En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion.En konstruktionsompräglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar.I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ́Stigma ́, dels till Anselm L. Strauss teori om ́Identitet ́ med fokus på ́vändpunkter ́ och ́statusövergångar ́. Den tidigare forskningen visar på attfördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenetpsykisk ohälsa är vanligt förekommande.Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huren individssubjektiva identitetsupplevelseförändras i samband med att denne får ett lönearbetenär dennehar erfarenhetav psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilkenbetydelse som en ett lönearbetekan få för vissa individer. Men även vilkenbetydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”.Det empiriska materialet baseras påfyra semi-struktureradeintervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgickatt ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringenmöjliggjordes genom att anställningeninnebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environmentis a complex social construction. A construction which is characterized by the viewthat a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ́Stigma ́and to Anselm L. Strauss’theory about ́Identity ́, with a special focus on ́turningpoints ́ and ‘transitions in social positions ́. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mentalillness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and theresponses from thesocialenvironmentin the process of ́getting back ́. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time.The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change wasmade possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

Denna studie handlar om den rättspsykiatriska personalens erfarenheter av patienternas återhämtningsprocesser. Studien syftar till att försöka belysa de erfarenheter som personalen besitter, med fokus på återhämtning. Studien bygger på en kvalitativ metod och består av intervjuer som gjorts med personal som arbetar inom en av Sveriges rättspsykiatriska vårdkliniker. Resultatet visar att personalen har erfarenheter av att det finns både gynnsamma och hindrande faktorer som påverkar patienternas återhämtning. Resultatet visar även att relationerna mellan personalen och patienten är en viktig förutsättning för patienternas återhämtning. / This study is about the forensic psychiatry staff experiences of patients ' recovery processes. The study aims to highlight the experience staff possesses. The study is based on a qualitative approach and consists of interviews conducted with staff who works in one of the forensic psychiatric care clinics. The study is based on a qualitative approach and consists of interviews conducted with personnel working in one of the forensic psychiatric care clinics. The results show that the staffs have experience of both beneficial and hindering factors that influence patients ' recovery. The result also shows that relations between staff and patient are essential for patients ' recovery.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en individs subjektiva identitetsupplevelse förändras i samband med att denne får ett lönearbete när denne har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilken betydelse som en ett lönearbete kan få för vissa individer. Men även vilken betydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”. Det empiriska materialet baseras på fyra semi-strukturerade intervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgick att ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringen möjliggjordes genom att anställningen innebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon. / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environment is a complex social construction. A construction which is characterized by the view that a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ´Stigma´ and to Anselm L. Strauss’ theory about ´Identity´, with a special focus on ´turningpoints´ and ‘transitions in social positions´. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mental illness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and the responses from the social environment in the process of ´getting back´. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time. The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change was made possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

Återhämtningsprocessen efter naturkatastrofer är en ny process i Sverige som få studier studerat. Teorin om den kommunikativa planeringen innebär att kommunikationen och samverkan är väsentlig för att lyckas med en planering utan dispyter och argument. Syftet är att analysera hur den kommunikativa planeringen är en del av återhämtningsprocessen efter översvämningen i Gävle 2021. Två frågeställningar har använts; på vilket sätt har kommunkoncernen och medborgarna i Gävle implementerat återhämtningsstrategier samt hur upplevs samverkan vid återhämtningsprocessen fungera mellan aktörerna.   Studien tar en explorativ ansats och kvalitativa intervjuer har genomförts med aktörer i Gävle. Det framgår att kommunkoncernen samverkar, man att medborgarna inte är inblandade vid återhämtningsprocessen utöver återhämtningen av sina hem. Avsaknaden av att vara inblandade har lett till missnöjen, vilket kan lösas genom förtydliganden och information om medborgarnas roller och vad som förväntas av dem. Därmed är slutsatsen att den kommunikativa planeringen delvis är en del av återhämtningsprocessen. / Few have studied the recovery after natural disasters in Sweden. The theory of communicative planning is about how communication and cooperation can minimize disputes and arguments during a process. The aim is to analyze how communicative planning is part of the recovery after the flooding in Gävle 2021. Two questions have been used; how has the municipal group and the citizens of Gävle implemented recovery strategies and how has the collaboration between the actors in the recovery process worked.   The study takes an exploratory approach and qualitative interviews have been made with actors in Gävle. The results show the municipality collaborates; however, the citizens are not part of the recovery more than to rebuild their homes. The lack of participation has led to dissatisfaction, which can be solved through clarifications and information about citizens' roles and expectations. Therefore, the conclusion is that the recovery process does not fully follow the theory.

Bakgrund: Tidigare studier påvisar att fysisk miljö främjar patienters återhämtning vid utformning som en läkande miljö. Patienters erfarna trygghet, kontroll och välmående i en läkande miljö gynnar återhämtningen. Tidigare studier belyser sjuksköterskors erfarenheter av patienters återhämtning där vårdande relationer innefattande patienter, anhöriga och sjuksköterskor framkommer som centrala. De vårdande relationerna främjar sjuksköterskors möjlighet att förstå och möta patienter där de befinner sig i återhämtningsprocessen och ger dem möjlighet att understödja den. Syfte: Att beskriva den psykosociala miljöns inverkan på patienters återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt utifrån Friberg, 13 artiklar analyserades varav elva kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Den psykosociala miljön påverkade patienters återhämtning positivt likväl som negativt. Resultatet redovisades utifrån fyra teman som framkom under analysen: Psykosocialt stöd från medpatienter, Psykosocialt stöd från vårdpersonal, Psykosocialt stöd från anhöriga och Psykosocialt stöd till sig själv. Konklusion: Patienters återhämtning främjas av delandet av erfarenheter och relationer mellan patienter samt att personal finns tillgänglig för stöd, samtal och uppmuntran. Anhöriga kan ge emotionellt och praktiskt stöd som uppmuntran, främja engagemang i coping-strategier och skapa trygghet. Patienters upplevda kontroll inverkar på återhämtningsprocessen där möjligheten till avskildhet och social interaktion fokuseras. / Background: Previous studies show that the physical environment promotes patients’ recovery when designed as a healing environment. Patients’ experiences of security, control, and wellbeing in a healing environment encourage recovery. Previous studies illuminate nurses’ experiences of patients’ recovery where caring relationships including patients, relatives and nurses emerge as central. Caring relationships facilitate nurses’ opportunities to understand and meet patients where they are in the recovery process and provides them with opportunities to support it. Aim: To describe the psychosocial environment’s impact on patients’ recovery. Method: General literature-overview based on Friberg, 13 articles were analysed, of which eleven were qualitative and two quantitative. Result: The psychosocial environment effected patients’ recovery, positively or negatively. Four themes emerged during analysis: Psychosocial support from fellow patients, Psychosocial support from healthcare professionals, Psychosocial support from relatives and Psychosocial self-support. Conclusion: Patients’ recovery is facilitated by relationships with fellow patients and patients’ sharing of experiences, and having healthcare professionals available for support, conversations and encouragement. Relatives can provide patients with emotional and practical support as encouragement, promoting engagement in coping-strategies and security. Patients’ perceived control affects the recovery process where seclusion and social interaction are essential.

This thesis project focuses on the simulation, design, hardware realization, and performance evaluation of a Three-phase Three-level (3-L) Sparse Neutral Point Clamped Converter (SNPCC) for Industrial Variable Speed Drives (VSDs). The basic operating principle of the SNPCC is briefly described based on switching functions. Accordingly, the modulation strategies as a combination of switching sequences are introduced. Three representative strategies are selected to be verified in this project. Afterward, active and passive components are selected based on analytical analysis mainly focusing on semiconductors losses, AC-side differential mode and common mode stresses. Meantime, the analytical analysis enables a straightforward performance comparison among the selected modulation strategies. Additionally, the reverse recovery process in the anti-parallel diode is identified, of which the energy losses are calculated. A calorimetric method is adopted in this project, which allows accurate temperature rise monitoring and provides a reliable way to measure the power losses generated by semiconductors. Eventually, an 800V 7.5kW prototype is constructed and put under test. The performance of the designed SNPCC is therefore evaluated and compared from losses and AC-side flux-linkage ripples perspectives, with the promising features highlighted and limits indicated. / Projektet fokuserar på simulering, konstruktion, hårdvarutillverkning och utvärdering av en trefas tre-nivå (3-L) Sparse Neutral Point Clamped Converter (SNPCC) för industriella varvtalsstyrda motordrifter (VSD). SNPCC:s grundläggandefunktionsprincip beskrivs kortfattat utifrån så kallade switchningsfunktioner. Därefter introduceras moduleringsstrategierna som en kombination av switchningssekvenser. Tre representativa strategier har valts ut för att verifieras i detta projekt. Därefter väljs aktiva och passiva komponenter på grundval av en analys som främst fokuserar på halvledarförluster och ledningsbundna störningar på växelsströmssidan. Analysen gör det möjligt att göra en enkel jämförelse av prestanda mellan de valda moduleringsstrategierna. Dessutom identifieras body-diodens återhämtningsprocess och energiförlusterna beräknas. I detta projekt används en kalorimetrisk förlustberäkning, som möjliggör noggrann övervakning av temperaturökningen och ger ett tillförlitligt sätt att mäta energiförlusterna i effekthalvledarna. Slutligen konstrueras och testas en 800V 7.5kW-prototyp. Prestandan hos den konstruerade SNPCC:n utvärderas med hänseende till förluster och flödesrippel på växelströmssidan. Fördelarna för den föreslagna tekniken lyfts fram och begränsningarna anges.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie bygger på intervjuer med åtta kvinnor som i förfluten tid levt i en relation med förekomst av våld. Syftet med studien var att belysa heteronormativa kvinnors upplevelser av vad de anser har varit skadligt och/eller hjälpsamt i samband med och efter uppbrottet från en våldsam relation. Studien syftade även till att utröna förekomsten av kunskap, stödinsatser, behov och utmaningar som ställts under läknings- och återhämtningsprocessen. Det krävs större bildning om våld i nära relation på alla samhällsnivåer för att få en förståelse för hur hjälpinsatser och bemötande av kvinnor och barn bäst bör tillämpas. Det råder även brist på studier utifrån kvinnors egna upplevelser och insikter kring våldets mekanismer. Många kvinnor drabbas årligen av våldets konsekvenser, där förekomst och utevaro av kunskap och förmåga till stödjande hjälpinsatser i samhället kommit att påverka alla led av kvinnors uppbrotts-, läknings- och återhämtningsprocess. / The present qualitative interview studies are based on interviews with eight women who in the past have lived in a relationship with the occurrence of violence. The aim of this study was to illustrate heteronormative women's experiences of what they consider having been harmful and/or helpful in connection with and after the breakup from a violent relationship. The study also aimed to determine the prevalence of knowledge, support, needs and challenges that have been posed during the healing and recovery process. There is a need for greater education about domestic violence at all levels of society to gain an understanding of how relief efforts and the treatment of women and children should best be applied. There is also a lack of studies based on women's own experiences and insights into the mechanisms of violence. Many women are affected annually by the consequences of violence, where the presence and absence of knowledge and the ability to provide supportive assistance in society has come to affect all stages of the women's break-up, healing, and recovery process.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll. Resultatet av studien påvisar att återhämtning innebär att den enskilde har möjligheten att återhämta sig från det kaotiska tillståndet samt att den enskilde tar makten över sitt liv. Återhämtning innebär utveckling och att den enskilde är självständig trots att en del av symptomen är varaktiga. Arbetet med återhämtning handlar om att lita på den enskildes förmåga och inte ge upp hoppet. Att se människan bakom symtomen och sjukdomen och därefter lyfta fram det friska. Återhämtning nås genom att den enskilde själv medverkar i sin egen återhämtning, är aktiv och villig att åstadkomma en förändring. / This study aims to increase understanding of how housing supporters describe their everyday work with the users' recovery at two sheltered housing, in Social Psychiatry perform purity of Skärholmens District Administration. We interviewed eight housing supporters. The selection of respondents was made based on a quota sample, four housing supporters from Frösätra and four from Solholmen. We did semi-structured interviews with all housing supporters and designed an interview guide. The interview guide affects phenomena such as how staff describes the concept of recovery and work on recovery. How the recovery is accessed and how staff describes their role. The results of this study demonstrated that recovery means that the individual has the ability to recover from the chaotic state, and that the individual will take charge of their lives. Recovery involves the development that the individual is autonomous although some symptoms are lasting. The work of recovery is about trusting the individual capacity and to not give up hope, to see the person behind the symptoms and the disease and highlight the healthy. Recovery achieved by the individual themselves take part in their own recovery, are active and want to make a change.