Bakgrund: Crowding är ett fenomen som innebär en stor ansamling av personer på en och samma plats. På akutmottagningar blir crowding en utmaning då antalet patienter överskrider antalet sjuksköterskor. Under sitt arbetspass träffar sjuksköterskan många patienter men för patienterna är besöket på en akutmottagning något utöver det vardagliga. Därför är det viktigt att sjuksköterskan sätter den enskilda patienten i centrum. Syfte: Att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor och patienter har av crowding på akutmottagningar. Metod: Magisterarbetet är en integrativ litteraturstudie. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts i studien. Totalt omfattar resultatet 16 artiklar och både patienter och sjuksköterskor har inkluderats i undersökningen. Resultat: Sex huvudkategorier framkom i resultatet. "Svårt att upprätta patientsäkerhet", "stressig arbetsmiljö påverkar arbetstillfredsställelsen", "att känna sig otillräcklig", "ökad teamkänsla vid samarbete", "påverkan på vårdrelationen" och "när omgivningen blir icke-vårdande". Slutsats: Crowding medför en påverkan på vårdrelationen, patientsäkerheten, sjuksköterskors arbetsmiljö och patienternas vårdmiljö. Vidare forskning av erfarenheter av crowding behövs för att belysa problemet och minska dess negativa konsekvenser för sjuksköterskor och patienter. / Background: Crowding is a phenomenon that involves a large gathering of people in one place. In emergency departments, crowding becomes a challenge as the number of patients exceeds the number of nurses. During the work shift, the nurse meets many patients. But for the patients the visit to an emergency department is something out of the ordinary. Therefore, it is important that the nurse puts the individual patient at the center.  Aim: To investigate what experiences nurses and patients have of crowding in emergency rooms.   Method: An integrative literature study. The Cinahl and Pubmed databases were used in this study. A total of 16 articles were included in the survey. Experiences of both patients and nurses have been included in the study.   Result: Six main categories were identified in the result. "Difficult to establish patient safety", "stressful work environment affects job satisfaction", "feeling inadequate", "increased team spirit in collaboration", "impact on the care relationship", and "when the environment becomes non-caring".  Conclusion: Crowding has an impact on the care relationship, patient safety, nurses´ work environment and patients´ care environment. Further research on crowding experiences is needed to shed light on the problem and reduce its negative consequences for nurses and patients.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett stort och växande problem i Sverige och världen. Personer med psykisk ohälsa har större risk att drabbas av somatisk sjukdom och har en lägre förväntad livslängd jämfört med övriga befolkningen. Insatser, bland annat fysisk aktivitet, riktade till denna patientgrupp är prioriterade. Det finns behov av att sammanställa kunskap kring patienter med psykisk ohälsa och deras erfarenheter av fysisk aktivitet som intervention för att öka kunskapen om effekter och skapa mer förståelse för vilka faktorer som skapar mer personcentrerade och effektivare insatser som förbättrar hälsoutfallet.  Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av fysisk aktivitet som intervention vid psykisk ohälsa.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika kombinationer av sökord. De utvalda artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån ett bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet framtaget av Sophiahemmet Högskola. Resultatet av den genomförda litteraturstudien sammanställdes och analyserades utifrån en integrerad dataanalys.  Resultat Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades utifrån studiens resultat. Huvudkategorierna var Individers erfarenheter av effekter på hälsan från fysisk aktivitet och Upplevelser av hinder och stöd för att påbörja och genomföra fysisk aktivitet. Resultatet visade att erfarenheter från patienter med psykisk ohälsa är att fysisk aktivitet ger positiva effekter på psykisk hälsa, välbefinnande, självförmåga samt fysisk hälsa. Att anpassa aktiviteter utifrån individens psykiska och fysiska förutsättningar samt socialt stöd är av betydelse för patienters upplevelser av stöd för att påbörja och genomföra interventionen. Resultaten diskuteras bland annat utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM).  Slutsats Fysisk aktivitet som intervention vid psykisk ohälsa har positiva effekter på individers hälsa sett ur ett salutogent perspektiv. Personcentrerad vård och det relationella mötet utgör stödjande faktorer vid interventioner av fysisk aktivitet. / Background Mental illness is a significant and growing issue in Sweden and worldwide. Individuals suffering from mental health conditions are at an increased risk of developing somatic diseases and have a shorter life expectancy compared to the general population. Initiatives targeted at this patient group are prioritized. There is a need to compile knowledge regarding patients with mental health issues and their experiences with physical activity as an intervention, to enhance understanding of its effects and identify factors that contribute to person-centered and effective interventions that improve health outcomes.  Aim The aim was to illustrate the experiences of patients with physical activity as an intervention for mental illness.  Method A non-systematic literature review based on 12 original articles employing both qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases using various combinations of search terms. Selected articles were quality assessed based on a scientific classification and quality assessment tool developed by Sophiahemmet University College. The results of the conducted literature study were compiled and analyzed through integrated data analysis.  Results Two main categories and six subcategories were identified from the study's results. The main categories were Individuals' experiences of health effects from physical activity and Experiences of barriers and support for initiating and maintaining physical activity. The results showed that patients with mental health disorders experience positive effects of physical activity on mental health, well-being, self-efficacy, and physical health. Tailoring activities to the individual's mental, physical conditions and social support are significant for patients' experiences of support to start and carry out the intervention. The results are discussed from the theory of Sense of coherence (SOC).  Conclusions Physical activity as an intervention for mental health disorders has positive effects on individuals' health from a salutogenic perspective. Person-centered care and relational meetings are supportive factors in physical activity interventions.

Bakgrund: Tidigare studier påvisar att fysisk miljö främjar patienters återhämtning vid utformning som en läkande miljö. Patienters erfarna trygghet, kontroll och välmående i en läkande miljö gynnar återhämtningen. Tidigare studier belyser sjuksköterskors erfarenheter av patienters återhämtning där vårdande relationer innefattande patienter, anhöriga och sjuksköterskor framkommer som centrala. De vårdande relationerna främjar sjuksköterskors möjlighet att förstå och möta patienter där de befinner sig i återhämtningsprocessen och ger dem möjlighet att understödja den. Syfte: Att beskriva den psykosociala miljöns inverkan på patienters återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt utifrån Friberg, 13 artiklar analyserades varav elva kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Den psykosociala miljön påverkade patienters återhämtning positivt likväl som negativt. Resultatet redovisades utifrån fyra teman som framkom under analysen: Psykosocialt stöd från medpatienter, Psykosocialt stöd från vårdpersonal, Psykosocialt stöd från anhöriga och Psykosocialt stöd till sig själv. Konklusion: Patienters återhämtning främjas av delandet av erfarenheter och relationer mellan patienter samt att personal finns tillgänglig för stöd, samtal och uppmuntran. Anhöriga kan ge emotionellt och praktiskt stöd som uppmuntran, främja engagemang i coping-strategier och skapa trygghet. Patienters upplevda kontroll inverkar på återhämtningsprocessen där möjligheten till avskildhet och social interaktion fokuseras. / Background: Previous studies show that the physical environment promotes patients’ recovery when designed as a healing environment. Patients’ experiences of security, control, and wellbeing in a healing environment encourage recovery. Previous studies illuminate nurses’ experiences of patients’ recovery where caring relationships including patients, relatives and nurses emerge as central. Caring relationships facilitate nurses’ opportunities to understand and meet patients where they are in the recovery process and provides them with opportunities to support it. Aim: To describe the psychosocial environment’s impact on patients’ recovery. Method: General literature-overview based on Friberg, 13 articles were analysed, of which eleven were qualitative and two quantitative. Result: The psychosocial environment effected patients’ recovery, positively or negatively. Four themes emerged during analysis: Psychosocial support from fellow patients, Psychosocial support from healthcare professionals, Psychosocial support from relatives and Psychosocial self-support. Conclusion: Patients’ recovery is facilitated by relationships with fellow patients and patients’ sharing of experiences, and having healthcare professionals available for support, conversations and encouragement. Relatives can provide patients with emotional and practical support as encouragement, promoting engagement in coping-strategies and security. Patients’ perceived control affects the recovery process where seclusion and social interaction are essential.

Bakgrund: Samsjuklighet är vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa. Samtidigt finns indikationer på att patienter med vanligt förekommande psykiatriska diagnoser riskerar att inte få fullgod behandling av sina somatiska sjukdomstillstånd. Bristande vårdkvalité och tillgänglighet är två orsaker som anses vara bidragande till förlust av levnadsår hos denna patientgrupp. Patienter med psykisk ohälsa har rätt till en vård utan diskriminering, men forskningen visar att det kan förekomma negativa attityder och stigmatisering mot dessa patienter från vårdpersonal. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och erfarenheter hos patienter med psykisk ohälsa av bemötande från vårdpersonal i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar från sex olika länder hämtades från Cinahl och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Friberg. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Erfarenheter av att bli marginaliserad, Erfarenheter av bra bemötande, Erfarenheter av att vården inte räcker till och Konsekvenser av negativt bemötande. Diskussion: Med Orlandos teori om det dynamiska förhållandet mellan sjuksköterska och patient som teoretisk utgångspunkt diskuteras resultatet i relation till Orlandos nyckelbegrepp: evidensbaserad vård, dialog och reflektion. Behov av ytterligare kompetens hos vårdpersonal i att vårda patienter med psykisk ohälsa var en sak som lyftes. / Background: Somatic and psychiatric comorbidity are frequent in patients with mental illness. There is a risk that patients with common mental disorders don’t get adequate treatment for their somatic health problems. Lack of care quality and availability to somatic health care are issues considered contributory to years of life lost to these patients. Patients with mental disorders have the right to receive care without discrimination, though research indicates that negative attitudes and discrimination by health-care personnel towards these patients may occur. Aim: The aim of this literature review was to reveal how patients with mental illness experience the encounter with health care personnel in somatic care. Method: A literature review with 13 original research articles from six different countries was retrieved from the databases Cinahl and PsycINFO. The studies were analyzed based on Fribergs method. Results: Four main themes were crystallized: Experiences of being marginalized, Positive experiences of health care, Experiences of health care not being good enough and Consequences of negative attitudes. Discussion: The article result was discussed related to Orlando’s nursing process The dynamic nurse-patient relationship and her key concepts: evidence-based nursing, communication, dialogue and reflection. The need for additional   expertise in caring for patients with mental illness was one of the points raised.

Background: Forensic psychiatric care means restricted freedom during a long period of care. The restriction leads among other things to a loss of independent decision-making in relation to physical health in terms of time outdoors, diet and exercise. Previous research highlights how deteriorating physical health seems to go hand in hand with mental illness. In addition, nurses experience health promoting and disease prevention work within forensic psychiatric inpatient care as a challenge. Aim: To describe patients' experiences of maintaining physical health in forensic psychiatric inpatient care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with ten patients from two forensic psychiatric clinics in central Sweden. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The patients' experiences are illuminated through four categories: to feel restricted, to be able to adapt to a new situation, to utilize healthcare resources and to have access to support which were further clarified by six subcategories. This led to the overarching theme of reclaiming physical health through support and adaptation in a new environment. Conclusions: The person-centered approach needs to be given even greater space within forensic psychiatric inpatient care. Consequently, nurses need to take advantage of patients' experiences to a greater extent in order to, along with the patient, find the way forward in the maintenance of physical health during the period of care. Keywords: Forensic psychiatric inpatient care, patients' experiences, physical health, qualitative content analysis, semi-structured interviews, Tidal model