Bakgrund: Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Sjukdomen påverkar både patienten själv och personer i dess närhet. För patienter som lever med diabetes typ 1 är det viktigt att hantera egenvård för att må bra och minska risken för komplikationer. Orems egenvårdsteori är vald som teoretisk referensram.   Syfte: Att belysa vuxna patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Den valda designen är en litteraturstudie. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Studien genomfördes med integrerad analys. Analysen delades upp i tre steg och presenteras i en analystabell. Åtta artiklar valdes ut.  Resultat: Fyra kategorier framträdde: ”Egenvård för att övervinna rädslor”, ”familjens roll vid egenvård”, ”kost och egenvård” samt ”utbildning i egenvård”. Resultatet av egenvård för att övervinna rädslor var att patienterna undvika komplikationer. Familjens roll och kosten är en viktig del i egenvården. Patienter får utbildning i att kunna leva med diabetes typ 1. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 1 är i behov att sköta sin egenvård för att hantera sin livssituation, detta lär patienten sig av som deras vardag och erfarenheter. Där har familjen och sjuksköterska en viktig roll i att stödja egenvården. Det är viktigt att förhindra komplikationer som uppstår och att patienten sköter sitt eget behov av vård.

Bakgrund: Bensår är ett omfattande problem hos den äldre befolkningen i samhället. Bensår är ett sår där någon del av vävnaden under knät är skadad. Denna studie fokuserar på erfarenheter av att leva med venösa, arteriella och arteriovenösa (blandsår )bensår. Det är vanligt att bensår är svårläkta och de kan skapa smärta hos patienten. Detta kan orsaka lidande hos dessa patienter. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att leva med bensår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Sökningar genomfördes i Cinahl, Medline och PubMed. Sju artiklar granskades och analyserades. Analysen gick från helhet till delar till en ny helhet där studierna relaterades till varandra såsom likheter och skillnader. De vetenskapliga artiklarna är etiskt granskade enligt god forskningssed. Resultat: Resultatet visar på fyra teman där patienternas erfarenheter och upplevelser undersökts. Att ha och hantera smärta, att leva med rädsla, våga ha framtidstro och att leva med en förändrad vardag. Slutsatser: Smärtan patienterna upplever vid bensår påverkar deras liv på många olika vis. Vardagen blir förändrad, de sociala och intima relationerna påverkas. Patienten klarar inte längre av att leva som tidigare. Sjuksköterskan har en betydande roll i läkningsprocessen, även att upprätthålla ett välbefinnande och bibehålla goda relationer och vanor för patienten. Sammanfattningsvis går det se att det saknas forskning kring patientens erfarenheter om att leva med bensår och yttligare forskning bör göras.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en livshotande psykiatrisk sjukdom vilket främst anses drabba kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av ihållande problematik med födointaget med en onormal strävan efter en viktnedgång. Behandlingen fokuserar främst på att häva svälten, normalisera ätandet och minimera de kroppsliga symtomen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Studierna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: I resultatet presenteras 5 kategorier;  ”önskan att bli involverad i vården”, ”önskan att ses som en unik person”, ”att relationen med sjukvårdspersonal hade betydelse”,  ”att tvingas släppa kontrollen var plågsamt men också hjälpsamt” och ”att vårdas tillsammans med andra kunde vara både stödjande och skadligt”. Slutsats: Anorexia nervosa är en komplex sjukdom, därför ses ett stort behov av ökad förståelse över patienters upplevelse för att omvårdnaden skall kunna utformas på ett personcentrerat sätt. Sjuksköterskans bemötande och kompetens kan påverka behandlingsprocessen och därför anses en god relation vara betydande. Sjuksköterskorna behöver få en djupare förståelse och verktyg för att kunna bemöta patienterna på ett respektfullt sätt och stärka patientens empowerment.

No description available.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som ofta debuterar under tonåren med en fixering kring vikten vilket orsakar ett stort lidande. Sjukdomen är komplex att behandla och det krävs ofta kombinerade insatser från vården. Forskningen betonar vikten av att patienterna har tillräckligt med sjukdomsinsikt för att vara mottagliga till att få hjälp och stöd från vårdgivarna. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av stöd hos patienter som lider av anorexia nervosa. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Studien inkluderade 17 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa, fyra mixad metod och tre kvantitativa. De inkluderade artiklarna sammanfattades i Sophiahemmets högskolas matris och en integrerad analysmetod användes. Resultat: Stödet under behandlingen och vården av patienter med anorexia nervosa var en betydande faktor för att patienterna skulle känna motivation och tilltro till behandlingsprocessen. För att uppnå detta var det viktigt att vårdgivaren besatt tillräckligt med kunskap och erfarenhet av att behandla och stödja patienterna. Både patientens egen motivation och vårdgivarens roll var viktiga faktorer i processen mot ett tillfrisknande. Slutsats: Vårdgivarnas tidigare erfarenheter och kunskaper av att behandla denna patientgrupp är avgörande för att de aktivt ska delta i sin behandling. Det är en stor utmaning för vården att lyckas stärka den egna motivationen hos patienterna att vilja tillfriskna vilket förutsätter att vårdgivarna förmår att motivera till förändringar av patienternas beteende och tankemönster. Genom en ökad förståelse och respekt för patienternas perspektiv kan vården utforma och anpassa stödinsatser för att arbeta både proaktivt och för att hjälpa patienterna att uppnå ett tillfrisknande på lång sikt.

No description available.

Bakgrund: Patienter befinner sig i en stressad och utsatt situation innan ambulans är på plats. Ambulanspersonal arbetar ofta under press men vill kunna bemöta patienter personligt i sin professionella roll. Kvantitativa studier visar att mänskliga faktorer som bemötande har störst betydelse för att patienten ska känna sig nöjd med vården. Samtidigt saknar ambulanspersonal återkoppling på hur patienter upplever ambulanssjukvården. Syfte: Att undersöka vuxna patienters erfarenheter av bemötande från ambulanspersonal och hur det påverkar upplevelsen av vården. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Resultat: Litteraturstudien resulterade i två kategorier, positiva erfarenheter av bemötande och påverkan på vårdupplevelsen och negativa erfarenheter av bemötande och påverkan på vårdupplevelsen, med underkategorierna holistiskt bemötande, kunskapsfokuserat bemötande, relationsfokuserat bemötande, personcentrerat bemötande, känna sig förminskad i mötet, känna sig stigmatiserad i mötet och känsla av att inte bli sedd. Patienter blev bemötta av ambulanspersonal som hade ett helhetsperspektiv, kompetens, intresse av att skapa en relation och som bjöd in till delaktighet. Patienter blev också bemötta av nedvärderande kommentarer, att inte bli tagna på allvar, att inte bli informerade och att en relation mellan ambulanspersonal och patient inte skapades. Slutsats: Det mest betydelsefulla för patienter var ambulanspersonal som hade ett relationsfokuserat bemötande. Den viktigaste komponenten i det var att bemöta patienten med ett lugnt framträdande. Bemötande har betydelse för patientens upplevelse av vården. Det kan göra att patienten upplever vården som trygg, hoppfull och stärkande eller som stigmatiserande, osynliggörande och nedvärderande.

Bakgrund: Bensår definieras som ett öppet sår beläget nedanför knät där venös etiologi är vanligast. Patienter med smärtsamma venösa bensår upplever smärta i samband med omläggning samt en ständigt närvarande bakgrundssmärta som är en stor del av deras lidande. Enligt Katie Erikssons teori har lidandet tre dimensioner; erfarenheten av lidandet i samband med sjukdom, lidandet i samband med vårdsituationen och upplevelsen av lidandet i relation till det egna livet. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av lidandet i samband med smärtsamma venösa bensår. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl inkluderande studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Inklusionskriterierna var studier som handlar om vuxna patienter med venösa bensår. Samtliga studier hade godkännande av etisk kommitté, vilket var ett krav för att få vara med i denna litteraturstudie.Resultat: Smärtsamma venösa bensår orsakar lidande. De venösa bensåren begränsar livetfysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt samt har negativ inverkan på individernas upplevda hälsorelaterade livskvalitet. De upplever förlust av autonomi vilket föder ett behov att återskapa självständighet och det sker genom tilltro till sin egen förmåga (self-efficacy). Patienter utvecklar strategier för att undvika nya sår, förnyad smärta och nytt lidande. Slutsats: Lidandet i samband med venösa bensår är unikt för varje individ. Distriktssköterskor vårdar inte bara såret utan en person utifrån fysisk, psykisk, social och ekonomisk existens. Individer med venösa bensår klarar sig bättre om de har tilltro till sin egen förmåga.

Bakgrund: Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidbrukssyndrom, LARO, har i forskning bevisats minska sjukdom och dödlighet för personer med opioidbrukssyndrom. Tillgängligheten till behandlingen ska vara god men varierar nationellt. Erfarenheter av att vänta på vård har studerats inom flera områden men få studier har beskrivit upplevelser och utmaningar som uppkommer under väntan på LARO-behandling. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personers erfarenheter av att vänta på läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidbrukssyndrom. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt elva personer rekryterades från LARO-mottagning och sprutbytesverksamhet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Risker kopplat till substansbrukssyndromet kvarstår eller förvärras under väntan, Att behöva vänta på behandling väcker starka känslor samt Sjukvården påverkar hur väntetiden upplevs. Resultatet visade att svåra känslor och en rädsla för att dö var närvarande under väntetiden. Deltagarna efterfrågade individanpassade åtgärder såsom ökad information och kommunikation, samordning samt stödinsatser under väntan. Kortare väntetider samt en ökad och mer jämlik tillgänglighet till LARO-behandling efterfrågades. Slutsats: Personer som väntat på LARO-behandling beskrev erfarenheter av att väntan kan ge upphov till ett psykiskt och fysiskt lidande. Ökad information, främjad delaktighet, samverkan samt individanpassad uppföljning efterfrågades under väntetiden. Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård har kompetens att utveckla omvårdnadsåtgärder för att främja hälsa hos personer under väntetiden.   Nyckelord: Väntelista, LARO-behandling, Psykiatrisk omvårdnad, Patienters erfarenheter

Bakgrund: Sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda visar på vikten avverksamhetsförlagd utbildning där sjuksköterskestudenter ges möjlighet att lära sig vårdapersoncentrerat och möta patienter i deras livsvärld. Med handledares stöttning kansjuksköterskestudenter på ett patientsäkert vis omsätta den teoretiska kunskapen i praktiken.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter.Metod: Allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa, en kvantitativ och två artiklar medmixad metod analyserades. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: delaktighetensbetydelse i vårdandet främjar lärande visade på patienters uppskattning av att bliinkluderade. Relationens betydelse i vårdandet visade på det viktiga med tid och dialog förden vårdande relationen. Engagemangets betydelse i vårdandet visade påsjuksköterskestudenters vilja att vårda. Kompetensens betydelse i vårdandet gav patienter enpositiv upplevelse när sjuksköterskestudenter visade på kunskap och tilliten minskade närkompetensen brast. Slutsats: Patienters erfarenheter av att vårdas avsjuksköterskestudenter visar på en uppskattning av sjuksköterskestudenters närvaro ochgenuina intresse. När sjuksköterskestudenter är väl förberedda, ger tid och bemöter patientermed respekt kan en vårdande relation skapas. Handledare är även en viktig del isjuksköterskestudenters lärande och ger patienter en känsla av trygghet.