Studiens syfte är att mäta balansen mellan ansträngning och belöning hos mellan- och högstadielärare som arbetar på en skola i Stockholms län utifrån Johannes Siegrist ansträngning-belöningsmodell. Vidare är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader i den upplevda balansen beroende på kön, ålder, arbetslivserfarenhet i yrket och på nuvarande skola, anställningsform samt om respondenten har barn under 18 år i hushållet. Studien baseras på en enkätundersökning med 48 mellan- och högstadielärare. Tidigare forskning om psykosocial arbetsmiljö understryker att de subjektiva upplevelserna och att en fungerade arbetsmiljö är viktigt för en god hälsa hos arbetstagarna. Läraryrket har pekats ut som speciellt utsatt för en sämre arbetsmiljö då det präglas av hög arbetsbelastning kombinerat med tids-och resursbrist. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta lärarna upplever en obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet vilket är i linje med tidigare forskning om lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar små skillnader baserat på demografiska aspekter, dock urskiljer sig gruppen som 60 år eller äldre, samt de lärare som som arbetat minst 12 år på skolan. Dessa lärare upplever istället en positiv balans mellan ansträngning och belöning, vilket innebär att de blir mer eller tillräckligt belönade i förhållande till hur mycket de anstränger sig i arbetet. Dock visar studien att majoriteten av lärarna i undersökningen upplever en negativ balans mellan ansträngning och belöning, vilket enligt Siegrist teori innebär en ökad risk för stressrelaterad ohälsa.

Despite the fact that there is no temporary employment in the act of employment protection is it a common form of employment. It’s mainly young adults who receive this form of employment and the employed enter work irregularity when needed. Working in elderly care is associated with many work-related risk for damaging the health. The aim of the study was to explore how temporary employees in home care service experience their psychosocial work environment and how it affects their health. A qualitative method was applied and semi-structured interviews were used to collect data. Seven temporary employees in home care service in a municipality in Sörmland were interviewed. The data was analyzes using a manifest content analysis.  The results showed that the participants think it’s an insecure form of employment where they can’t plan their life or know how much income they will have at the end of the month. They noticed the differences between the regular staff and the temporary employees in the workplace in several ways, e.g. temporary employees do not get the same access to information. The possibility to be able to say no to work was perceived as a positive factor. Although the temporary employees experienced negative aspects of the psychosocial work environment their health did not seem to be affected. Keywords: demand-control-support model, effort-reward model, limited-time employment, public health, psychosocial work environment, temporary employment

Personlig assistans är en relativt ny och växande yrkeskategori i Sverige. Få studier har fokuserat på yrket ur ett personalperspektiv, varför det råder brist på kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhållanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus på den belastning, belöning och (o)hälsa som kan uppstå. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde på sex semistrukturerade intervjuer med såväl privat- som kommunalanställda personliga assistenter från en stad i södra Norrland. Analysmetoden som användes var inspirerad av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Assistenterna upplevde arbetet som komplext, men med stor självständighet, frihet och flexibilitet. I huvudsak var arbetet tillfredställande och givande men ibland också enformigt och understimulerande. Arbetet upplevdes vara såväl fysiskt som psykiskt påfrestande med stort ansvar, ensamhet och otydliga arbetsuppgifter. Belöning genom erkännande och stöd från chefer och kollegor verkade dock väga upp arbetsbelastningen, även om högre lön och status vore önskvärt. Assistenterna anser sig generellt ha den kunskap och kompetens som behövdes för arbetet, men efterfrågade fördjupad kunskap om brukarnas sjukdomsbild. Slutsats: Arbetsmiljön för personliga assistenter skulle kunna förbättras genom regelbundna arbetsträffar, handledning och vidareutbildning med särskild inriktning på medicinska områden. Tydliga arbetsbeskrivningar skulle öka tryggheten i arbetet.