Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare tolkar sin yrkesroll och sitt uppdrag utifrån den reviderade läroplanen, samt hur förskollärarna möjliggörs resurser att utföra det uppdrag de har. Intressant för studien var även att undersöka hur det särskilda ansvaret och lärarlegitimationen påverkat yrkesrollen och professionen. För att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll valdes metoden samtalsintervju. Denna metod gav mig som intervjuare möjlighet att komma med följdfrågor, vilket resulterade i en bredare förståelse av förskollärarnas yrkesroll. Studien är baserad på resultatet från de kvalitativa intervjuer vilka genomfördes med fyra förskollärare inom samma kommun. Studiens resultat visar på att förskollärarens yrkesroll är svårdefinierbar på grund av dess omfattning och svårighet att profilera sig. Förskollärarna i studien anser att rollen som förskollärare innebär att de har ett övergripande ansvar över den pedagogiska verksamheten, vilket de inte upplever sig få tillräckligt med tid och resurser till. De vill mycket, men hinner inte alltid det de önskar. Deras yrkesroll påverkas av hur resterande arbetslag ser ut. Både förskollärarnas egen vidareutveckling samt verksamhetens kvalitet ökar om de har kompetenta, utbildade och erfarna kollegor. Lärarlegitimationen anser de inte ha påverkat förskolläraryrket nämnvärt, men förskollärarna hoppas på att den i längden höjer yrkets status. I resultatet framgår det att förskolläraryrket i många aspekter kan likställas med att vara en profession. Däremot kan det enligt olika professionsteorier utläsas att yrket behöver ha en högre status för att benämnas som en profession.

Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.