplever svenska kvinnor att yttre faktorer och inre faktorer ledde till deras insjuknande av Anorexia Nervosa, 2) Hur upplever svenska kvinnor att yttre faktorer och inre faktorer ledde till deras tillfrisknande av Anorexia Nervosa. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex kvinnor som tillfrisknat från Anorexia. Det teoretiska ramverk som använts i denna studie är Foucaults teori om panoptisk disciplin, den disciplinerade kroppen och självdisciplinering. Studiens resultat redogör för hur både yttre- och inre förändringar påverkar kvinnorna i sitt insjuknande och tillfrisknande. Under yttre- och inre förändringar identifierades följande kategorier omgivningens påverkan, vardagsrutiner, psykiska faktorer och självuppfattning vilka påverkar kvinnorna i sitt insjuknande och tillfrisknande. Vid insjuknandet angav kvinnorna i studien att omgivningens påverkan var en bidragande orsak till deras insjuknande där såväl samhället i stort i form av medias porträttering av kvinnor som personer i deras närhet. Vid tillfrisknandet upptäckte kvinnorna att det fanns ett bättre liv utan sjukdomen och att det var det som gjorde att de ville sträva efter att bli helt fri den eller att de inte ville se familj och vänner lida mer.