Vi har undersökt hur den interna prissättningen av boendeplatser för ungdomar sker på Barn och Familj inom Borås Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. Internprissättning är ett sätt att värdera de prestationer som utförs mellan två enheter inom samma företag. Det har kommit till vår kännedom att Socialnämnden i Borås Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansåg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissättningen. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa teoribildning om hur internprissättning tillämpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod och valt att utgå ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består främst av intervjuer utförda på Barn och Familj. Vid intervjuer med människor är det omöjligt att frånkomma en viss grad av subjektivitet i form av olika personliga åsikter, varvid en tolkning krävs. Vi har därför ett hermeneutiskt synsätt i vår uppsats.Vi har kommit fram till att Barn och Familj idag använder sig av en självkostnadsmetod kombinerad med en förhandlingsbaserad metod vid internprissättningen. Vår slutsats är att den så kallade Cost-plusmetoden för internprissättning skulle kunna vara mer lämplig för Barn och Familj att använda, för att skapa mer affärsmässighet och decentralisering. Vi har funnit att internpriserna inte används för att jämföra externa och interna alternativ. Vi har observerat att den tydliga avgränsning mellan ansvarsenheterna som krävs för att internpriser ska vara tillämpbara på en organisation, inte går att finna inom Barn och Familj. En annan slutsats som vi kan dra är att de humana aspekter som internprestationen ungdomsboende innefattar måste tas hänsyn till i första hand och därmed faller det rent objektiva beslutsunderlaget som internpriset utgör. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet är en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnå ett eller flera strategiska mål. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning är ett verktyg som tillämpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillämpa ansvarsredovisningens egenskaper på korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB. Det här genom att undersöka hur ansvar ser ut i en enhet och hur utvärderingen av en enhetschef utförs.Metod och teori: En fallstudie har genomförts för att besvara syftet. Empirisk data samlades in genom intervjuer med ekonomichefen och en platschef på Byggföretaget AB. Den insamlade data sammanställdes för att jämföras med relevant teori. Teoriavsnittet består av två delar. Första delen beskriver ansvar för att definiera ansvarsredovisning ur ett socialt perspektiv. Andra delen redogör för de grundläggande tekniska begreppen ansvarsenheter, rapportering, decentralisering, organisationsstruktur och internpriser.Resultat: Analys och diskussion leder fram till att Byggföretaget AB tillämpar en divisionaliserad organisationsstruktur vilket har gemensamma egenskaper med ansvarsredovisning. Resultatet tydliggör att specifika egenskaper som kontroll, uppföljning, ansvarsfördelning och rapportering finns i ansvarsredovisning och Byggföretaget AB / Program: Civilekonomprogrammet