Studiens syfte var att beskriva och förstå ledares uppfattningar om hur de utvecklat förmågan att anpassa deras ledarskap till varje unika medarbetare, situation och förändring. Studien utforskade vilka beteenden och kompetenser ledare uppfattar att de behöver för att bäst veta hur de ska anpassa sin ledarstil till olika förutsättningar samt hur de upplever att formellt, informellt och erfarenhetsbaserat lärande bidragit till att utveckla deras anpassningsförmåga. Kvalitativa data valdes att samlas in med semistrukturerade intervjuer då detta möjliggjorde att lägga fokus på tolkande, förståelse och beskrivning av olika sociala verkligheter. Studien visade att beteendeflexibilitet och kognitiva, interpersonella samt intrapersonella kompetenser av ledare anses vara viktiga för att anpassa sitt ledarskap. Särskilt tas emotionell reglering, empati, intuition, problemlösning, kreativitet och förmågan att ändra perspektiv upp. Formellt lärande via kurser kan bidra till anpassningsförmågans utveckling men informellt och erfarenhetsbaserat lärande i form av variation i erfarenhet över tiden, utmaningar och misstag anses effektivare. För att anpassbarhet ska kunna utvecklas via erfarenhet krävs enligt ledarna olika individuella, kollektiva och organisatoriska förutsättningar som till exempel förmågan att ifrågasätta sig själv, återkoppling, dialog, tid och en positiv arbetsmiljö som tillåter fel.

The situation of the housing stock in Sweden is at present imbalanced, as has often been the case throughout history, due to the difficulty of its prediction. Society is constantly changing and thus it ́s economical, social and demographical conditions with it which affects the way we build. Swedens housing need is within the next ten years expected to vary between numbers of 592000-664 000 dwellings. A relatively high number. This study is therefore an investigation into the means available for meeting the demands posed by the society of today and of tomorrow on our housing stock. The investigation, conducted via literature studies, in conjunction with an iterative projecting process, has found the means most apt to meet these demands to be a plurality of flexible solutions that can be easily adapted with regards to the very unpredictability of said demands. These means are put together into an analysis-and method tool consisting of a number of criterias to ensure ”the flexible dwelling”. The aim of the study is to investigate the means available and how they are used most effectively in order to develop a housing stock capable of adaptating to current needs and demands. The ability of adaptation would in this case act as an buffer to the unpredictability and inevitabel shortcomings of the market. These dwellings capable of withstanding the tides of time would therefore become more sought after in the long run. These solutions will in turn help to champion a more sustainable housing development. The goal of the study is to be able to present a functionally flexible floorplan that will simultaneously meet the requirements stipulated by swedish state regulations. The result showcases, with the help of six quality criteria for flexible projecting, three separate alternatives of floor plans and their respective relations and adaptibility visavi the conditions of todays housing situation. / Inom Sveriges bostadsbestånd råder idag obalans vilket historien även vittnar om ofta varit fallet på grund av ett behov som är och alltid varit mycket svårt att förutspå. Samhället genomgår ständigt förändring och dess ekonomiska, sociala och demografiska förutsättningar präglar hur vi ser på bostadsbyggandet. Byggbehovet beräknas inom kommande tioårsperiod i Sverige ligga mellan 592 000 och 664 000 bostäder varav ett årligt behov av cirka 60 000, vilket är relativt höga siffror. Arbetet undersöker därför, genom litteraturstudier och en iterativ projekteringsprocess, vilka metoder som finns tillgängliga för möjligheten att tillgodose både dagens och morgondagens krav på våra bostäder. Dessa metoder sammanställs sedan i form av ett projekteringsverktyg bestående av ett antal kriterier för säkerställandet av ”den flexibla bostaden”. Syftet med arbetet är att undersöka hur flexibilitet kan användas och implementeras för att skapa goda bostäder som enkelt kan anpassas och förändras till nya typer och storlekar efter framtidens bostadsmarknadsbehov. Förmågan till anpassning skulle i detta fall kunna betraktas som en buffert mot marknadens tillkortakommanden och ett föråldrat bostadsbestånd. När en bostad kan projekteras för att med enkelhet kunna anpassas efter rådande förutsättningar och därigenom stå emot tidens tand, skulle en stor del av det oförutsedda behovet förebyggas. Fler bostäder skulle, bli mer attraktiva och funktionella, också över tid. Målet är således att presentera ett förslag för en funktionellt flexibel planlösning som samtidigt uppfyller kraven från gällande svenska regelverk. Resultatet redovisar med hjälp av projekteringsverktyget, bestående av sex kvalitetskriterier för flexibel projektering, tre olika planlösningsalternativ för en specifik byggnad. Hur dessa förhåller- och anpassarsig efter tidens förändrade förutsättningar, behov och efterfrågan i syftet att främja en mer hållbar bostadspolitisk utveckling.

Studiens syfte var att beskriva och förstå ledares uppfattningar om hur de utvecklat förmågan att anpassa deras ledarskap till varje unika medarbetare, situation och förändring. Studien utforskade vilka beteenden och kompetenser ledare uppfattar att de behöver för att bäst veta hur de ska anpassa sin ledarstil till olika förutsättningar samt hur de upplever att formellt, informellt och erfarenhetsbaserat lärande bidragit till att utveckla deras anpassningsförmåga. Kvalitativa data valdes att samlas in med semistrukturerade intervjuer då detta möjliggjorde att lägga fokus på tolkande, förståelse och beskrivning av olika sociala verkligheter. Studien visade att beteendeflexibilitet och kognitiva, interpersonella samt intrapersonella kompetenser av ledare anses vara viktiga för att anpassa sitt ledarskap. Särskilt tas emotionell reglering, empati, intuition, problemlösning, kreativitet och förmågan att ändra perspektiv upp. Formellt lärande via kurser kan bidra till anpassningsförmågans utveckling men informellt och erfarenhetsbaserat lärande i form av variation i erfarenhet över tiden, utmaningar och misstag anses effektivare. För att anpassbarhet ska kunna utvecklas via erfarenhet krävs enligt ledarna olika individuella, kollektiva och organisatoriska förutsättningar som till exempel förmågan att ifrågasätta sig själv, återkoppling, dialog, tid och en positiv arbetsmiljö som tillåter fel. / The study's purpose was to investigate leaders’ perception of how they have developed their ability to adapt their leadership style to each unique employee, situation and change. The study explored which behaviors and skills leaders perceive they need in order to best know how to adapt their leadership style to different conditions, and how they feel that formal, informal and experiential learning contributed to developing their adaptability. Qualitative data was chosen to be collected with semi-structured interviews as this made it possible to focus on interpretation, understanding and description of different social realities. The study showed that behavioral flexibility and cognitive, interpersonal and intrapersonal competencies of leaders are considered important for adapting their leadership. In particular, emotional regulation, empathy, intuition, problem solving, creativity and the ability to change perspective are addressed. Formal learning via courses can contribute to the development of adaptability, but informal and experiential learning in the form of variation in experience over time, challenges and mistakes is considered more effective. In order for adaptability to be developed through experience, leaders mean that various individual, collective and organizational conditions are required, such as the ability to question oneself, feedback, dialogue, time and a positive work environment that allows mistakes.