Bakgrund: Globalt sett är prostatacancer den näst vanligaste cancerformen bland män och drabbar oftast de som är över 70 år. Den vanligaste behandlingsmetoden som används kallas radikal prostatektomi och kan leda till erektionsproblematik och urininkontinens. Efter att ha genomgått prostatektomi kan även olika känslor av ångest, depression och psykologisk smärta uppkomma. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa mäns erfarenheter i samband med prostatektomi. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. De valda artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet resulterade i fyra huvudkategorier med nio underkategorier, vilka var ”Vikten av information – söka information på egen hand, att få information från vården, bristande information”, ”Behandlingen – välja rätt operation, tvingas ha kateter”, ”Förändrade kroppsfunktioner – att bli urininkontinent, att få erektionsproblem” och ”Stöd – relation till närstående, vårdpersonal”. Konklusion: Litteraturstudien visade att varje erfarenhet var unik men att de flesta män hade likande erfarenheter av prostatektomibehandlingen. Männens olika erfarenheter kunde alla på ett eller annat sätt ses som ett lidande, då lidande upplevs olika och är unik för varje individ.   Nyckelord: prostatektomi, patienters erfarenheter, lidande, litteraturstudie / Background: Globally, prostate cancer is the second most common cancer among men and most often affects those who are over 70 years. The most common treatment is radical prostatectomy, which may cause erectile dysfunction and urinary incontinence. After the prostatectomy feelings of anxiety, depression and psychological pain may arise. Aim: The aim of this literature study was to illustrate men’s experiences in connection with prostatectomy. Method: 11 qualitative articles were used to answer the aim of the literature study. The articles have been reviewed, analyzed and compiled into a result.   Result: The result was presented in four categories and nine subcategories, which was ”The importance of information – to search information on their own, information by caregivers, lack of information”, ”The treatment – choose the right surgery, forced to wear catheter”, ”Changed body functions – to be urinary incontinent, to have erectile dysfunctions” and ”Support – relative relationships, caregivers”. Conclusion: The literature study showed that every experience was unique, although most of the men had similar experiences of the prostatectomy. The different experiences of the men could in one way or another been seen as a suffering, which is different and unique of every individual.   Keywords: prostatectomy, experiences of patients, suffer, literature study

No description available.

Bakgrund: I den nuvarande traditionella rapportering, som sker påsjuksköterskeexpeditionen, utesluts patient från att vara delaktig. Bedsiderapportering ärett tillvägagångsätt som erbjuder patienten att bli delaktig i sin vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter avbedsiderapportering inom slutenvården.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studiergenomfördes. En innehållsanalys utfördes på totalt åtta artiklar, där likheter ochskillnader påträffades.Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: Att bli sedd som person, Att varadelaktig i sin vård, Integritet vid bedsiderapportering och Sociala relationer vidbedsiderapportering. Överlag kunde man se att patienters erfarenheter avbedsiderapportering var god inom dessa fyra kategorier. Patienter föredrog dennarapporteringsform eftersom de blev mer delaktiga jämfört med traditionell rapportering.Ett fåtal patienter ansåg att integriteten kunde äventyras vid bedsiderapportering ochvissa av informanterna föredrog en mer passiv roll där de inte blev delaktiga vid sinrapportering.Slutsats: Jämnfört med den traditionella rapporteringen ger bedsiderapporteringenpatienterna en ökad möjlighet att vara delaktiga i sin vård. För att säkert kunna övergåhelt till bedsiderapportering anser vi att fler studier måste genomföras utifrån patientensperspektiv, då det flesta idag är gjorda utifrån sjuksköterskans perspektiv. Vi ser ävenett behov av att genomföra forskning som berör bedsiderapportering ochspråkförbistringar då patienter med ett annat modersmål ökar inom vården.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Integrerad litteraturstudie Resultat: Tvångsåtgärder skapade olika upplevelser av utsatthet. Kränkning av den personliga autonomin, oförståelse och rädsla var vanliga reaktioner. Tvångsåtgärder tolkades olika, ibland som en nödvändig åtgärd medan andra såg det som en bestraffning. Faktorer som risk för att skada sig själv eller andra, positiva behandlingsresultat och bra bemötande från personal var faktorer som påverkade förståelsen i positiv bemärkelse. Maktfaktorer var av stor betydelse för relationen mellan personal och patient. Andra faktorer som ålder, kön, diagnos, funktionsnivå samt tidigare erfarenhet av tvångsvård hade liten betydelse på hur tvångsåtgärden upplevdes. De mest avgörande faktorerna för erfarenheten av tvångsåtgärder var delaktighet, bemötande och information. Konklusion: Tvångsåtgärder framkallade många starka känslor. Trots kränkning av den personliga autonomin visade många patienter förståelse för varför åtgärden utförts. Faktorer som ansågs påverka upplevelsen av tvångsåtgärder var delaktighet i vårdprocess, bemötande, information, grad av förståelse och personalens missbruk av sin makt.

Bakgrund: Trauma innebär att kroppen varit utsatt för kraftigt våld av hög energi och bidragit till livshotande skador. Årligen omkommer runt 3000 människor i Sverige av trauma. I världen omkom 4 410 000 personer år 2019 till följd av trauma. Sverige är relativt besparat från större trauman, såsom naturkatastrofer och krig. Därmed har vårdpersonalen begränsade erfarenheter av omhändertagandet vid trauman.  Syfte: Syftet med studien var att utforska patienters erfarenheter av omvårdnaden på akutmottagningar efter trauma.  Metod: En litteraturstudie som är baserad på systematisk litteratursökning. Nio artiklar med kvalitativ och mixad design som är publicerade mellan 2007–2020 inkluderades för en integrerad analys.  Resultat: Resultatet sammanfattas i kategorierna; Säker vård, Delaktighet och Maktlöshet med underkategorierna; Effektivt & Professionellt omhändertagande, Emotionellt stöd, Betydelsen av god kommunikation, Betydelsen av tydlig information, Utsatthet & Sårbarhet, Brist på kommunikation & information. Slutsats: Patienterna hade positiva erfarenheter av sin omvårdnad, med förekommande avvikelser där tydligt behov av förbättringsåtgärder finns. Brist på god kommunikation, tydlig information samt förmågan att se människan bakom skadan.

No description available.

Introduktion & Bakgrund: Bedside som rapportmetod är en rapportmetod framtagen föratt främja personcentrerad omvårdnad där kommunikation och bemötande är en stor del. Rapportmetoden ska möjliggöra en mer patientsäker vård där patienten har möjlighet att vara mer delaktig. Metoden sker mellan skiftbyten där vårdpersonal involverar patientenatt bli aktiv deltagare. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa patienters erfarenheter av bedside somrapportmetod. Metod: En litteraturstudie baserat på Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Sökningarnautfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. En kvalitetsgranskning gjordes och därefterinkluderades 11 artiklar till resultatet. Artiklarna var av kvalitativ metod, kvantitativ metodsamt mixad metod. En tematisk dataanalysmetod användes med en induktiv ansats. Resultat: Patienters erfarenheter av bedsiderapportering kunde sammanställas i: Påverkanpå relationen och förtroendet, påverkan på integriteten samt påverkan på kontrollen och delaktigheten. Slutsats: Sammantaget föredrog patienter bedside som rapportmetod. De nackdelar patienterkunde uppmärksamma vägdes upp av dess fördelar. Dessa erfarenheter fick patienter avbedside rapportmetod då vårdpersonalen förhöll sig till ett personcentrerat förhållningssätt. Detta innebar att rapporteringsmetoden bidrog till en mer personcentrerad omvårdnad.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Män och kvinnor har historiskt sett behandlats olika inom sjuksköterskeyrket och tycks skilja sig från varandra i sitt yrkesutförande. Manliga sjuksköterskor beskrivs bland annat vara mer direkta i sin kommunikation än kvinnliga sjuksköterskor. Manliga sjuksköterskor beskriver sitt yrke som särskilt utmanande på grund av deras kön. Dessa utmaningar är i form av bland annat pinsamhet vid intimvård av kvinnliga patienter och känslor av utanförskap hos de manliga sjuksköterskor som arbetar i ett kvinnodominerat yrke.   Syfte: Syftet av denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av att bli vårdade av manliga sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie användes. 11 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science som sedan lästs, granskats och bearbetats. Personcentrerad omvårdnad och Newmans omvårdnadsteori användes som teoretiska referensramar.   Resultat: Intimvård upplevdes som obekvämt om den genomfördes av manliga sjuksköterskor. Patienterna hade en generell positiv inställning till manliga sjuksköterskor. Egenskaper som var viktigast hos manliga sjuksköterskor var: kvalificerad, professionell, empatisk och stödjande. De manliga sjuksköterskorna ansågs lämpade att utföra medicintekniska moment och vara omtänksamma och respekterande patienternas integritet. Att samtala om sexuell aktivitet, personlig hygien och sjukdomsförlopp ansågs av patienterna som känsliga beroende på könet på sjuksköterskan de pratade med.   Slutsats: Studiens kvantitativa del visade att kvinnliga sjuksköterskor föredrogs framför manliga sjuksköterskor vid omvårdnad. En majoritet av patienterna hade en neutral till negativ inställning mot manliga sjuksköterskor. Den kvalitativa delen visade att det inte var en självklarhet att manliga sjuksköterskor ska vara en del av all sjukvård. Detta varierade beroende på patientens personliga preferens.

Bakgrund: Stroke är ett globalt folkhälsoproblem. De som drabbas av stroke kan få komplikationer som kräver långtidsrehabilitering. Rehabiliteringen börjar på sjukhuset och fortsätter därefter i hemmiljön, sjuksköterskor har till uppgift är att värna om patientens egenansvar. Egenansvaret gynnas av patientens delaktighet i rehabiliteringen och främjas genom en personcentrerad vård. Genom att beskriva patienters erfarenheter av egenansvar synliggörs en ökad förståelse för deras situation. Förståelsen kan också möjliggöra för vårdpersonal att bli ett stöd för patienten i egenansvaret. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av egenansvar under rehabiliteringen efter stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt som utgick från kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i två olika databaser och granskades därefter med Högskolan Kristianstads granskningsmall. Analysen utgick från Fribergs (2017a) trestegsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter efter en stroke visade på problematiken i att ta egenansvar i rehabiliteringen. Ur analysen framkom två huvudkategorier samt fem subkategorier. Huvudkategorierna är: Behov av stöd för att kunna ta egenansvar under rehabiliteringen samt Egenansvarets betydelse när behovet av stöd i rehabiliteringen avtar. I den första huvudkategorin framkom patienters erfarenheter angående det bristande bemötandet som försvårade för patienter att ta egenansvar. I den andra huvudkategorin belystes den fortsatta utmaningen med det komplexa egenansvaret under rehabiliteringen. Diskussion: Metoddiskussionen utgick ifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen tar upp tre nyckelfynd vilka innefattar: patienternas behov av stöd, kommunikationens betydelse samt självständighetens betydelse för att kunna ta egenansvar. Dessa diskuteras utifrån Ekmans personcentrerade vårdmodell, ur ett samhällsperspektiv samt etiska aspekter.