Orientador: Heloisa Pontes / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-04T01:47:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Silva_DanielaFerreiraAraujo_M.pdf: 7828652 bytes, checksum: ee363c51663b72cdf441fd2cf26177fc (MD5) Previous issue date: 2004 / Resumo: Esta dissertação tem como objetivo investigar as perturbações físico-morais denominadas "transtornos alimentares", dentre as quais se destacam a "anorexia nervosa" e a "bulimia nervosa", no contexto brasileiro, por meio de uma etnografia realizada através da internet, a partir do material produzido por pessoas que se auto-identificam como portadoras de um transtorno alimentar. Partindo de uma perspectiva antropológica, a abordagem aqui desenvolvida privilegia a relação entre tais perturbações e as concepções culturalmente específicas de pessoa, corpo, corporalidade e gênero / Abstract: The aim of this text is to investigate the phisico-moral disturbances named "eating disorders", among which "anorexia nervosa" and "bulimia nervosa" stand out, within the brazilian context, through an etnography carried out in the internet, based on the material produced by people who auto-identify themselves as eating-disordered persons. Starting ITom an anthropological perspective, the approach developed here privileges the relationship between these disorders and the cultura1lyspecific conceptions of personhood, body, embodiment and gender / Mestrado / Antropologia / Mestre em Antropologia Social

No description available.

Essstörungen sind durch eine autonome Regulationsstörung gekennzeichnet, die vermutlich pathophysiologisch relevant ist. Es konnte gezeigt werden, dass in unterschiedlichen Ernährungszuständen das autonome Nervensystem (ANS) verschieden reguliert wird. Adipöse Kinder weisen im Vergleich zu gesunden Gleichaltrigen eine reduzierte Herzfrequenzvariabilität (HRV) und einen erniedrigten Vagotonus auf, während Anorexia nervosa (AN)-Patienten eine erhöhte HRV mit Vagusdominanz besitzen. Während das momentane Körpergewicht und der aktuelle Body Mass Index (BMI) im Verlauf einer Ernährungsintervention weitgehend konstant bleiben, entwickelt sich die HRV nachhaltig positiv. Es konnte ein qualitativer Zusammenhang zwischen der Änderung des BMI und der HRV-Änderung nachgewiesen werden. Offensichtlich reagiert das ANS im Sinne einer „autonomen Wende“ auf die Ernährungsumstellung, noch bevor eine signifikante Änderung des Körpergewichts messbar wird. Der Reiz für die Anpassung des ANS liegt scheinbar in der Dynamik metabolischer Zustände, initiiert durch Änderung der Kalorienzufuhr, und wirkt sich erst langfristig auf den BMI aus. Am Beispiel der Anorexia nervosa führt das Refeeding aus einer Kalorienzufuhr gemäß modifiziertem NICE-Ernährungsprotokoll, mit Supplementierung von Vitamin B-Komplexen sowie Omega-3-Fettsäuren (O-3-FS), bereits frühzeitig zu einer „autonomen Wende“ mit Regulierung der HRV in Richtung altersentsprechenden Normbereich. Die autonome Regulationsstörung ist möglicherweise weniger die Ursache als die Folge des Hungerns bei AN. Die HRV ist bei adipösen Kindern reduziert und spiegelt so einen frühen kardiovaskulären Risikofaktor wider. Durch Ernährungsinterventionen zeigen sich zwar oft nur leichte Erfolge bei der Gewichtsreduzierung, jedoch können signifikante HRV-Verbesserungen, insbesondere in der Nacht, erreicht werden. Diese HRV-Zunahme gilt als Indikator für ein reduziertes kardiovaskuläres Risiko, das offensichtlich durch eine Ernährung knapp unterhalb des Solls erreicht werden kann. Das HRV-Profil adipöser Kinder und Jugendliche spiegelt sich auch abgestuft in der Einteilung in die verschiedenen Risikogruppen des Metabolischen Syndroms wider. Die HRV dient demzufolge bei Kindern und Jugendlichen als verlässlicher Surrogatparameter für das kardiovaskuläre Risiko. Pathophysiologisch ist ein Modell des normokalorischen Ernährungszustands anzunehmen, in dem das autonome Nervensystem in individuell bestimmten Grenzen ausgewogen reguliert wird. Aus einer Änderung der Ernährung resultiert ein autonomer Effekt: die vagotone Ausgangslage der AN-Patienten wird durch Refeeding positiv beeinflusst (HRV-Abnahme, Herzfrequenzanstieg); umgekehrt verhält es sich durch Kalorienrestriktion bei Adipositas (HRV-Zugewinn, Herzfrequenzabnahme). Der HF/LF (high frequency/low-frequency)-Quotient, als möglicher Repräsentant der autonomen Balance, bleibt jedoch unverändert. Bei kalorischer Unter- oder Überversorgung wird die intrinsische Herzfrequenz unabhängig vom Sympathikus-Parasympathikus-Gleichgewicht angepasst. VLF (very low frequency) kann wahrscheinlich als metabolischer Parameter angesehen werden und verhält sich umgekehrt proportional zur Thermogenese. Die metabolisch bedingten Veränderungen der autonomen Regulation werden durch Optimierung der Kalorienzufuhr unabhängig vom aktuellen BMI aufgehoben und normalisiert. Diese Anpassungsmechanismen werden offensichtlich auch von psychischen Veränderungen begleitet, die eine Verhaltensänderung der Kinder und Jugendliche bedingen. Im Rahmen der Essstörungen gilt diese Beobachtung als besonderes Therapiehindernis. O-3-FS und Betablocker haben möglicherweise einen zusätzlichen positiven Effekt auf die HRV. Die Orientierung am BMI als Messparameter für Interventionserfolg ist unzulänglich. Effekte einer hypo- bzw. hyperkalorischen Ernährung auf die HRV bzw. intrinsische Herzrate lassen sich einfach erfassen und sind im Langzeit-Elektrokardiogramm (LZ-EKG) zugängig. Therapieeffekte sind anhand der HRV-Analyse noch vor Änderung des BMI sichtbar. Die im LZ-EKG einfach praktikable HRV-Messung dient als objektive und aktuelle Diagnostik für die Therapiebewertung bei Essstörungen. Angesichts der Kenntnis um die Präsenz einer autonomen Regulationsstörung im Vorfeld vieler kardiovaskulärer Erkrankungen, verspricht die HRV-Analyse zukünftig präventiven Nutzen. / Eating disorders are characterized by an autonomic dysfunction, measured by 24 hour heart rate variability (HRV) analysis, that is thought to be pathophysiologically relevant. Obese children have a reduced HRV and a decreased vagal tone compared to healthy peers, reflecting an early cardiovascular risk factor. In contrast, anorexia nervosa (AN) patients have an increased HRV with vagus dominance and respond poorly to treatment. It has been shown that the autonomic nervous system (ANS) is differently regulated depending on the nutritional state. The HRV profile also reflectes graded risk scores of the development of the metabolic syndrome. While the current body weight and the body mass index (BMI) remain largely constant in the course of a nutritional intervention, the HRV improves sustainably, especially at night. A correlation between the change in BMI and the HRV change could be demonstrated. Obviously, the ANS reacts to the change in diet in the sense of an "autonomous turn" even before a significant change in body weight becomes measurable. The stimulus for adapting ANS appears to be in the dynamics of metabolic states initiated by changes in caloric intake, and only affects BMI in the long term. Pathophysiologically, a model of the normocaloric nutritional state is assumed, in which the autonomic nervous system is balanced in individually determined limits. A change in diet results in an autonomous effect, independent of the current BMI: the vagotone starting position of the AN patients is positively influenced by refeeding (HRV decrease, increase in heart rate) and contrary changes occur among the obese children with optimized diet. However, the HF / LF (high frequency / low-frequency) quotient, as a possible representative of the autonomous balance, remains unchanged. Thus, in caloric under- or oversupply, the intrinsic heart rate is adjusted independently of the sympatho-vagal balance. VLF (very low frequency) can probably be considered as a metabolic parameter. O-3-FS and beta-blockers may have an additional positive effect on HRV. Dietary interventions often provide only modest weight-change benefits, but significant HRV improvements can be achieved. Therefore, focussing on BMI as major measuring parameter for intervention success is inadequate. HRV serves as a reliable surrogate parameter for cardiovascular risk in children and adolescents and promises future preventive benefits.

Background: Anorexia nervosa is known as an eating disorder that is associated with significant low body-weight, self-starvation and food restrictions. It all usually starts with thoughts of a desire wanting to eat healthier and look thinner. The sickness has become increasingly common in the recent time where 0,5-1% of Sweden’s population suffers from the disease. Most of those who suffer from anorexia nervosa are young girls in their teenage years.The disease comes with consequences and needs to be treated. A person sick in anorexia nervosa can feel a loss of strength which is associated with the lack of energy. Other symptoms that come along with anorexia nervosa are usually low blood pressure, low pulse (bradycardia) and amenorrhea.Anorexia nervosa is an eating disorder, but it also has psychological effects that often come with depression and obsessive-compulsive disorder. These symptoms combined makes it difficult to treat anorexia nervosa and usually demands a combination of supervised weight gain and psychological therapy. Objective: The aim of this study was to evaluate the efficacy of olanzapine treatment regarding weight gain in patients suffering from anorexia nervosa. Olanzapine is an atypical antipsychotic drug that has a well-known adverse effect known as weight gain. In this study this adverse effect of olanzapine is used to see if the drug can be well tolerated and applied to patients suffering from anorexia nervosa. Method: This literature review study analyzed six studies and their results regarding the efficacy of olanzapine on weight gaining in anorexia nervosa patients. One study that was included in this literature review was a case study of a young 15-year-old girl's journey to become healthy from anorexia nervosa while using olanzapine. Three of the six studies were randomized controlled trials that compared olanzapine against placebo while two of the six studies were open label studies that evaluated olanzapine efficacy in anorexia nervosa patients. Results: The results based on the six studies show that olanzapine has positive effects regarding weight gaining in patients suffering low weight from anorexia nervosa. The randomized controlled trials that were included in this literature review study show that olanzapine had a greater significant effect on weight gain compared to placebo. The side effects of olanzapine presented in the studies were very mild to moderate and included sleepiness and headache. The doses of olanzapine used in the six studies were similar and contained 10-15 mg olanzapine each day. Conclusion: In summary, olanzapine has the benefit of increasing weight in anorexia nervosa patients, but the evidence is limited because of the small number of participants in the studies and only a few studies have been made. It would be of interest to see if olanzapine still has a beneficial effect in larger studies with more participants.

Anorexia Nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom kännetecknad av avsiktlig viktminskning som kan resultera i livshotande tillstånd om adekvat behandling inte sätts in. AN medför ofta sekundära kroppsliga konsekvenser, psykiatrisk samsjuklighet samt förändrade sociala beteenden. En framgångsrik behandlingsstrategi är familjebaserad behandling vilket innebär att tonåringen och föräldrarna genomgår behandling tillsammans. Bakom kulisserna av en tonåring med AN står ofta de dolda vårdarna, föräldrarna, som bär ett stort ansvar i tonåringens sjukdom. I denna studie belyses föräldrarnas upplevelser av att leva med en tonåring med AN. En litteraturöversikt utgör metoden där resultatet av nio kvalitativa studier analyserats och utgör litteraturöversiktens data. Tre huvudteman och nio subteman presenteras där resultatet påvisar den vårdande bördan föräldrarna upplever, innefattande känslor av förnekande, skuld, hopplöshet och oro kring framtiden. Resultatet påvisar även hur AN påverkar hela det familjära sammanhanget och övriga relationer negativt samt upplevelser kring behandlingen. Diskussionsdelen åskådliggör de teman som identifierats i resultatdelen och fokuserar främst på föräldrarnas upplevda känslor, hur livet förändrats samt sjukvårdens betydelse i vårdandet av barnen med AN. Diskussionsdelen diskuterar hållbar utveckling i förhållande till psykisk ohälsa hos barn och unga och hur ökad delaktighet hos föräldrarna kan underlätta ett förebyggande arbete. I diskussionsdelen framkommer även ett genusperspektiv då det framför allt är mammors perspektiv som framträder i de presenterade artiklarna och en intressant aspekt för framtida forskning hade varit att belysa pappors perspektiv mer. Slutsatsen beskriver att det är viktigt att inta ett föräldraperspektiv för att kunna utforma en god vård för hela familjen.

Bakgrund Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning med stora konsekvenser för de drabbade. Sjukdomen är ofta i linje med andra psykiska sjukdomar och samsjuklighet är vanligt. I sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden ingår att lindra lidande. Idag finns det bristande kunskapsstöd kring bemötande av personer med Anorexia Nervosa. För att lindra lidande och för att kunna bedriva personcentrerad vård vid bemötande av personer med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om den. I det här arbetet kommer benämningen AN (Anorexia nervosa) användas.  Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar  med kvalitativ design. Artiklarna identifierades i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitet och vetenskapliga klassificering användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. Därefter utfördes en integrerad analys och de artiklar som ingick i resultatet sorterades in i tre huvudteman med tillhörande subteman. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade patienters erfarenheter av att leva med AN. De huvudteman som identifierades i resultatet var psykiska erfarenheter av att leva med AN, sociala erfarenheter av att leva med AN och vården. Patienters psykiska erfarenheter av att leva med AN presenteras utifrån följande subteman: anorektiska rösten, AN som hatnterimgsstrategi, AN och självkänsla samt AN och förnekelse. Exempel på patienters sociala erfarenheter av sjukdomen som presenteras är isolering och ensamhet. Under kategorin vården beskrivs bland annat betydelsen av förtroendet för vårdpersonal. Slutsats Denna litteraturöversikt har bidragit till en ökad kunskap och medvetenhet om patienters erfarenheter av att leva med AN. AN är en sjukdom som påverkar patienters hälsa psykiskt och socialt. Utifrån dessa fynd kan det vara relevant att behandlande vårdpersonal bör lägga stor vikt vid att arbeta med dessa specifika frågor. Fynden visar också på betydelsen av att vårdpersonal bemöter patienterna med förståelse och lyhördhet samt att fel bemötande i vården ökar den upplevda känslan av lidande hos patienterna.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörning som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen medför ett stort lidande på fysiska och psykiska plan, men en fastställd orsak till sjukdomen finns dock inte. För sjuksköterskan ska kunna ge god vård, lindra lidande och bidra till en ökad hälsa bör utgångspunkten alltid vara patientens livsvärld. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnor upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och har baserats på sex olika självbiografier. Analysen gjordes utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer det att de unga kvinnorna upplever sin anorexia som en inre röst som kontrollerar varje steg de tar och blir en central roll i livet. Den som i största utsträckning påverkades negativt var den drabbade, men det gick även ut över familj, omgivning och relationer. Stödet från anhöriga och rätt bemötande i vården var avgörande för att bli frisk, både fysiskt och psykiskt. Slutsats: Sjukdomen anorexia nervosa bidrog med ett stort lidande, mest framträdande var livslidande och sjukdomslidande som innebar förödande konsekvenser för hälsan. En störd kroppsuppfattning och ett växande självhat bidrog till en självupptagenhet som stal tid och energi från familj och relationer. Stöd från familj och närstående kombinerad med rätt vård kan dock vara nyckeln till tillfrisknandet.

Please read the abstract in the section 00front of this document / Dissertation (MSc (Food Management))--University of Pretoria, 2003. / Consumer Science / unrestricted

Thesis advisor: Judith Shindul-Rothschild / BACKGROUND: Anorexia nervosa (AN) is a psychiatric disorder associated with extensive medical and psychological comorbidities and limited treatment options. Mindfulness may enhance physical and psychological wellness but research on its usefulness in AN in limited. Foundational research is needed in this field to enhance the science and support the continued use of such practices. PURPOSE: The purpose of this study was to determine to what extent levels of mindfulness correlate with eating disorder symptomology and other clinical indicators of health in persons with AN entering residential treatment. Furthermore, this study assessed for unique variance in eating disorder symptomology that is accounted for by mindfulness and other clinical indicators of health. METHODS: A cross-sectional and descriptive study was conducted. Sixty female, individuals diagnosed with AN were recruited to complete a confidential, web-based, 87-question survey upon admission a residential treatment facility in the Greater Boston area. Additional data from the participants’ charts were also collected. Data were analyzed using simple linear regression and stepwise multiple regression in SPSS. RESULTS: Mindfulness was significantly, inversely correlated with eating disorder symptoms. This relationship appeared to be particularly strong among individuals with AN, and particularly AN BP compared to individuals with OSFED AA. Among the entire sample, mindfulness significantly and inversely predicted shape concern and weight concern but not eating concern or restraint. When considering clinical indicators of health and certain demographic variables, mindfulness did not contribute any unique variance in eating disorder symptoms based on stepwise regression. Only anxiety and pain significantly predicted eating disorder symptoms among this sample. CONCLUSIONS: Level of mindfulness may be related to eating disorder symptomology in acute AN. Future research should explore this pattern over time and across different levels of care and determine what, if any, impact baseline levels of mindfulness and change over time have on eating disorder outcomes. Additional research should examine the mechanisms of actions of mindfulness and variance between subtypes of AN. The role of pain and anxiety on eating disorder symptomology and mediating or moderating effects of mindfulness should also be studied. / Thesis (PhD) — Boston College, 2019. / Submitted to: Boston College. Connell School of Nursing. / Discipline: Nursing.

Background. Patients with anorexia nervosa (AN) are characterized by a very low body weight but readily give up immediate rewards (food) for long-term goals (slim figure), which might indicate an unusual level of self-control. This everyday clinical observation may be quantifiable in the framework of the anticipation-discounting dilemma. Method. Using a cross-sectional design, this study compared the capacity to delay reward in 34 patients suffering from acute AN (acAN), 33 weight-recovered AN patients (recAN) and 54 healthy controls. We also used a longitudinal study to reassess 21 acAN patients after short-term weight restoration. A validated intertemporal choice task and a hyperbolic model were used to estimate temporal discounting rates. Results. Confirming the validity of the task used, decreased delay discounting was associated with age and low selfreported impulsivity. However, no group differences in key measures of temporal discounting of monetary rewards were found. Conclusions. Increased cognitive control, which has been suggested as a key characteristic of AN, does not seem to extend the capacity to wait for delayed monetary rewards. Differences between our study and the only previous study reporting decreased delay discounting in adult AN patients may be explained by the different age range and chronicity of acute patients, but the fact that weight recovery was not associated with changes in discount rates suggests that discounting behavior is not a trait marker in AN. Future studies using paradigms with disorder-specific stimuli may help to clarify the role of delay discounting in AN.