Bakgrund: Patienter som ofta vårdas inom den psykiatriska slutenvården är patienter med psykotiska störningar, depression och patienter med risk för självmord. Tvångsåtgärder som kan förekomma på en psykiatrisk vårdavdelning kan exempelvis vara bältesläggning, tvångsmedicinering och isolering. För att en sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter behövs såväl kunskap som förståelse. För att axla denna roll behöver sjuksköterskor mer forskning som är fokuserad på patienters erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en beskrivande design. Studien innefattas av elva stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte. Resultat: Fem teman var grunden till beskrivningen av denna litteraturstudie: Betydelsen av relationen till vårdpersonalen, Betydelsen av information, Förståelsen av att vårdas mot sin vilja, Erfarenheter av tvångsåtgärder samt Erfarenheter av vårdmiljön. Resultatet avslutas med en beskrivning av artiklarnas urvalsmetod och urvalsgrupp. Slutsats: Patienter beskrev både bra och dåliga erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård. Viktiga aspekter som framgick enligt patienterna var: God information, god relation till vårdpersonal, förståelse samt en god vårdmiljö. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har god kunskap om patienters erfarenheter för att kunna ge så god omvårdnad som möjligt. / Background: Patient who is treated in a locked psychiatric coercive care unit is patient with psychotic disorders, depression and patients with risk for suicide. Coercive measures that may be present in a psychiatric ward could be, for example medical restraint, forced medication and isolation. For a nurse to be able to care this patients who is in a need for good care it´s important with knowledge and understanding. To handle this role, nurses need more research and focus at the experiences of patients. Purpose: The aim of this study was to describe patient´s experience of a locked psychiatric coercive care unit. Present the selected articles' selection method and study group. Method: This is a literature study with a descriptive design. In this study eleven articles of qualitative approach are included to answer to the purpose of this study. Results: The result is based on five themes: Significance of relationship with health professionals, Significance of information, Understandning of being cared against their own will, Experience of being cared under coercion and Experience of the care environment. The last part om the result descibe the selctions method and the of the study group of the article. Conclusion: Patients described both good and bad experiences of locked psychiatric care. According to the patient important aspects was: Good information, Good Relationships with the health professionals and understanding, God care environment. It´s of great importance that the nurses have good knowledge about patients experience to be able to give such good nursing care as possible.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom där självsvält leder till undervikt. Personer med sjukdomen har en störd kroppsuppfattning vilket påverkar självkänslan. Symtom är låg kroppsvikt, kraftig viktnedgång, psykisk ohälsa och utebliven mens. Behandling innefattar förebyggande arbete samt akuta psykiatriska och somatiska insatser. Anorexia nervosa kan behandlas inom öppenvård, dagvård eller slutenvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva individers erfarenheter av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar är gjorda i CINAHL with Full Text och PubMED. Ytterligare sökningar gjordes i Medline, PsycINFO och AMED, dock utan relevanta träffar. Resultat: I resultatet återfanns tre teman och åtta subteman. Teman var “Kontrollförlust och önskan om delaktighet”, “Jämlika relationer och stöd” samt “Ansvar och lärande för livet”. Konklusion: Anorexia nervosa är en komplicerad sjukdom att vårdas för. Vårdpersonal behöver förstå patienters upplevelser av vården för att kunna ge bästa möjliga vård. Förståelsen kan bidra till en personcentrerad vård i mötet med dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a disease where self-starvation leads to underweight. People with the disease have a disturbed body image which affects their self-esteem. Symptoms include low body weight, excessive weight loss, mental illness and absent periods. Treatment includes prevention along with acute psychiatric and somatic interventions. Anorexia nervosa can be treated in outpatient care, day care or inpatient care. Aim: The aim of this study was to describe individuals’ experiences of being treated for anorexia nervosa in inpatient care. Method: A literature review based on eight qualitative research articles. A literature search was conducted in CINAHL with Full Text and PubMed. Searches were also conducted in Medline, PsycINFO and AMED but no further hits were found. Results: The analyze identified three major themes and eight subthemes. The themes were “Loss of control and a desire for participation”, “Equal relationships and support” and “Responsibility and learning for life”. Conclusion: Anorexia nervosa is a complex disease to be treated for. Nursing staff must understand patients’ experiences of care to be able to give the best care possible. This understanding can contribute to a patient-centered care in the meeting with these patients.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som karaktäriseras utav förändringar i patientens aktivitetsnivå och stämningsläge. Dessa episoder benämns som mani-, hypomani- och depressionsepisoder. Behandling och omvårdnad fokuseras på att lindra symtom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Metod: I litteraturstudien användes 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa har sammanställts och analyserats med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Vid sökning av artiklar användes databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet visar att faktorer som påverkar att leva med bipolär sjukdom var att acceptera eller förneka sjukdomen. Patienterna upplevde identitetsförändringar samt oro inför framtiden. Vardagslivet påverkades i stor utsträckning, främst då regelbunden medicinering samt provtagning behövdes för att kontrollera sjukdomen. Det uppstod varierande känslor vid skiftning i sinnesstämningen. För att kunna kontrollera sjukdomen beskrev patienterna att stöd och stöttning var viktigt, detta för att kunna hantera symtomen samt identifiera varningstecken. Motivation till förändring stärks genom goda relationer samt kunskap och förståelse hos patienter, anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att diagnosen kan leda till svåra konsekvenser för de som är drabbade samt deras familj och närstående. Därför krävs det mycket stöd och stöttning, utbildning och information till alla inblandade. / Background: Bipolar disorder is a chronicle disease characterized by changes in the patient ́s activity level and mood. These episodes are referred to as mania-, hypomania- and depressive episodes. Treatment and care are focused on relieving symptoms. Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ experiences of living with bipolar disorder. Method: This literature review study used 8 qualitative scientific articles. These were compiled and analyzed with the inspiration of a qualitative content analysis. When searching for articles, databases like Cinahl, PsycInfo and PubMed were used. Results: The result shows that factors affecting living with bipolar disorder was to accept or deny the disease. Patients experienced identity change and concern about the future. Everyday life is affected in a large extent, especially when regular medication and blood sampling was needed in order to control the disease. Varying emotion occurred while oscillation in moods. In order to control the disease patients describes how important it is to have support, this in order to manage the symptoms and being able to identify warning signs. Motivation to change is strengthened by good relationships as well as knowledge and understanding, both in patients, relatives and health professionals. Conclusion: The results of the literature review showed that the diagnosis can produce serious consequences for those involved, their family and those related. Therefore it requires a lot of support, education and information for all involved.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten. Det tredje huvudtemat benämns som Patienters upplevelse av att höra och föra ett samtal i en flerbäddssal med ett subtema; Draperiernas betydelse för avskildhet i en flerbäddssal. Det fjärde huvudtemat benämns som Svårigheter med att bevara avskildhet i en flerbäddssal med ett subtema; Strategier för att vara avskild i en flerbäddssal. Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversikten resultat, där författarna diskuterar resultatet utifrån livsvärldsbegreppet och konsensusbegreppet människa. I diskussionen lyfts de nämnda erfarenheter som förekom i resultatdelen och hur sjuksköterskan kan förhålla sig till och arbeta för att tillgodose patientens individuella behov. / Background: Being cared for in multiple-bed hospital rooms with other fellow patients can have both positive and negative experiences for patients. When a person takes the role of patient harbors she/he in a situation where the patient's privacy can be difficult conserved and dignity can be threatened. Aim: The aim was to explore patients' experiences of being cared for in multiple-bed hospital room with other fellow patients. Method: A literature review based on ten scientific studies, of which nine was qualitative and one was both qualitative and quantitative. The studies were obtained from CINAHL and PUBMED which are then analyzed and compiled. Results: The results are presented in four main themes and seven subthemes. The first main theme is referred to as being cared for in a multiple-bed room with three subthemes: The importance of having the company of fellow patients, promoting conversations of fellow patients and preserve the autonomy and dignity towards the staff .The second main theme is referred to as patients' experience of staying in a multiple-bed room with other fellow patients with a subtema; Being cared for in a mixed-gender multiple-bed room as a threat to dignity. The third main theme is referred to as Patients' experience of hearing and having a conversation in a multiple-bed room with a subtema; The curtains importance of privacy in a multiple-bed room. The fourth main theme is referred to as Difficulties with preserving privacy in a multiple-bed room with a subtema; Strategies to be private in a multiple-bed room. Discussions: The discussion is based on the literature review results, which the authors discuss the results based on the life-world concept and consensus concept of human. The discussion highlighted those experiences that occurred in the results section and how the nurse can relate to and work to meet individual patient needs.

Bakgrund: Återhämtning är ett begrepp som tolkas på olika sätt i den psykiatriska vården eftersom det saknas konsensus i frågan. De flesta definitionerna framhåller patientens egna erfarenheter av vad hen finner hjälpsamt för att skapa en meningsfull tillvaro, även vid kvarvarande psykiska symtom. Återhämtning har beskrivits som ett återtagande av makten över sitt liv. I studien används termen psykiatriska tillstånd vilket innebär diagnostiserade, allvarliga former av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av den egna återhämtningsprocessen vid psykiatriska tillstånd. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med hjälp av en konceptuell modell från Phil Barkers tidvattenmodell; de tre domänerna “Självet”, “Världen” och “Andra”. Tidvattenmodellen användes också som teoretisk utgångspunkt i diskussionen.   Resultat: Patienterna beskrev personliga erfarenheter av återhämtning ur individuella, relationella och samhälleliga perspektiv. Faktorer som främjade återhämtningsprocessen var försoning, kunskap, omtolkning av livsberättelsen, ansvarstagande samt goda relationer till närstående, familj och vårdpersonal. Faktorer som försvårade återhämtningsprocessen var förlust av identitet, stigmatisering samt brist på information och delaktighet. Diskussion: Utifrån resultatet diskuterades tre teman; “acceptans”, “delaktighet vid beslutsfattande” och “patienters behov av ömsesidiga relationer”. Områdena problematiserades genom att knytas an till tidvattenmodellen samt arbetsmodellen “delat beslutsfattande” (Shared Decision Making, SDM). Dessutom diskuterades det sociala nätverkets betydelse i återhämtningsprocessen. / Background: Recovery is a concept that is interpreted differently in psychiatric care since there is no consensus about the issue. Most definitions emphasize the patient's own experiences of what he/she finds helpful in creating a meaningful life, despite any remaining psychological symptoms. Recovery has been described as a reclamation of power over one’s life. This study uses the term psychiatric conditions, which means diagnosed, serious forms of mental illness. Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of their own recovering process in relation to psychiatric conditions. Method: The study is a literature review based on ten qualitative articles. These were analyzed using a conceptual model from Phil Barker's tidal model; the three domains of "Self", "World" and "Others". The tidal model was also used as a theoretical framework in the discussion. Results: Patients described personal experiences of recovery from individual, relational and societal perspectives. Factors that promoted the recovery process were reconciliation, knowledge, reinterpretation of one’s life story, responsibility, as well as good relations with close relatives, family and healthcare professionals. Factors that complicated the recovery process were loss of identity, stigmatization and lack of information and participation. Discussion: Based on the outcome, three themes were discussed; "Acceptance", "participation in decision making" and "patients' need for reciprocity in relationships". These areas were problematized by being linked to the tidal model and the Shared Decision Making (SDM) working model. In addition, the importance of social networking in the recovery process was discussed.

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar många personer såväl i Sverige som internationellt. Information är grundläggande för hantering av sjukdomen samt för att förebygga negativa följder. Som teoretisk utgångspunkt användes KASAM, känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters erfarenheter av information. Metod: En litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar har gjorts. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkommer två teman, "Tillfredsställelse med information" samt "Former för information". Hjärtsviktspatienter hade skilda erfarenheter gällande information. Vissa patienter hade upplevt att informationen var tillfredsställande och tillräcklig medan andra upplevde informationen som bristande. Informationen som gavs upplevdes ofta vara i behov av anpassning utifrån patientens förutsättningar. Patienter hade erfarenheter av aspekter som såväl hindrade som underlättade information. I vissa fall använde patienter andra källor utöver vården för att hitta information. Slutsatser: För att omvårdnaden kring hjärtsviktspatienter ska bli tillgodosedd krävs att sjuksköterskan tar sig tid och ger anpassad information till patienterna. Sjuksköterskan bör se till att anpassa informationen utifrån patienternas förutsättningar, önskemål, resurser och behov. Litteröversikten visar att det finns rum för förbättring angående givning av information till hjärtsviktspatienter. / Background: Heart failure affect many people both in Sweden and internationally. Information is key to managing the illness and preventing negative consequences. KASAM (SOC), sense of coherence, was used as the theoretical starting point. Aim: To describe heart failure patients' experiences of information. Method: With Friberg's five step model as the analytic method, a literature review was conducted on twelve qualitative studies about heart failure patients' experiences of information. Result: The literature review's result shows two themes, "Satisfaction with Information" and "Forms of Information". Heart failure patients had different experiences concerning information. Some patients experienced the information as satisfactory and sufficient while others experience the information as lacking. The information that was given was often experienced as in need of adaptation to fit the patient's situation.  Patients had experiences of aspects that both hindered and facilitated information. In some cases, patients used sources other than the health care to find additional information. Conclusion: In nursing of heart failure patients the nurse has to take time to inform and to adapt information to the patients. The nurse should make sure to adapt the information after the patients' condition, wishes, resources and needs. The literature review shows that there's room for improvement concerning information given to heart failure patients.

Bakgrund: Dialysbehandling är den vanligaste behandlingsmetoden för patienter i de senare stadierna av njursvikt, som är en allt vanligare sjukdom i världen. Det finns därför ett ökande behov för vårdpersonal och samhället i stort att lära sig om denna patientgrupp, för att på bästa möjliga sätt kunna möta deras behov. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att genomgå dialysbehandling. Metod: Detta arbetes design är en litteraturöversikt bestående av 16 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Patienter berättade om kroppsliga besvär i samband med dialysbehandlingen. Fokuset i det de berättade låg dock på förlusten i vardagen efter påbörjad behandling, att ständigt tvingas anpassa sitt liv efter behandlingen och förlusten av sin forna identitet som resultat av detta. Slutsats: Upplevelserna som patienterna beskrev verkade ändras över tid, och vårdpersonal i sin yrkesroll kan ha inverkan på hur denna process utvecklas. / Backgrund: Dialysis is the most common form of treatment for patients suffering from end stage renal disease, an increasingly common ailment throughout the world. As such, there is a growing need for health care personell and society at large to learn about this group of patients to provide the best care possible. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of patients undergoing dialysis. Method: The design of this study is a literature review consisting of 16 articles aquired from databases PubMed and CINAHL. Result: Patients described physical issues related to the treatment. But patients stories focused on the loss of everyday life, always having to shape their lives around the treatment, och the loss of their former identity as a result. Conclusion: The experiences described by patients seemed to change over time, and healthcare personell play a role in how this process develops.

Sammanfattning Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt förekommande symtom som kan drabba vem som helst, och skapar lidande på både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt plan. Trots att hela människans existens kan påverkas av förstoppning är det något som många tycker är svårt och genant att tala om, vilket ska tas hänsyn till i mötet med dessa patienter. Orsakerna till förstoppning varierar och upplevelsen av förstoppning är individuell. Således bör även utgångspunkten i omvårdnaden naturligen vara individanpassade omvårdnadsåtgärder som utgår från patienters subjektiva upplevelser. Trots det används i sjukvården medicinska bedömningskriterier vid diagnostisering av förstoppning. Förstoppning har märkbara ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården, och för hela samhället. Det är dock främst de omfattande konsekvenser förstoppning har för den enskilda individen, i form av ett multidimensionellt lidande, som understryker behovet av att till varje pris förebygga och försöka att undvika att förstoppning uppstår. Dessutom är det enklare att förebygga förstoppning, än att behandla en manifest förstoppning. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av förstoppning Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier; fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och en med mixad metod. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av förstoppning varierar. Resultatet kan presenteras under följande kategorier: En subjektiv upplevelse att vara förstoppad; Behov av kunskap om förstoppning; Förstoppningens påverkan på den enskilda individen; Effekt av behandling mot förstoppning; Erfarenhet av egenvård mot förstoppning och Erfarenheter och upplevelser av mötet med vårdpersonal. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Erikssons (1994) teori om lidande i vården under följande teman: Förstoppning är tidskrävande; Förstoppning orsakar stort lidande; Bemötandet är av stor betydelse; Omvårdnaden vid förstoppning behöver individanpassas; Det råder en märkbar okunskap kring förstoppning; Empowerment har betydelse för att återfå känslan av kontroll och Det är svårt att tala om förstoppning. Nyckelord: Förstoppning, patienters upplevelser, patienters erfarenheter / Abstract Background: Constipation is a common symptom that can affect anyone, and creates suffering for patients on physical, psychological, social and existential levels. Although the person´s entire existence can be affected, constipation is something many people find difficult and embarrassing to talk about. This should be taken into account, in the encounter with these patients. The causes of constipation vary, and the experiences of constipation are individual. Thus, the starting point in the care should naturally be an individualized nursing care, based on patients' subjective experiences. Despite this, medical assessment criteria are used in the diagnosis of constipation. Constipation has significant financial consequences on health care, and on the entire community. However, it is primarily the major impact that constipation has on the individual, in terms of multidimensional suffering, which underlines the need to, at all costs, prevent and to try to avoid constipation from occurring. Furthermore, it is easier to prevent constipation, that to treat a manifest constipation. Aim: To elucidate patient´s experiences of constipation. Methods: The study is a literature review based on nine scientific studies; four qualitative, four quantitative and one with a mixed method. Results: The findings in this study showed that the experiences of constipation vary. The results can be presented through the following categories: A subjective experience being constipated; The need of knowledge about constipation; The impact of constipation on the individual; Effects of treatments for constipation; Experiences of self-treatment for constipation and Experiences of meetings with health professionals. Discussions: The findings were discussed in relation to the theory of suffering by Eriksson (1994) through following themes: Constipation is time consuming; Constipation causes great suffering; How patients are treated is of major importance; Nursing care for constipation needs to be individualized; There is a significant lack of knowledge about constipation; Empowerment is important to cover the sense of control and It´s hard to talk about constipation. Keywords: Constipation, patient´s experiences

Bakgrund: Trycksår innebär onödigt lidande för patienter som drabbas. Trots att sjuksköterskor är medvetna om riskgrupper och förebyggande insatser är komplikationen relativt vanlig. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av trycksår. Metod: Underlaget till litteraturöversikten kom från vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna analyserades induktivt och granskades kritiskt. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; upplevelse av smärta, konsekvenser i det dagliga livet och kontakt med hälso- och sjukvården. Smärta var ett genomgående tema och påverkade patienterna emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt. Patienterna upplevde att det saknades ömsesidig dialog med sjuksköterskor. Diskussion: Adekvat smärtlindring är nödvändig för sårläkning och för att patienter ska kunna delta i trycksårsförebyggande åtgärder. För att minska vårdlidandet behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter i riskzonen. Trycksårsprevention bör få större utrymme inom alla vårdformer. Slutsats: Ökad förståelse för patienters erfarenhet kan flytta fram trycksår från sekundära tillstånd till en plats där de förebyggs i tid. Trycksår förekommer globalt och trots medvetenhet om prevention är detfortfarande ett problem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Varje år sker uppemot 1500 suicid i Sverige och närmare tio gånger fler gör suicidförsök. WHO klassar suicid som ett folkhälsoproblem då en miljon människor globalt sett dör till följd av suicid varje år. Sjuksköterskan kommer oavsett framtida arbetsplats att möta dessa patienter och kan spela en avgörande roll för dessa patienters återhämtning och tillfrisknande. Kvaliteten på den omvårdnad sjuksköterskan ger kan vara livsavgörande. Tidigare har mycket av forskningen inriktats på sjuksköterskans perspektiv och med fokus på säkerhet och observationer, medan det finns en kunskapslucka vad gäller viktiga faktorer i omvårdnaden ur de suicidala patienternas perspektiv.Syfte: Att utforska vilka erfarenheter suicidala patienter har av sjuksköterskans omvårdnad och vilka faktorer som erfars som god omvårdnad för att minska lidande och återfå hälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman av sexton kvalitetsgranskade studier med kvalitativ ansats funna i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Resultatet visade på tre huvudkategorier med vardera tre subkategorier kring vilka faktorer i sjuksköterskans omvårdnad som de suicidala patienterna erfor främjade deras återhämtning och tillfrisknande. De huvudkategorier som framkom var vikten av en mellanmänsklig relation, att uppleva trygghet och att sjuksköterskan var engagerad. Konklusion: Sjuksköterskan behöver kunna ge en god omvårdnad genom en mellanmänsklig relation präglad av empati, kommunikation, acceptans, respektfullhet, tillgänglighet och därigenom främja hopp. Det goda bemötandet inbegriper aspekter som att sjuksköterskan är lyssnande, bekräftande, engagerad, empatisk och närvarande. / Background: Every year, up to 1,500 suicide occurs in Sweden and almost ten times as many makes a suicide attempt. WHO classifies suicide as a public health problem as one million people globally die from suicide every year. The nurse, regardless of the future workplace, will meet these patients and can play a crucial role in the recovery of these patients. The quality of the nursing care can be vital for this group of patients. Previously, much of the research has focused on the nurses’ perspective and with a focus on safety and observations, while there is a knowledge gap regarding important factors in the nursing care from the suicidal patients’ perspective.Aim: To explore what experiences suicidal patients have of nursing care and what factors are experienced as good nursing care to reduce suffering and regain health.Method: A literature study was conducted with content analysis according to Graneheim and Lundman of sixteen peer-reviewed studies with qualitative approach found in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.Results: The results showed three main categories, each with three subcategories to illustrate which factors in the nursing care the suicidal patients experienced promoted their recovery. The main categories that emerged were the importance of an interpersonal relationship, to experience security and that the nurses showed engagement. Conclusion: The nurse needs to be able to provide good nursing through an interpersonal relationship characterized by empathy, communication, acceptance, respectfulness and accessibility, and thereby instill hope. The good treatment includes aspects such as the nurses active listening, affirmation, commitment, showing empathy and being present.